Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - skyrþ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skyrf)
409
skytte
lier öfver N. Korhy (1744) s. 65 förekommande uttrycket:
såg . . . ena . . . iiienniskio wara skyntra ti) ofdryckio]
snar, färdig, benägen, war secn til wredhc och skynthr
(pronus) til nådlia KS 25 (63 , 27). iir» odyghdelike män
skyntare til at vtgiua sannind sina. än medh sitt godz
gif löna ib 70 (172, 77). — lätt, facilis. six then hughor
wara stärker, som hardr är böghia, ok ey iir skynthr
til at hlötas KS 19 (47, 20). — n. adv. snart, lätt. komp.
tdet (för tliet) ràdh warder skintare funnet, ther spyrs
af flerom wisom mannom KS 70 (174, 77). — ifrigt,
gärna, villigt, komp. thes ädhlare menniskian är af
sin naturlik skipilse, thes skyntare ok thes heldr wil
hon sik halda ok skipa til dyghdelik ting KS 51
(129, 55). — rå samtliga dessa ställen, särsk. KS 70
(174, 77), bör dock kanske i förevarande ord läsas u
för n, i hvilken händelse de anf. exemplen äro att föra
till Skiuter. Jfr Rydqvist 1: xxxn/.
skyrþ (skird. skördh. skörd, schördh.
skiördh, se afskyrdli. skyord, se
niiistar-skyrdh. skärdh, se afskyrdli. -ir), /. [Jfr hl.
skurJr] L. skärande. 1) skärning, hugg. solin
skiin a uokro thrii ok en yxen hugger trät sunder
tha är tho solskinit menlöst i hwarrc skirdinne
(in-cisione; Cod. C mz hwario skyrdhinne 945) Bil 85.
2) skärande af säd, skörd, fra thenna dagh . . .
skulo iämlika ganga sädhe oc skyrdhe MB i: 172.
— skörd, säd som inhergas. fik jak stoor skadii paa
myn boskap och paa myn sky[r]dh BSB 5: 25 (1504)"
3) omskärelse, hafdho ey taghith kötzsins skyrdh oc
skirsl MB 1: 287. gaff hon sinom son the sanio
skyrdh oc skirilse ib. 4) tillskärande af kläder,
särsk. ss miisterprof i skräddareyrket, tha vngc
brod-eren scal begynna at schära hon ner hanom sitthia
schal i lians schördh SO 96. sidlian han ha|fuer sin
skyrdh skorit ok betheet ib. ib 104, 105, 116 . 5)
sätt hvarpå klädesplagg tillskäres el. är tillskuret, snitt.
the läggia mykla fanytta virk a sin klädhe j skörd Ml’
1: 188. afhama sin klädhe mot gambio sidhuänio j
skördh ib. 6) utskuret arbete, utskuren bild. at dyrka
nakra script eller skyrdh MB 1: 330. — Jfr a-, af-,
litiistar-, torf-, um-, unikriug-skyr|). — skyrdha
folli (skördo- MP 1: 73), u. skördefolk, personer
som skära el. skörda säd., ban skulde biira sino
skyrdha folke mat oppa akrin ST 19. Bo 50. MP 1:
73, 2: 47. MB 2: 209, 210. Lg 3 : 257, 304. — skyrdha
koster (skörda- SO 105. sehörda-), m. gästabud
med anledning af mästerprofs afläggande i
tillskärning af kläder, manga (huru många.) faat maath vngo
broderen schal sick vppa reda til sin snyda kost eller
sehörda kost SO 96. ib 105. — skyrdha inan, m.
[Jfr Isl. skuriarmair] skördeman. MB 2 : 209. —
skyrdlia skirsl (skirda-, skyrdha skiirsl.
skyrdha skyrsl), f. [Jfr Fnor. skurSarskfrn]
omskärelse. attunda dagbin skal bariieth taka skyrdha
skiirsl MB 1: 361. ib 450, 501, 503, 504. Bil 82. Lg
81, 82. — pl. gaff han abrahain skyrdha skyrsle MB
1: 454 (motsv. ställe i Cod. B har skirda skyrdir,
sannolikt för skirda skyrslirj. — skyrdha skiirsl,
/. och n. pl.? (Bil 82) = skyrdha skirsl. abraam
war rätuis ok all lians släkt mz skyrda skärsl (af
senare hand ändradt till skirsl^ Bil 81. för än
han-uin budus skyrda skiirsl (uf senare hand ändradt
Ordbok II.
