Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skoghgangin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skoghgangiu 389 skole
L. Jfr skoghtegher. — skogs bygd Ii (skögx-)I
f. skogabygd. i namn. haffuer jak kendz wed inasko
oc wirmo skügxby(gd), som her henric i forläninge
haffde FM 256 (1506). athi wilie . . . wnne migh the
two sokner, som iire lcmu og venia skoghsby (för
-bygd?) ib 261 (1506). Båda dessa ställen böra
kanske föras till ett skogs byr, m. Jfr skoghbygdli.
— skogs diur (skox-. skogx dywr), n. —
skoglia diur. blifwandis ... i bland rörbusca swa
som skox diur Gr 296. inakadhe en port för cellan motlie
skogx dywroin Lg 666. ib 667. — skogs drivare, m
person som drifver el. stryker omkring i skogarne,
stigman. hwro idher herre schullo strax igen kalla
sltogx-drifuare oc alla andra . . . som ban bådo vte vpa
swo-riges argbasta BSH 4: 12 (1471). ib 13. — skogs
gudi|, m. skogsgud, satyr, han sagdhe sik wara
ok-heta satyruin scogs gudh Bil 404. — skogs lioline,
m. skogbevuxen holme. FH b: 128 (1488, nyare afskr.).
— skogs katter, m. skogskatt, vildkatt, thiit komma
skoghskatta the ftre hwite Al 9677. —- skogsledhis
(skogxledhes), adv. genom *skog(en), genom
skogar. gingo . . . skogxledis tiin jn j bleking RK 2:
8510. skogxledhes gangandes Lg 3: 469. Jfr
skogll-ledhis. — skogs luter (scogs loter.
skogx-loth), m. L. skogslott, andel i skog. qwäriien . . . är
wndantakin ok en skogxloth SD NS 1: 288 (1403). i
scoghom ok skoghxlutom ib 387 (1404). med akir oc
eng scog oc scogs lotom BYH 1: 171 (1363). medh
. . . fägangom oc scoxlutom ib 187 (1381,i nyare
afskr.). FH 3: 109 (1447), 113 (1447). Jfr skog’lllllter.
- skogs miirke, n. L. Jfr skogha miirke.
— skogs nabber, m. [Jfr Sv. dial. skogsnabbe]
utskjutande spets of en skog? skogsdunge som midt
i en stor skog höjer sig öfver den omgifvande
skogen? wotli en skogx nab the swensko liigo RK 3:
(sista forts.) 6033. — skogs rydhin, fi. KrLL B 31:
2, i var. Jfr skogli-, skoglin-ryfiia. — skogs
stryknre, »i. skogsstrykare. person som stryker
omkring i skogarne, tho forrädara som man kallar
skogx-strykara BSH 3: 285 (1470). the forrörda
skogxstryk-ara at byse ib. — skogs syu, f. syn som i tvist
rörande skog har att anställa undersökning och
afgifva utlåtande, wij wore pil een skogzsyn tillkallade
DD 1: 171 (1499, afskr.). — skogs tilillg
(skogx-ting), n. ting el. sammankomst som utom et. emot
den lagliga ordningen hölls i skogen, at the hado
aldrik . . . hollit sadaua olaglig ting oc skogxting
BSH 4: 111 (1486). — skogs yrt (skox-), /.
skogsört, i skog växande ört. hawatidis til mat skox yrtir
Gr 318.
skogllgangiu, p. adj. [Isl. sköggengiuii]
öfvervuxen af skog, skoglupen. skogligangen (får -gångna)
jordher SD NS 1: 171 (1402, gammal afskr.). blifwer
thet (a: gotzit) ödhc, skoggangit ok förderuat OS 54
(1459).
skoghledhis, adv. [A*. skogleides] =
skogs-ledllis. the foro alt skogledhis i storo öknonne Lg
3: 296.
skogliluter, m. = skogs lnter. met.. .
skogh-om oc skoghluthom Fil 3: 28 (i443).
skoghlöu, n. pl. L.
skoghmail, m. person som utför arbete i skogen,
timmerhuggare, skoghmäu ok iftghara sendus wt at
vedha leonit Bil 468. Jfr skoglia karl.
