Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skynda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skynda
408
skynter
til brödra skön SO 85. thz schal suennen hosbondanom
i gen giffua epter dandemanna schön ib. epter
ilande-mans sköön ok böön ib 82. näffzes äfftlier konwngsens
skön PM 23. Hl titi ther thiänar a skön (hvars lön
bestämmes efter husbondens bepröfvande) Bo 85.
—-Jfr skynia. — skynia kona (-kuna),/. L.
skynda (skinda RK 2: 9024: -en ib 9127; -ade
ib 1: (sfgn) s. 186. sköndhe BSII 4: 319 (160:’).
skynna: -ade J i ins. skynne FM 191 (1504). pres.
-ir. -ar. imperat, skyndha Lg 675. impf. -de.
-adhe. part.pret. -adher), v. [lsl. skynda] L. 1)
hastigt och våldsamt föra åstad, drifva, liit . . . scynda
martires til martirium Bu 522. — hastigt el. skyndsamt
föra. at the skwllo henno skyndha til nakra hälga
samqwämdh Lg 3: 282. skyndadhe sin här jn til them
MB 2: 237. — sätta i rörelse, sticka åstad, vnge
dara wildo hans hälgha lifwirne förspilla, oc skyndadho
ther til ena ohöfwiska lösa qwinno som ban skuldo
swika ST 392. adb ban skolie sköndhe töm (hästarne)
strax aff stadh till wastenne BSH 4: 319 (1502). 2)
drifva, skynda (på), meil prep. up a. iag . . .
skyndade oppa folkit fasth att. thz skulle sig ingalwnde
förswmma UK 3: (sista forts.) 4672. — drifva,
på-drifva, egga. ostancia . . . skyndher al dywren til ath
stridha Di 233. diäfwllin äggiadhe ok skyndadhe them
til ondo Bir 1: 78. flere skyndha them nw til outh än
göth Su 150. hwat han kunno nogra skynda til kiff
ther om lagde han sik all win RK 2 : 7359. gudz
lönliga dorn honom ther til skyndande (perurgente) MB
2: 306. 3) om tidsförhållande: hastigt föra el.
bringa, hasta med. skyndade (propcravit) sina dagha
til häluitis Bir 1: 114. skyndha the mässor til ändha
Lg 675. — påskynda, waar herra skyndadhe min wägli
MB 1: 206. gudh skynda (accelerat) raiskunnina tima
oc nyan vägh Bir 3: 452. gudh skyndadhe lians tima
Lg 3 : 235. skynda hans dödh thz masta the gita Bo
196. Bil 127. drukkinscapir . . . skyndar licamans dödli
MP 1: 41. ib 2: 275. värsta ilgiiruiugis manz
fordöm-ilse var alre swa skyndadh Bo 217. hans atherqwämdh
til mik skyndha Su 101. — skynda med, hastigt
anskaffa. at han skuldo latlia skynda (acreleret) all the
prydilse bonne borde haffua MB 2: 182. 4) skynda,
hasta, ila. baþ han skynda ok eigli dualia Bu 130.
skyndar nw sändebudhill hocm til landa MB 1: 206.
myrkin skyndadho j linsit Bir 3: 151. — med inf.
skynde ginstan at afskära tholik thing Bir 2: 235. Bo
147. — skynda sik, 1) skynda sig, skyndsamt
gå el. fara, skyndsamt begifva sig. cristoforus skynde
sik Bu 499. gangin ok skyndin idhir VKR xix.
suennen skynde sik til sinna frända Bu 27. ib 25.
Bil 273. FM 194 (1504). skyndadho sik til persara rike
a mote artasira Gr 264. til swderköpungh skynder
han sik RK 2: 3335. ib 5523, 7062. tho skynden sik
ather j geen j kirkiona Bir 5: 65. skyndadho sik
vndhir skiwl ib 1: 263. sik skindade hunr aff staden
wth RK 1: (sfgn) s. 186. ib 2: 8964. skyndadhe sik
fra them bort oc in i lönlikare herbärghe MB 1:
246. hädhan os skyndandos Lf K 71. hwar skynde sik
thädhan som lian matte RK 1: 667. ib 2: 9024, 9127.
