- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
384

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skiäla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’kittla

skiällikor

ledhande til skäla aar (ad hat duas vias, scilicet
elec-tionis b ont et mali, una via ducit, scilicet (etna
adole-scentia, ducens ad annos discretionis) Bir 1: SIS. —
sklälfllös (skala-), adj. L. 1) oförnuftig, til
hwars skulle . . . skälalös kar wighias MB 1: 4S2.
at thu iist eygh skiälalös ok galin Gr 365. 2)
ond, skamlös, skändlig. sagdhe til greuan skälalös
(impudens) hunder Bil 542. — Jfr äkiiillös. — skiiila
utan (skiällia-), m. L. Jfr forskiiilaiiian, skila
man. — skiiila tak, n. L. — skiiila vit (skala
wit), n. vett att urskilja, urskilningsförmåga,
.forstånd. nw ma än spörias, än the hafdho skilt, hwatli
hwiit war eller swart eller känt et diwr aff andro,
thz är at spüria än the hafdho thaghar full skäl oc
skäla wit MB X: 120. at barn föddos vtan skala wit,
oc vnderstandilse ib. — skiiila vä|), n. L.

skiiila (skäla. -adhe, -adher), v. med laga
formaliteter öfverlåta. haffde . . . the jordh sköt oc
skälat SD NS 2 : 80 (1409). tesse effter scriffne äro
the godhe men, som hafua offuer thetta köpit warit,
oc hafua thot. badho sköt oc skälat efftor thy war
landhz lagh wtwisar FH 3: 19 (1442). ib 2 : 97 (1433),
100 (1434). tha kom opa satto tinge häsike aff seppela
oc lauris jousson skälade oc skötte vndan thorn oc
theres arffuom vndor henric finkenberg oc hans
arff-uom helfften af allo thy j seppela by är ib 4: 51
(1457). at lagbiwda sköthe och skäla fonde godz . . .
vnder henne ib 5: 138 (1490). at wy . . . met. thetta wal t
breff skälom och skötoni ... the gafuo ib 139 (1490).

skiiilfnadhor (skielfnadlier. skiäfnadhir.

skälfnadllir), m. skälfvande, skakning, vardh mykin
iordhenna skiäfnadhir (jordbäfning) MP 2: 22 (jfr 264J.
VNB 26. — skälfvande, bäfvan, fik han swa storan
skielfnadh fasa oc reddogha ST 49!>. räddoglie ok
skälf-nadhir KL 4.
skialfning, /. Jfr iordhskiiilfning.
skiälgher (skyalgher. skyalger,
skielgh-er. skälgher), adj. [lsl. skjalgr] L. skelande,
skel-tfgd. bätre är skälgh än blindh GO 507. ib 831. mz
skälghoni öghom Lg 3 : 484. — ss tillnamn, gunnar
skyalge SI) 1: 461 (1272). eskil skielghi ib 2: 199 (1295)..
eskillus dictus skyalghi ib 569 (1309). jeppe skielghe
FM 41 (1425).

skliilghind (skialghind), f. L.
skiälillg? (skäling), f.t söndring, om alt (för
al ’O skäling, twedrächt och missämio, som nu war
vp-standen och waret hafwer til thennadagh BtRK9i (1435,
orig.). vm ... skäling och twedrächt som nu war
vp-standen, och skiod mellom alla try rijkesens män ib 97.

skiiillika (skiälika ST so; Su 438. skiäliea
Bil 845. skällika. skällica. skälika. skälica.
skelika. skälligä Va 36. skelligha KrLL Dr
VI 12: pr. i var. skäligha VKR 29. skäliga SD
KS l: 77 (1401). skeliga MB 2: 24o. skelighe SO
109. skälige ib los. skelige ib 99, 110. skälikan
ib 30. skälighan FM 358 (1508). skäligan KrLL
Dr VI 12-.pr. i var. skälighen SO 85), adv. L. 1)
tydligt., noggrant, klart, ängelin viiste honom skiäliea.
huru han sculde grundual läggia Bil 845. 2)
förnuftigt. äru al thing af gudhi ok al skälika
(rationa-biliter) skipadh Bir 1: 45. ib 249. — med förnuftig
eftertanke el. omtanke, at. fly skällica (rationabiliter)

