Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - slitliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siitlikor
slot
slltliker, adj. Jfr oslitliker.
slitna (-adhe), v. [lsl. slitna] 1)
sönderslitas, sönderrifvas. slitnadho ok rimnadhe lians köt for
tlengiomen ok gislomen swa soln ionlll foro ardhre
(eames ipsis ßagellis sulcabantur) Bir 1: 29. —
sönderslitas, brista, alla adhrona ok sinona slitnadho
(rumpe’>antur) Bir 3: 271. ib 440. 2) slitas, utslitas.
a sax ok tiiigu arom sörghas äldre lians klil[ie älla
slitna Bu 204. jdliro sko tlio ey slitiiadlio MB 1: 431.
— Jfr sunderslitnn.
slitskor (slitzsker L<j 9r,7; -are .<?« iao.
slitz-ker VtíL IV. 15: 3 i var. slidhzkr KS 42 (109, 46).
slizsker Ml> (S) 229. sliskär VOL IV. 15: 3),
adj. [Sr. dial. sliskon] L. 1) eg.
sönderslitande,-glupande, rofgirig, grym. o i gryiiiinasta dywr,
grymmare än léon, slitzskare (sævtores) än glupande warglia
Su 190. 2) glupsk, är lian som en |in||der slizsker
Mh (S) 229. Iiuar som brådlir ok slidhzkr löper i sin
mat ella drylc KS 42 (109, 46). 3) sniken,
efterhängsen. stafkarliu war slitzsker (Bil trätthln 159)
or badh ii giwa sik nokot Lg 967.
si i ininu (slionga. pres. sliongir, se
ring-si i ling», impf. slyongde: -is Bir 3: 1:1c. pl.
slungo Bu 506; ST 51, 259. slyngo Gr 294. slyugho
ib (Cod. D) 388. konj. slunge Al 10074. part. pret.
slungin ib 9292; -ith ib 912S), r. [Fdan. siiuilga?.
Isl. slyngva] slingra, slingra sig. thz han ey
ann-ath kunne märkia än et swärdh hans hiiirta stungo
oc thusanda orma ther 0111 slungo Al I0u74. — part.
pret. slingrad, slingrande sig. ther la margh 011 orui
slungin i ring Al 9292. hau sa ther hafwith ga 0111
kring 0111 iordliina slungith i en ring ib 912S. —
siiuilga sik, slingra sig. ]ie (ormarne) . . . slungo
sik vm l|änna spinn ok hals Bu 506. Gr 294. ST 54,
259. — refl. si i llllgas, slingra sig. sua som twe orma
hulke som sliongas kring vm hona Bir 3: 29. brystit
syutis ypit fult mz langoin madhkom ok smani ther
hwar vändos ok slyongdis hit ok tliit rm andra ib
136. — Jfr kring-, ring-sliuugn samt bosluiigin.
siiuilga (slywnga. slyungha: -om MB 2:
244. slionga. slionglia. slonga), f. [Jfr lsl.
slüngva] slunga, funda, slionga GU 2. mz byssom oc
arborstom. oc slionghom MB 2 : 255. kastaiulis mz
slywngo stenana (sic fundis lapides . . . jacientcs) swa
räth oc wist. at tho eth haar matthen äpther sin
wilia wäl raka äller sina ib 134. ib 244. fundibularij.
thz iir slywngara the som mz sliwngom kwndo kasta
stena ib 154. — sluugmaskin nyttjad rid fästningars
belägrande, v ij haffwo roost en liten slonga BSll 5:
145 (1507). — Jfr stafsliungn. — sliungo ston
(slyngo steen, slongasten), m. [Jfr hl. [-slöngu-steinn]-] {+slöngu-
steinn]+} sten som kastas med hjälp af slunga;
slung-sten. slog goliam med slyngo steen Mh (S) 251. —
sten som kastas med hjälp af sluugmaskin. koll. wij
hade ey annet än piill sliita pa tlieui oc slongasten
BSll 5: 167 (1507).
slilingare (slywngare), m. slungare.
fundibularij. thz iir slywngara the som mz sliwngom kwndo
kasta stena MB 2: 154.
slokifriila, f. — slok i fri Hu son, m. L.
slakna, se slakna,
slonga, se siiuilga,/.
