Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skolla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skollfl
390
skorn
kanske haft scholamästarej war i nyköpunge SD NS
1: 199 (1402, nyare aftkr.). incigle . . . jonis
haquona-bod, scolamästarins i sydercöpinge ib 498 (1405). ib 550
(1406), 551. — läromästare, en skolamästara man
kallar os (konung Dindymus) Al 6006. — Skola pris, m.
beröm för undervisning och lärdom, athene baro fordlim
scola pris som nw paris Bil 347. — skola Stovn
(scolstuffwa), f. skolhus, vid seolstuffwn BSI1 4:
294 (1501). — skola systir, /. (qvinlig) skolkamrat.
plägadhe hon mz andlira sina iämaldroghoni skola
syst-rom gaa i thenna yrthegardhen Lg 3: 279. — skola
tafla, f. tafla som nyttjas vid undervisningen i en
skola, vard en pilter . . . slaghin i scola alf oiiom
sinom kompan medh ene scolataSo (tahula percussus)
swa hardhelica, at han vard dödh slaghin Ansg 163.
at spöria honom om skola tafflona BSH 5: 168 (1507).
skolla, se skalda.
skomakare (-maker. -maghare SJ 53 (i433).
-magare. schomagare), m. [Fnor. skömakari.
Mnt. schomaker] L. skomakare, intäktismannen aname
. . . alla hudhir oc skin som falla vm aarith oc
aff them antwardhe skomakarenoni oc skiimarenom
swa mykit the thorfua til thera gerning VKR 36.
Bir 5: 117. SO 13, 17, 18, 22. ingen fremende
scho-magara eller schomagara siiena magha göra nager
schogerningh jnnan stadzsens fryhet ib 31. brucha
schoniagaraiia cnihetz ib. scnde the lionom liogre
sko-magare, swtaro och pelsaro FM 452 (1510), — ss
tillnamn. bothuidher skomakare SD NS 1: 37 (i40l).
biörn skomaker, radhman i västraaros ib 29 (l40l). ib
30 (1401), 243 (1403). BSH 2 : 81 (1399). SJ 53 (1433), 105
(1441). FM 42 (1425). — skoniakara barn, re.
skomakares barn. SO 27. — skoniakara kompani
(schomagara kompani SO 31. scoinagara
kompany), »1. skomakareskrå. SO 30, 31.
oldermann-en i sconiagara kompany ib 32. — skomakarn skra,
f. skomakarnes skråordning. SO 13. —- skomakarn
sven (schomagara suen SO 32; -suena ib 31),
m. skomakaregesäll, naar skoniakara swena skulu halda
theras drykke stompno SO 30. ib 28, 31, 32. —
skoniakara iimbete (-embete, schomagara
embete SO 31), 11. skomakareskrå. j skoniakara
ein-beteno her j Stockholm SO 30. ib 31.
skompa, se skumpa.
skona ( -ar, -adhe), v. [ Milt. schouenj behandla
vackert, höfviskt el. hänsynsfullt. 1) visa vänlighet
mot, egna hyllning? med dat. tho sändo alexandro . . .
ena ärlika konungx krono the willo honuni (her mz
skona Al 1742 . 2) gå till mötes, göra till viljes,
med dat. vi skolom skona (cundescendemus) iosep oc
tiichodenio Bo 211. 3) hafva försyn för. iak lädz
... at somlike ... ey skona hälga iingla nänvarande
Lf K 68. Bkona hälgho dagha ST 140. ib 141. 4)
skona, med dat. (el. i dess ställe ack.), skonadhe
alexander sinne modliir ST 516. thu skalt ey skona
honom ib. ban . . . ville the heduo ey leuger skona RK
1: 1462. man pläghar pipara gerna skona Al 2434. ängin
wille androm skona ib 2788. han skonar hwarte kono
äller burlie ib 1382. ib 1065, 10359. Di 71. skonadhe
ban oc spardhe siin eyghin faar ST 505. — åhs. visa
skonsamhet. the . . . skonade ey mer än för RK 2:
«468. 8) qfverse med. med dat. herrau gudh är häl-
oghir oc starkir til hämdh oc skonar (ignoicet) ekke
idhrom syndhom MB 2: 65.