skärslo eldz pino Bir 3: 335. nar hon (o: siälin) hauir
skäl at skudha skällica mällan dygdhe ok lasta ib
2: 166. han skal hwarn stad skälika rädhas ib 1:
313. — med förstånd, med hofsamhet, the skulu
skällica (discretius) afwita sina husfrwr Bir 8: 319. 3)
rätteligen, tillbörligt, på ett tillbörligt sätt. twäka ther
vm enkto at ey vardha al thing skällika (recte) Bo
122. at iak matte skällika skipta mällan fatika manna
kirkionna gooz Bir 1: 320. vin thith godz
lätfärdhe-lika mz gudhy oc ärom, oc ägh thz skiälika ST 50.
j allom stykkiom sik skälika haffuandom Su 300. —
rätteligen, egentligen, skälika sighiande (proprie
lo-quendo), är ban ey nw meer syndare, än maria
mag-dalena tha hon . . . kom til ihesu föther Su 294. —
tillbörligt, ordentligt, behörigen, inciglat skäliga meth
thera oghin incigle SD KS 1: 7? (l4ol). tz (arbetet)
rantzake om ther skälige är mz farit SO 105. huar
broder betale skelige sit gesta schot jnnan drycken vte
är ib 99. the peninga summa war redhelika oc skällika
betalad FH 2: 109 (1437), läten henne bliffue obrendä
swa lenge, at wi skälligä hörä hennes brut Va
36. — lagligen, at thätta köp iir skälika giorth
SD KS 1: 48 (1401). hwilkin gooz jak rättelika oc
skälika fangit haffuer SD 6: 168 (öfvers. fr. 1440.
efter thy tolf manna nonipd thenna maal
vtransak-atho skelika BSII 2: 39 (1396). te daude män, som
kwude skälighan bewisa at te hade fört teres skat in
FM 358 (1508). säghi werkmestare at minsta sex
brödh-rura til i embeteno at the thz skälica ranzaken SO 29.
swa thz gaar skälikan til ib 30. huilken aff brödrom
ther mz skelighe kan befynnes ib 109. ib 110. 4)
skäligen, i öfverensstämmelse med rimlighet el.
billighet. beodz . . . skällika Bo 102. alt thz aff them
skeliga beddis MB 2 : 240. — skäligen, rimligen,
billigtvis, hwadli hosbonden kan hanom skälighen til
rechna SO 85. 5) med skäl, med rätta, thw fik
skällica domiu Bir 3: 105. ängen dröfwilso . . . moglio
sighins skiälika hända af ödhnolaghom Su 438. —
med skål, af rättmätig anledning, som . . . äru . . .
skäligha hindradha j ärfuodhe VKR 29. 6)
måttligt, lagom, läpane värö ey thiokke vtan skällica rödhe
Bir 2: 135. — Jfr oskiällika.

skiiilliker (skiällikker: -a Bil 216. skiälikir
ib 777; -lika SD 4: 646 (1339, nyare afskr.); ST 537;
-like Sn 389; -licom FH 3: 9 (1378). skällikir Bo
88; -lik Bir 2: 226, 288; -like ib 1: 320; -lika ib
45; -licom Gr 271. skelleker: -leka SD KS 1:
11 (1401). skellig: -ligo Lg 3: 582. skäliker.
sehäliker: -like SD XS 1: 12 (1401). siäliker:
-lix ib 2: 74 (i408). skäleker: -lek Bu isa.
skä-lyker: -lyka SD 5: 558 (vidim.fr. 1373). skälig:
-lige SO 112. skeliker: -lika BSH 1: 142 (1373);
-liko Ml’ l: 101. skelig: -lige SO 102. skällikin
Bo 89; Bir 2: 226: (f.) Bo 136; (ack. m.) ib 69; (pl.
nom. n.) Bir 1: 97. skälikin SD NS 1: 14 (1401,
nyare. afskr.); (f.) ib 2 : 230 (1409. nyare etfskr.)-, (ack.
m.) Bir 1: 259; (pl. ack. n.) SO 68. Skäliken BSH 2:
102 (1399): (pl. ack. n.) SO 29. Skälighen SGG 128;
(ack. m.) RK 3: (sista forts.) 5843. Skeligen (f.)
SO 105; (ack. m.) ib 146. n. skiällict Bil 326.
skiä-likt SD 1: 670 (1285, gammal afskr.) ; Bil 830.
Skäl-lekt Bu 188. skälikt. skälekt i» 15. skällikit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free