slot (sloot Bir 4: 3; BSll 4: 181 (1494); LfK
246; Su 277; Lg 3: 325. slootll ib 192. Slott Bl HK
53 (13SS, orig.)\ HK 3: (sista forts.) 5733; BSll 4: 181
(1494). slath Lg 3 : 683. med art. Slotit SD KS 1:
17 (1401); MB 2 : 259. slotet UK 1: 2246. slothet
ili 3: (sista forts.) 5732. Slottit II K 3: 3342. Slottith
ib 3335. SlOttidh VM 186 (1004). Slottet Lg 3: 683.
slotteth KG 68. slotthet Mil 2-, 322. slatliet Lg
3: 286. slättet ib 289, 6S1, 682, 723. pl. best. form
slotten IIK 2: 44), v. [Vdan. slot. Mnt. slot] slott,
borg, fäste, the for:’,:l fäste nyköping ok wiborg skolo
wara war ok warra hiolpara open fäste ok sloth til alla
wara nöd BtllK 53 (1388, orig.). all annor fäste, slott
ok land ib. nakor slott ällir nakorsz slotz fügheti ib.
slott och feste och kiöpstäder och land ib 68 (1396).
westerars slott ib. slotit stäkaholui SD KS 1: 17
(1401). giordhe . . . rekiuscap aff for[nämp]dc slot oc
län BSH 2: 222 (1425). wppa watzstoua sloot Bir 4: 3.
hnilken inan ther sina wäkt forsumar som oppa wart
slot ellir fästo stadder är KG 67. ib 68. spisade slotet
(Hadorphs uppl. s. 83 och aflrycket i Script. rer. suec.
1. 2: 29 här husit, som utan tvifvel är den
ursprungliga läsarten) HK 1: 2216. |aud|i sloth ok städhor ib
(sfgn) .». 180. ib 2: 23, 41, 506 o. s. v., 3: 1936, 2443,
3335, 3342. BSII 3: 4 (l449), 4: 181 (1491). MD (S) 243.
VM 12. MB 2: 147, 252, 259, 273, 322. Su 277. Lg 3:
286, 2S9, 325, 681, 682, 683, 723. en ärlckcn borgh ällar
niäktogth slooth ib 192. ffogli see eetli ärligaste sloot
LfK 246. — slöts behof, «. det som behöfves för
ett slotts utrustning. altli thot til slotzbehoff behörcr
BtllK 340 (1487, orig.). VII 4: 83 (1499). — slöts
bok, /. bok innehållande ett slotts el. slottsläns
räkenskaper. lat jak ransaka slotzbökcrua VM 358 (1508).
giordo jak . . . scriffter wtaff slotzbokone om the
ater-stiider ib. ib 610 (1513). — slöts brygga, /.
slotts-brygga, brygga öfver den ett slott et. fäste omgifvande
grafven, forbiittredo sin mwr medh skermdürer och
kwpor ved slotzbryggen BSII 5: 364 (1509). — slois
foghate (slotzfogothe. slotzfogit BSH 4: 296
(1501); VM 356 (1508)), wi. [Jfr Mnt. slotvogct]
slottsfogde. slotzfogothe opfia stokhohn Lg 3: 374. BSII 4:
296 (1501). VM 356 (l50S). at j göre lasse gutte til
slotzfoghate . . . pa kastelholui ib 359 (1508). plägher
ther ikke ware mer en j [l] slotz foghate ok j [1]
lans foghate pa aland ili. — slöts llOVudsiliail (slotz
hoffuidz man), m. slottshöfvidsman,
slottsbefälhaf-vare. jach haffucr nw ini th bildh til tcsse nästlie slotz
höffuidz 111011 och bayorer VM 411 (1509, samt. afskr.).
— slöts i agi| (slottzlag), n. [Jfr Mnt. slotlage] ett
slott med tillhörande område* sta a the i samme
slottzlag och fögdery . . . som tliee waro till fornä BSII 5:
420 (1510). — slöts lova, /. [Mnt. sloteslovo]
slottsbefäl. ath iacli skall holdlie forscriffne köpstedher, län
och slotzloffwerne till allo forscriffno sloth till
forscriffne min k&reste nådige herris handb VM 95 (1497).
the slot och slotzlower j fynlandh ib 168 (1504). allo
glotzioffuor ib 174 (1504). huru alle slotzloffwer . . .
»re forwandlade HSll 20 : 262 (1508). ib 24 : 26 (1512).
— slöts lovan (slotzloffuen HK 3: 2597, 3150,
3347. slozsloffuan il> 2571. slosloffuan ib 2074.
slotz loghen BSH 4: 182 (1494). slotzloghen ib
lei. slootzlogen ib.pl. slootzlogene •*),/. [Vdan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
