- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
377

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skipvist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•ktpylst

877

skiril

pen som nyttjas å fartyg, ij (1 ’/,) tunne skypwapen
FM Jfi (1483, daniterande).

skipvist (pl. skyphwister SD 1: 586 (i28i, i var.).
skypwiste ti 2: 408 (1304)), /. [Jfr lsl. skipvist]
L. eg. skeppsproviant: sammanskott af matvaror
hvilket egde rum under sjökrig; utskyld som i stället för
dylikt sammanskott erlades då sjökrigståg ej egde rum.
Jfr Schlyter, Ordbok s. 562; Hildebrand, Sveriges
Medeltid 1: 266 f. concedimns . . . eisdcm omuia bona
aua . . . a . . . solucionibus . . . wlgariter dictis
skip-wist spannenia], ætergiald. ledhogxlamæ . . . libera
... 4 exempta SD 1: 586 (l28l). ib 2 : 242 (1297), 390
(1303). 424 (1304), 489 (1307), 490 (l307), 495 (1307,
nyare afskr.), 3: 386 (1318, gammal afskr.). de skipuist
Ixviii pund lardi xxxiiii pund butyri aniiona xvii
thyn BSH 1: 62 (1365). ib 63 (1365), 64 (1365) o. s. v.
BtFH 1: 314 (1413, Joh. Buret ut dr.), 316. — pl. SD
1: 586 (1281, i var.), 2: 408 (1304). — i latiniserad
form. ab ... solucionibus . . . spannaniale. &
ledh-unxlamrae, ættægyald, ii skipwistis (för -wistir?) SD
2: 218 (1296). — Jfr leþungslami. — skipvista
koster, m. = skipvist. ad exhibicionem nostram
dictam skipuistakost BSII 1: 200 (1387).

skir (skiir), adj. [7s/. skfrr] L. eg. klar; ren,
fri från vedervärdig och smittosam sjukdom, skal
prestin . . . lysa ban skiran (ren el. fri från
spetälska) MB 1: 362. skal ban . . . wara . . . skiir ib.
sidhan han |ir döinpdor skiir ib. skal prestir döma
han skirau til manna samwäru ib. skal ban döma
ban ater skiran, oc til manna saniwäru ib. ib 363. skiir
aff malato ib 502. — ven, fri från besmittelse (enligt
Mosaiska lagen). MB 1: 360. — Jfr Oskir samt skär.

skira (skiira. skyra. pres. -ir MB 1: 502. impf.
-dhe th 498; -O ib 508. part. pret. -dher), v. [lsl.
skira] L. 1) skära, rena (från det som enligt den
Mosaiska el. kanoniska lagen är oheligt el. besmitteligt).
thz är wars herra budhordh, at gull oc silff . . . oc
alt thz som eld ma thola aff idbro rowe, tliz skal
skiras (purgabitur) mz lugha oc alt thz ey ma thola
oldin, thz skal skiras mz watn MB 1: 421. thz som
en tima är wäl skiirt, thz thörff ey widh mera skyras
ib 502. skulle ban skira sik mz offer ib. andelik
orenlik thing forma ängolcdh skiras mz likamlike skirsl
ib. at presto . . . skullo wighias oc skiras mz
likam-likom skirslom oc offre ib. thz thing som annath skal
skira, thz skal wara wärdhoghare än thz som skiras
skal ib. ey ma nakath orent thing skira annath ib.
ib 501. — rena (från synd), lät sik döpa ... ole af
syndom skyra (ändradt från skära) Bil 83. han
(Kristus) lät sik siälfuan döpa. ey ther til nt han lät
sik skira (ändradt från skära) af syndom ib. 2)
(med ed el. gudsdom) bevisa vara oskyldig, bevisa
(en anklagad persons) oskuld, fria, i thera kono offre,
som sik skullo skira aff thässkyns wiite, som bondo
wiiter sina kono om lioor MB 1: 480. mz tliäskyns
thing skulle hon skira sik til gndhn fräygdh th. —
Jfr oskira samt skära,
skirdli, se skyrdh.
skiri, n. L.

skirilse, n. pl. t L. rening, om om skär elsen, gaff
hon sinom son the samo skyrdh oe skirilse MB 1:
287. Jfr osklrilse samt skärilie.

