- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
430

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sliohet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sliohet

430

sliposto»

impf. slant), t-. [Fnor. slctta] slinta, glida, didrik*;
glaffuon bleff hell. ty thz slant aff wiidekos skioll bi
70. hiälmen var off thz hardastha stall . . . thy slanth
swärdit aff honum ok nidher oppa hesthens lialsz
ib 218. tha wi hona haffwom oc haldom som tryggast
slithor (för slintherPJ hon oc slipper niyth wtu
hand-omen Lf K 122.

sliohet (slioheet Su 29i. slyohet Lf K fia; Su
92, is3. i9i. slioghet ib 251. sliogheet ib), f.
slö-het, slapphet, tröghet, liogxsius slioheet oc liiti Su 291.
at thu afflägge förro waua i sliohet (pristinam
igna-viam) ib 30. glöuiskonna slyohet (torporem negligentiæ)
ib 92. i ware sliohet ib. ib 183, 191; 251. lf K 69.

sliolika, adr. [/«/. sljiiliga] ljumt, slappt, trögt.
han bcdhis sliolica (lepide)| Ii i it] p Bir 3: 61. fraingar
hon (a: god gerning) dylsklica oc sliolica (lepide) ib
180. sliolika oc glöinsklika lina i thesso rcghlounc KL
255. ib 35. MP 1: 151, 2: 49. Lf K 190. Sn 283.

sliolikhet, f. ljumhet, tröghet, sliolikhot til gudz
iilskogha Bir 3: 331.

slioil (slyon), adj. slö, trög. stridh, til liuilka
latlii oc slyone (segnes) cnkthe dogba Su 113. faa oc
sliono iirffuodhis män ib 359. gör beqwäuia i gudz
loffwi kalla oc sliona syndara Lf K 67.

sliona fslyona Su 182. sliöna Bir 2: 35, 3i7.
-ar, -adhe, -adher), v. 1) blifva slö, mista sin
hvasshet eller skärpa, huru mangra swärdh nu iir
mykyt slionat Bir 3: 383. lians titndir äntigia värkia
älla egi|na älla sliona ib 2: 35. swasom smidllin
glödgar the thing ijoin slionadh oc kolnadh äru (hebetata
el frigiila) ib 4: 99. ib 1: 165. 2) blifva ljum,
slappas, af tyna. gudz budhordha älskoglie sliona ok
kolua (tepescit) Bir 1: 314. gi|f nakra . . . måtto,
wm hwilka tbonna thin stora kärlek oc thin
andelika til fästning matte . . . j them wpnyas oc hothna,
j hwilkom hon slionadh haffwer warit (antijuata est)
Su 359. skalt thu thins likania dygdhor oc
krafft-cr ey latlia sliona i nakro läthi ib 50. gudholigbotin
slionadho ib 260. at swa skullo mina wina stadhlikhot
sliöna (tepcscerel) Bir 2: 317. ib 3: 315. — blifva
ljum, slappas, uppgifvas, vngo liughen för gladhor
slionadho af myklo sorgh Su 432. thera siäl slionadho
(labcscebanl) i ondoin thingom Ber 134. han . . . sliona
i godhom thingom (labescit bonis) ib 237. slionado
iak ok wanskadhis j mik siiilfwm (defiriendo
tabesce-bam Bir 1: 354. liafdho the slionat (tepuissenl) j
himorikis iilskogha ib 2: 38. gömarano slionadho
(te-puerunt) oc glöindo borrans kärlek ib 104. ib 3: 165.
Su 14«. måtto (för mana?) slionadha (lepidus) ib 2.
jak swa som hisnadho ok slionadho (tahescebam) at
. . . vsul människia åstundar swa lofwas ther hwar
hirn skullo värdhskylleliea ödhniiukas Bir 3 : 327. —på
grund af ljumhet el. slapphet afstå (frän ngt), iak
slionadho och koluadho aff bönauiia och tarauna bita
(tepui cl J’rigui a fei-vore orationis) Ber 231. at thu
. . . sliona ey aff godlio lf K 183. Sn 182. — slockna.
Iiildl. wm lionna kärlek ir iir j |iak re måtto slionadhor
oc kolnadhor (si hic amor . . . aliqua occassione
ex-slincltis est) j lians liiärta ... at han ather
wp-tändis, som tliz brinnande liwsit, oc aldrig sidlian
ythormore sliono Su 374. hwilkins k&rlokir tlior nw
slionar (exstinguitur) j fliistom kalloni hiärtom ib 372 .