skonadher, p. adj. skodd, försedd med skor. mz
scognadum (får sconaduin; Cod. A skodhom 2S1) fotoni
MB 1: (Cod. B) 553. at thässe andelike fotha
siäl-inna lostc se wäl skonadhir (Cod, A scodher 281) ib.
skoning’, f. [AT. skoning] skoning, (hästs) förseende
med skor. engin smidli skal mora tagha for skoning||
mz nyth bofslagh SO 72.
skonrogge (skanroggä), m. [Mnt. schönrogge]
(trekantig) brödkuka af fint rågmjöl, naar lästh roog
och hwethe geller ffyre och tywgw mark taa skal eth
spise brödli wägha trätighe lodh, item en sknnroggä
tywgw lodh, ok ith hwethebrödh tiwgu lodh BS 34.
skonsyrt (sconsört), f. valeriana officinalis Lin.
valeriana sconsört LB 6: 284.
Skop (skup), re. [Isl. skop. Jfr Isl. skaup] gyckel,
gäckeri, narrverk. fanytte dröma och trulkono skop
ärw badliin lik (somnia similia sunt auguriis) Ber
184. swikas af fanyttom drömwm älla trulkonu
skup-11m ib. Jfr skiup.
skopa (-ar), v. [/a/, skopa] hoppa, dansa, leka.
ä skopar ful bwk ok ey faghir klädho (venter
farci-tus ludit non veste politus) GO 1034. ib 708. Jfr Kock,
Medeltidsordspråk 2: 309; Ark. f. Nord. Fil. 2: no.
Jfr skumpa.
skopa, /. [Mnt. schope] skopa, ledasta diäffla stån
alla wägna 0111 kringli them mz brännande skopom oc
ämbarom oc hälla i them brännande wätzsko Su 126.
skoppa, se skumpa,
skopuk, se skropukhovudh.
skor (sko. ack. sco Bil 249. pl. nom. SkOO Bir
1: 19; MB 2: 25. med art. sköne VKR 12. ack., gen.
Skoa ÖGL Dr. 18: 1. SCOa VOL I LR i var. sko
VGL I LR] SD B: 637 (1347); MB 1: 281; Bir 2: 180; Lg
95; SO 19 o. s. v. SCO SML Add. 7; SD 4: 711 (1340?).
skoo Bir 1: 19; SO 32, 73; MB 2: 24. med art. Skona
SO 72. dat. skom Bil 249. skOOm ib 282), m. [Isl.
skor] L. sko. a) för menniskor, äldre kom sko ifuir
hans fot Bil 393. kiändo han sin sco wara sunder ib 249.
mz skom som göras aff dödha diwra hudlium ib. ib 282.
MB 2: 24, 25. Bir 1: 19. nar thw draghir a thik
thina sko ib 2: 180. drogh aff sina sko Lg 95. löös
aff thina sko MB 1: 281. got par sko SD 5: 637
(1347). xL:ta paria luctasco. jtem xxx:ta paria
vt-hugnæsco ib 4 : 711 (1340?). göra nidher skorna sko
ok innan hunna sko SO 19. ma man göra sko äpther
thy som en hafwa wil ib 20. gör nakor sko af annars
läthore ib. hwilkin som sömar sko swa ath j [1] styk
synis barth ib. ib 32. Jfr barna-, biskops-,
bonda-, bot-, gul-, lindh-, manna-, iniistar-,
nat-, nötskins-, qvinno-, vnpn-skor. b) för
hästar, wrenskadhis |länna hästir a liulkom hon redh
ok sprang swa at sköne syntos vndir hans fotom VKR
xii. SO 72, 73. Jfr häst-, stampe-skor.
sköra (skwra. skara), f. [JV. sköra. Jfr Isl.
skor] 1) skåra, inskärning, tz förstha offtätit,
soin sthaar en sköra oppo til märke LB 7: 25. tz
andra öfflätit, som ij [2] skwror staa oppo ib. tz
tridie offiotet, som står iij skaror oppo ib. 2)
remna el. klyfta i berg. Jfr biiirgll-; fliil-, lialla-,
hällo-skora.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