Ordbok II.

sklrma (skyrma. skyrmma. -adhe), v. [Jfr
Mnt, schermen samt Mht. schirmeu, schermen] eg.
skydda sig (mot angrepp); fäkta, strida, th» kunno
skirma wäl mz swiirdh Al 8860. wij wilia skirma mz
hwassa sword Di 163. the swerd som the wore wau at
sk irmn meth ib. ban kunde okke lära at skirma ib.
hau kunde bäter skirma ib. bad banum skirma
höff-uiskeliga ib. the gingo saman oc skirmade ib. iak will
skirma mz annan ider ib. ib 162. thz war hans masta
lust at rida i döst oc lära at skyrma ib 17. herran
sky ramade j starkom MB 2: 82. starklika åmot
war-om fianda diäflenom skirmaude (dimicando) Ber 129.
Jfr beskirma samt skärma,
skiriuau, f. fäktning. MB 2: 291.
skinnare, m. [Jfr Mnt. schermer samt Mht.
schir-msere, schermære] fäktare, gladiator, hans dotter . . .
fic sot. aff älskogha ens skirmara Bil 381. dräpa
skir-maran ib. Jfr beskirmare samt skärmare.

skirmber (-ar), m. [Jfr Mnt. schelin samt Mht.
schirm, scherm] skärm, skans, byscop kätel och
bönderna alla inonde tha käplingh skinn oc malm
bee-lialla RK 3 : 968. tho aatherliffua skirm och wärla
thera ib 1023. tho bygde ther bade skirma (RK 2:
1363 skärmaj ok skrafvo Ii K i Script. rer. svec. I. II
71. ban sat.te sina skirma (RK 2: 1107 skraga) hart.
före theu broo ib 69. Jfr skiiruiber.

skil’pa (-te), v. [lsl. skirpa, skyrpa. Sv. dial.
skorpa] prutta med läpparne och tungan? spottat some
rtiilffla skirpto at henne MD 104.
skirskuta (skyr-), v. L. Jfr skiirskuta.
skirskuta vitni (skyr-), n. L. Jfr
skär-skuta vital.

skirsl (skiirsl. -ir), f. [lsl. skirsl] L. 1)
rening; handling el. medel hvarigenom rening sker från
del som är från religiös synpunkt besmitteligt el.
oheligt. första orena thinga skiirsl är watn MB 1: 360.
the skirsl som then hälghe ande gaff warefrv, tha bon
skulle födha gudz son ib 149. ib 148, skal prester offra
gudhi foro henna (barnaföderskans) skirsl aff syndogho
blodhe ib 361. andelik orenlik thing forma ängeledh
skiras mz likamlike skirsl ib 502. än iwdha skirsl oc
saerament hafdho nnkar skäl ib 500. the thing oc
skirsler, som höra til gudz dyrkan ib. skirsler höra
til at gömas foro oron thing ib 501. marghskyns
skira-le ib 451. ey forläto the sidhin eller the skirslir
syndinne ib 44i. ib 442. war en almennelik skirsl allo
folkeno skipath oc budliit . . . som war skyrdha skirsl ib
503. war en särdelis skirsl, som hfirdhe särdelis prestom
til, som waro thera wigxler ib. at hans son hafdhe
ey taghith kützsins skyrdh oc skirsl (d. v. s.
omskärelsen) ib 287. ib 504. cristne män idhna ey the
skirsl (ändradt fr. skärsl; näml. omskärelsen) Lg
82. 2) bevisning som (genom ed el. gudsdom)
förebringas om anklagad persons oskuld? j skulin änkte
wilia orät göra, j doom, oc radhe i skirsl. i wikt, oc
inaal (in judicio, iti regula, in pondere, in mensura)
MB i: 367. — Jfr skyrdha skirsl samt skärsl. —
skirsl» daglier, m. reningsdag, försoningsdag, heter
thy annor höghtiidh . . . skirsla dagher (dies
expia-tionum), oc miskunna aminnilse, at gudh giordhe nadher
widh them oc skirdhe them MB 1: 496. — skirsla
höghtidli,/. — skirsla dagrher. MB l: .100.

48

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free