— refl. slioiliis, blifva slö, slappas, uppgifvas, skal
ban äkko slionas i hughenoni Bo 28.

slionga, se slinng’.i.

SlÍOl’ (slyor Su 90. slio Bir 3: 5t, 166; Ber 247;
sliö Bir 2 : 246, 3 : 304. f. slio LB 3: 16; FATS 29.
slyo Lf K 163. n. sliot Al 2820. sliöt Bil 255; Bir
3: 378. ark. f. slioa ib 408. dat. m. slioom ib
2 : 255. pl. nom. m. slioe Ber 6. sloe Bir 4: no.
slio MD (S) 222. slöö UK 2: 2209. n. slio Iv (Cod.
B) 4931. slioo Ber 251. ark. m. slioa ib 19./. slioa
Bir 3: 304. n. Slio ib 1; 164), adj. [lsl. sljrir] 1)
slö, utan hvasshet el. skärpa, thera swärd waro slio
och mate ey bita Iv (Cod. B) 4931. Al 2820. Bir 3:
378. hans kniffwa äro slio MD (S) 222. mz slioom
flinto stone Bir 2 : 255. gör ban slio sin wakn ib 1. 161.
herran büdh hauum sia tänder ok mun swndber mz
släggium. itn glömde iärnin sina naturu ok wart sliöt
ok atirslaghit (fer rum . . . hebelatur) Bil 255. 2)
slö, svag, ulan skärpa el. styrka, om yttre, sinne el.
intellektnel förmögenhet, ey skal . . . synin . . . wardha
slym oc slio LB 3: 16. kroppin vardhor ther af (af
för mycken sömn) Intil’, skiälin slioo Ber 251. — om
mod el. djärf het. gud|i liafdho giort slioa ok til äukto
kiimpans dyrfwo (infatuasset audaciam gigantis) Bir
3: 408. 3) ljum, trög. tho glädhin ... aff hwilke
bedhningano skulin gliidbias sloe (tepidi) the wärmas
oc the som kalle äru wpollas Pir 4: 110. lians vili
. . . liulkin här til liawir varit slio oc kaldir (tepuit)
j thinom kärlek ib 3: 51. om hon warit haffwer slyo
oc andolika kaal i gudz kärlek Lf K 163. Su 90.
konst gudholix kiirlex ok riiddogha bafhwer slioa
folghara Ber 19. ib 247. är iak slio, oc lat, oc
stundom sömnogli, i gtidz tiänist VXB 29. at ban vardhir
ey sliö (lepidus) j raadhom älla dylskir j them doinoin
ban skal göra foro ohöilica fasto . . . oc langa doinfna
ok slioa bönor Bir 3: 301. at ban vardlia (för vardlto)
oy slio aff fasto til rätuisonna härdzsko ib 16«. huru
sliö thu väst (tepuisli) at göra fridh mällan
konung-ana ib 2: 24«. Ber 6. tho waro slöö til at byggia
RK 2 : 2209.

slipa (-ar, -adhe), v. [Ar. slipa. Mnt. slipcn]
1) släpa, draga, lian gik a berghith mz the griipa
loot ther waghneii mädlior slipa Al 9094. lutar annan
tha til baclia ’ slipa RK 2 : 9280. — ss straff’, i slit
om till döden dömd person, suennen dömdes tel dö|t
for sill värk. först slipas (ad r.audam ei/ui trahendns)
ok [tär näst brinna a clio balo Bu 176. ropin äru til
at binda liästin som siälina skal slipa Bir 2: 73. ib
74. badh thorn rät til stäghlith slipa Al 3744. om
westerns gator lotli han lianum slipa pa elli stivgil
giordis hans cndhe RK 2: 4421. ST 126. czcchias
slip-adhis swa at hofwdhpaiinaii brast Sn 43«. 2) draga,
slipa, hvassa, the sin knif hwetia ocli slipa paa waar
krokothc, gamblo rygh BSII 5; 360 (1509, nyare
afskr.). 3) ? i[ak] skall swa mz thik slipa (Cod,
A har skipa, som kanske är den riktiga läsarten) ij
vardhin thz badho vara huru iak skal mz idher lara
Fr (Cod. B, C, D, K) 991 (Danska texten liar på
motsvarande ställe slilitii). — Jfr sliipil.

slipare, m. Jfr sviirdhsliparc.

sliposleil, m. [Mnt. sllpos tén] — sliposteiis
kiipper, m. handlag el. axel å slipsten, armane värö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free