Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skumpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skumpa
403
sk lit
rätskos yta aflägsna, komber tba en swarth hinna pa
ätikkiona, oc henne skwma borth mz enne fiädher
LB 9: 109.
skumpa (skompa. skuppa. skoppa. -adhe),
i’. [Sk. dial. skumpa] springa, löpa. tho bud ho oy
sidan a käplingcn skompa HK 2: 898$. tho
skomp-ade (Klemmings uppl.: stokadhe 2: 400(i) om byn ther
väl en tijma HK Script. rer. svec. I. il 96. huru
the fianda skoppa thäre Fr (Cod. F) 450. löpa oc
skoppa alf eth riko oc i annat Su 60. löpa ällar
skuppa celia mällom fran enno stwffu til andra
LfK 59. Jfr skopa.
skumpau,/. kringlöpande, älskade . . . sina
skump-au oc fafängo läto (discursibus inanibus atque jocis)
Ansg 177.
skuilipo skatter, m. skatt som pålägges’ dem som
rarit öfverlöpare el. otrogna? scullo the en skumpo
skat giffwa HK 2: 4153.
Skunda (-ar), v. I Isl. skunda] skynda, hasta.
skundar nw iacob at skipa sina konor oc siin barn
MB 1: 227. Jfr bort skunda saml skynda,
skundi, m. L.
skunkufals maþer, m. L.
skup, se skop.
skur (pl. -ir: tara skure Su 402. -ar), /.
[Isl. skür] skur, regnskur, opta kombir skwr äpte skiin
GO 735. opta kombir skiin äpto skwr ib 736. mz snio
storm och hörda skura Iv (Cod. C) s. 203. Ber 37. —
oväder, rädhas for th än hardha skwr Iv 369. — Jfr
haghl-, riiglin-, tara-skur.
skur, m.f [5r. dial. skur. Mnt. schür] Jfr
liallll-skur.
skura (-adhe, -adher), v. [jv. skura. Mnt. [-schu-ren]-] {+schu-
ren]+} skura, feja, rengöra, skwra grytor Di 88. skuren
spywth oc gläffior Su 142. ma her märkia liurw mykith
waar likamo ward her skwradhcr, för än hau wardher
swa skär oc liws MB 1: 57. — skrapa, gnida, saghdhe
lucifer . . . skuren heuna hals wel innan ti] ST 141.
grep een brand aff eldenom oc stäk j henna hals oc
skuradhe badhe vp oc nidhir ib 142.
skurra (-ar), v. [Mnt. schurren] kurra, bullra.
then wärk som kommer aff thy wädro som är
inne-lykt i maganom ellir inelffuomen ok skorrar i
tnrmom-en LB 3: 72.
sknt (skot. scot. skoth. schot. skoot Su 127.
skott RK 3: (sista forts.) 4795; TS 23, 24. pl. dat.
skutum Bil 751; Ber 232. Skutom Su 227; MB 2:
239. skotom Bir 3: 368. skottom LfK 54. med art.
sing. nom., ack. skutith SO 67. skuthet LB 3:59.
skottit SO 107. skatith LfK 107. dat. skuteno
Bil 751), n. [Isl. skot] L. ■ 1) skott, war hans häst
... sa snart ther ouer. som kollf i skute (sem kolvi
scyti) Di 90. haffuer skiwtyth trij skoth SGG 132. wi
lothe skiwthe i gaar medh then möser, och i försthe
skoth giik thou ene arm vtaff BSH 4: 293 (1501).
ib 294 (1501). wid liwart thz skot ther byssan smal
RK 2: s. 347. ingen Tör skuth kunde haffua huila
ib 3: 961. bidher epter thoordön och skot aff bogha
Ber 289. wij hölle pa hwar annan skott RK 3:
(sista forts.) 4795 (de tre sist anf. ställena möjl. att
föra till 2). 2) vapen som skjutes el. kastas.