2) störta sig öfver; drabba, med prep. up a. när swa
skeer, att krijgli och örligh skynder sigli opa naget
rijke BtRK 120 (1436). — skyllda Trillll, 1) drifva
fram, pådrifva, egga att gå fram (i strid), lier didrik
skynnade sina mon fram Di 105. ib 199. skyndadhe
hwar then andra fram RK 3 : 796. ib 2269. — drifva,
egga, locka, plägha the idher skynda fram til synd
Al 6869. 2) skynda fram, hastigt begifva sig framåt.
swa skyndadho the fram mz honom Bo 198. — Jfr
fram skynda. — Jfr til skynda samt skunda.
skyndan,/. [Jfr Fnor. skundan] skyndsamhet, at
the vtan alla dwaln oc senkan mz jiöxste skyndan
skullo koma Gr 284. ib 302. MP 2: 141. Su 446. Jfr
tilskyndan.
skyndarc, m. Jfr t.ilskyndare.
skyndelika (-ligii Di 170. -lik FI 1457; Fr 1029),
adv. [lsl. skyndiliga] skyndsamt, gak 1111 skyndelik
FI 1457. Fr 1029. MB 1: (Cod, B) 546. Di 170. sände
wi eder . . . brodher haquon, ther snarare ok
skyndo-likero ware kan, än minister FM 134 (1502).
skynia (skönia. sköna?), r. [lsl. skynja] 1)
besigtiga, undersöka, skyniadbo oc skudhadhe
byg-uingena VA 11 24: 323 (1454). 2) ne. allom
när-warandis skrift sköniande (cernentibns) SD 5: 398
(öfvers. fr. 1416). 3) hafva får ögonen, inse, betänka.
thz skulle thw förra skönia MD (S) 223. 4)
förstå sig på, förstå att uppskatta, med dat. ? ey
for-stodh iak mik vara i tholikom hedher ok kunne ey
sköna (troligen dock för skön a) godho Su 406. — med
ack. når the haffua gott och kunne ey thz skönia
RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 261.
skynian (skönyan), f. bepröfvande, näffses . . .
äffther konwngsens skönyan PM 23. ib 27, 28, 29, 31, 32.
skyniogher (sköniogher), adj. [Fnor. skynjugr]
som förstår att uppskatta bevisadt godt, erkänsam,
tacksam, vårfru var skälik ok sköniogli (grata et
dis-creta) Bo 211. var liofwo herra var misknndsainbir
oc sköniogliir (curialis et gratus) ib 88. han var oc
skynioghir oc sigliir ther sak til tha han sigbir at
the liawa bidhat när honom thre dagha. liär mat thu
see huru skynioghir han är ... thy at han talar
som han hafdhe takit af them stora godhgärninga ib.
— med personens dat. varom . . . thässom oc
sär-lica tliolkom gömarom gudheliko ok skönioghe (grati)
Bo 114. — Jfr oskynioglier.
skynioghet, f. Jfr oskyniogliet.
skynsainber (skön-), adj. [lsl. skynsamr] 1)
= Skyniogher. thiink hwat skönsambir thänne
blinde mannin var Bo 152. mykyt är skönsama dygdhin
(virtus gratitudinis) lofwandc ib 153. aat thy skolom
vi vara sköusami (indesimus grati) ib 20. — med
personens dat. war lianom (Gud) täkkir oc
skönsambir Su 253. 2) vänlig, mild. lätir liofwe
skön-same (curialis) herrau thik äkke fastando thädhan gaa
Bo 170. — ljuflig, behaglig, angenäm? mat thu . . .
idkelica forlusta thik mz piltenom ihesu. thy at han
är dygdhelikin oc skönsambir Bo 6.
skyntelika? (skyntteligha), adv. hastigt? the
. . . märkto at the som skyntteligha (trol. fät’
skrymt-eliglia, på ett låtsande sätt, för skens skull; qui
si-mulaverant fugam) vndan flyddo skuldo mz alffwara
atir komma MB 2: 22.
skynter (skinter)J adj. [Jfr det hos Lucidor,
He-licons blomster 0o3b (wi), förekommande skynt,
skyndsamt, samt det i .V, Langes på arkaismer rika persona-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