skoghogher (-ugher), adj. [Jfr Isl. skogdttr]
skogig, skogbevuxen, aat mykyt vilsauiuin vägh.
myrk-an oc skoghughan Bo 13.
skogliryþia, fi L. Jfr skoglia-, skogs-rydhin.
skogbrövare, >«. skogsröfvare, r/jfvare som har
sitt tillhåll i skog. Di 86. ST (Cod. Asc.) 561.
skogllskiptP, ti. [Jfr hl. skdgarskipti] Jfr
skogha skipte. — skoghskiptis bref, n. urkund
rörande skogsskifte, skogskiptis breff mellan
holiims-stum och hagaby SI) iVS 1: 257 (l403, nyare
afskr.).
skoghsyra, fi. [Dan. skovsyre. Jfr hl. [-skogar-slira]-] {+skogar-
slira]+} harsyra, oxalis acetoseVa Lin. tak skoghsyro LB
3: 162. Jfr skäggia syra.
skoghteglier, n. [N. skogteig. Jfr i nol’, [-skogar-teigr]-] {+skogar-
teigr]+} L. skogsteg, andel i skiftad skog. quatuor solidos
terre ... et vnum skogtegh dictum wlgariter
gyßla-tegli. ciiiii omnibus ot singulis ail dictos quatuor
solidos terre et skogtegh pertinentibus agris . . .
cete-risque alijs . . . vendidisse SD 3: 682 (1325). Jfr
skogha tegher.
skoghäghande, m. L.
skogllällg, fi. L. skogsäng, äng belägen i skogen.
medh . . . torponi.ok skogängiom SD NS 1: 323 (1404.
nyare afskr.).
skokker, m. [Ar. skokk] L. skock, fiock. otalikit
folk män oc qwinnor alla i enoni skok ällar flokka
Lg 3: 462. folkcth far ... i skokkom til kirken BSIl
b: 115 (i50«). Jfr friiiida skokker.
skola, se skula.
skola,fi [L at. schola] studium, skalt thu oy
for-lata thina skolo ok noninia (scholas tuas in
gramma-tica) Bir 8: 222.
skole (schole), m. [hl. skdli. Lat. schola] 1)
föreläsning, föredrag, waro ther^f» Athen) höghasta
scola hösto counistii, (schola Uberalium artium) Bil
339. 2) skola, undervisningsanstalt, läroverk. Ansg
183. vppa thot at scholen ey scal forgaas SJ) NS 1:
550 (1406). epter thet warfrn loff siwugit är i scola
ib 551. at scolen ödhe liigs ib. tha the gaa in j skola
Bir 1: 101. the ga til skola ib. halda them ther til
skola ST 35. ib 37, 45. honom satte hon til skola ib
291. ib 292. Lg 3: 712. — bild!, johannes är
dygdh-aniia scole oc mästare Bo 82. — skola, lärosal, þo
mötos ii skola Bu 50. — skola, lärjungarne i en skola.
scal han medh scolaiiom halda vigilies SD NS 1: 551
(1406). — Jfr gudhdoius-, hörro-, pilta-skole.
— Skola baril, »». lärjunge, swa biiidher idher
christus. at enghiu ma hans scola barn wara vtan
han widhor sighor alt thz ban ägher Bil 593. —
skola brodhir, »ra. [Is/, skdlabrdltir] skolkamrat.
hafdhe warit alexandirs skolabrodhir ST 515. —
skola klärker,’»!. [/3/. skdlaklerkr] skolgosse, sidhan
ban vaxte oc ward scola klerkir Bil 792. — skola
kompan (-oumpaa), 1«. skolkamrat, han sag[ie sik
hana varit inäp sinom cristuo skola cuinpanom tel
kirkio Bu 22. — skola llliistare, m. [hl. [-skdlamei-stari]-] {+skdlamei-
stari]+} skolföreståndare, rektor. Bil 833. Lg 3: 714.
sidhan han var vurdeii scolaniästare (magister scholce)
i s. pädhars scola Ansg 183. som scholmästare (orig. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