är aktande, huaru wäghon fulk bauer mera skut ok
föd ho KS 84 (206, 92). thera skot alla handa waro
mz ondo etir blandath Al 8987. kunde wäll leka mz
skioll oc spiwt oc skot Di 133. — pil. funno mau
. . . illa saran aff skuteno Bil 751. hitto man . . . illa
saran aff skutum ib (båda dessa ställen kunna föras
till 1). sände tv scot (sagitlas) i hänua hiarta ok eet
i hänna siþo Bu 506. ib 502. Bil 802. Bir 2: 226. MB
2: 151, 156. LfK 54. bådo hanum sia sik skot Di 52.
nar hiortin wardir skutin thå löper han gensten til
hampen ok thagir fröt mz inwnnenom ok läggir j
wndena ok genstan gar skuthet wt LB 3: 59. bryt
syndher obrygdhilsinna strala och skot Ber 116. ä
mädhan tho haffdo skot ok stena RK 1: 4183. ib
4237, 2: 1259. thera skut (sagittæ) drifwo atir in til
them siälua Bo 159. Sn 227. thera twngor ärw
brännande skoth ib 57. ib 77, 127. thz förbannadha skatith
som dauid propheten bidher sik bewaras före LfK
107. wärdlin . . . sargha mik mz sinom skutum Ber
232. — kastspjut, hans besko ordh . . . äru swa som
skot (jacula) Bir I: 37. värnas oc bcuaras mot
skutomen ib 3: 116. ib 368, 377. til fiendana kastado tho
brinnande skot (tela) MB 2: 311. mz . . . belibbadoin
pilom oc skutom ib 239. skörlifnadhins skuth (tela)
Ber 79. 3) skott, flygvärk. skut som offta komma
flygande bådo i sidor ok annen stadh LB 3: 65. 4)
tillskott for alt beläcka utgifterna inom ett gille el.
skrå, särsk. tillskott el. (fgift för bestridande af
kostnaden för festligt samqväm inom ett dylikt samfund.
bliffuer nokor dödher aff companijs brödhrom eller
systhrom . . . tha skulu thwa psaltare läsas for lians
siäl ella hcnnas a companijs weghua ok betalas
aff thera bysso ok wari ey peninga i byssone tha
skulu the brödher ok systhrar i gildeno äru skutith
thes större säthia at siäla rykten ey forsumas SO 67.
allo the brödher innan by äru tha öl köpis til
companijs behoff swa som är til rotta drykke thyswar
om aarith gäldhe fulth skuth ib 69. huar som ey
gitldhor sith skuth medhau companith drikx ib 70. ib
27. hvilken broder sit skot ey fram skywter i opnom
drycke ib 83. vm skoth ib 14. som ey lägghcr skoth
ib. thon som sit skot vyl ey wt leggia ok bethala ib
189. vtleggie fnit schot ib 199. wyll .ey sit fulle schot
vpp leggie ib. ib 107. 200. böte thu skot . . . vtj
bröd-rana byssa ib 108. TS 23, 24. bethale för thorn balff skut
ib 25. gäldhe halffh skoth SGG 129. gyffue uth fulth
skoth ib. swara för hans ingangh gerd ok skoth ib 128.
5) skatt. Jfr Hildebrand, Sveriges medeltid 1: 391/.
statuimus ... vt omnes et singuli, curias sen
posses-sionos habontes in villa Junæcopensi.. .eteasdem
inha-bitantes, exhibicioncs quascumque ac solucioncs, dietas
skut, cum et quociens eos (för easj orogari contingat,
juxta vniuscuiusquo ipsorum facultates gencraliter
exhibere et contribuere sint astricti SD G: 136 (1349).
6) begofvade modher abbatissa alla the andra
bis-coporna och doctores . . . med skot (för skat?) och
väghbulla och vaxstapla och allo audro godho hon
kunde åstadkomma TK 275. — Jfr arva-,
borgh-ara-, bugha-, bysso-, dala-, eter-, for-, fiilt-,
gästa-, hiärta-, hugli-, in-, inan-, mat-, mordh-r
rom-, sam-, siälf-, stanin-, ut-skut (-skot),
äfvensom skat. — skuts mal (skotzmal.
skotz-mall. skotzmaal. skotzmol), n. 1) uppskof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>