till skirsl,) ib 82. vtan skyrda skärsl (af senare liand
ändradt till skirsl,) ib. ib 83. — Skyrdha tillie
(skörda thime: -en MP 1: 76; -an ib 73.
skyrd-is thyme: -an MB 2: 147), m. skördetid. Bir 2:
130. MP 1: 73, 76, 2: 47. MB 2: 147. oin then tidh
tha skyrdha timon war, nar sädhcn skulle opskäras
oc wndher taak föras Lg 3: 304.
skyrina, se skirina.
skyrskuta, se skirsknta.
skyrännare, se skidhrüiiiiare.
sky.stolpe, m. skypelare, molnpelare, a enom ]yusom
skystolpa Su 391.
skyt, se skiuter.
skytta (skötta EG 63, 64, 66; -u SD G: 240
(l3.’.0); -O GS 66 (1489, orig.). skiutta MEG (red. B)
59, 60. pl. -or), ni. ochf. [Isl. skytta. Ags. scytta. Jfr
Mnt. schutte] L. skytt, bågskytt, godlter skytta PK 234.
then biista skytta war jak tha RK 1: (LRK) s. 225.
dyäfwllin är likcr skytto S. Birg. l’p. 1: 13, enl. Cod.
A 5 a, anf. af Rydqvist 2: 23? (texthds. har på motsv.
ställe: diäfwllin är likir skytta Bir 1: 37j. — särsk.
skytt i krigstjenst el. herretjenst. är han knape eller
skytta MEG 51. ib 55, (red. B) 59, 60. EG 63, 61, 66.
tha lagde en skytta en piil vpa ok sköt ban taghar
hierta skut RK 1: 3901. ib 4246. the skyttor ok thera
kompani ib 3797. KL 338. ST 121, 340. mz . . . ridarom
oc sköttoin MB 2: 147. Al 4450. gifwi hosbonden 0110
färduga skötto liwart annet aar itt arborst GS 66
(|489, orig.). — ss tillnamn, gerardo skotta SD C: 240
(lsso). en tyzsk hey t walram skytta RK 1: 3871. Jfr
bysso-, kniippel-skytta samt skytte. — skytto
mästare? (skötthomestare SGG 127.
skiötho-mestare), vi. den som förestår målskjutningl hwilken
som skywther til papekoyoua för en skiöthoniestaren
haffuer skiwtyth trij skotli SGG 132. ib 127.
skyttare, m. L. Jfr bysso skyttare.
skytte? n.t [Jfr Mnt. schutte, «.] pil. vtsändaude
huassasta skyttä ok stråla swa som aff hardhom ok
bändom boglia Bir 2: 3. Jfr sköte.
skytte (skitte. skötte), m. [Jfr lsl. skyti samt
Mnt. schutte, »».] skytt, båyskylt. han war then beszta
skytte ther wara matte Di 54. om ban war sa god
skytte som sakt war ib. diäfwllin är likir skytta Bir
1: 37. — särsk. skytt i krigstjenst el. herretjenst. huarn
wäglicn äru Here skytta KS 84 (206, 92). marsken
ropadhc sina skittar fram RK 2 : 4344. konungens
skiittar ib 8708. ib 3; 3999. ingen högh öller lag, riddare
eller knape skal en skötta som med häst och skötta
harnesk färdug iir, gifwa öfwer xvi mark . . . om
oorit GS 66 (1489, orig.). — ss tillnamn, stcnberno
skytta SU 4: 3 (fore si. af 1327,). pctro skytta BYJI
1: 176 (l378). — De anf. ställena utom de två första
skulle möjl. kunna föras till skytta J samma
förhållande torde vara äfven med följ. sammansättningar.
- skytta baner (skötte-), n. [Ä. Ban. [-skyttebaner]-] {+skytteba-
ner]+} 1) skyttebaner, berner som föres af den af
delning aj’ hären hvilken består af skyttar, j
skötteban-ridh man sa sancte erie oc sancte olaff malade staa
RK 2: 8593. 2) trupp som följer skyttebaneret. RK
2:8688. — skytta bater (skytte-, sköttebaater),
m. för skyttar afsedd båt. ij [2] skyttebata sma RK
2: 2993. xvj snäcker oc sköttebaata ib S937, ib 9039.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
