Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - slät ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sliit
slätter
Su 11. — släppa llidllj nedsläppa, låta falla ned.
med dat. KL 13. — släppa lip, släpp at upp, låta
komma upp. atli jak skal . . . sleppa licr ingen wp
BSH 5: 493 (1512). — Jfr ill-, nt-sliippa..
släppa, se slippa.
Sliit (/>/. vok. i änd. -tt-. pl. -ir), /.. slätt■ jak
saa . . . swasom een slät (planities) vairo Bir 3:
193. en starkaste mur gik kring vm slättiina ib. ther
flöt en aa wiid eth bergh vpa en släth MIK 1: 3542.
a moab slät MB 1: 419. offwerwan josuco alt landit
som liggher j bärghom . . . oc iämwäl v ppa
slätthenne ib 2: 31. ib 32, 33, 145, 149. all lbärgh dala
oc slätther ib 148. gik ... ower skoghai oc slätter
Lg 218.
sliit,/. Jfr siiinga sliit.
sliit, se slätter, m.?
släta, /. Jfr slata. — slilto dagllier, ?». L.
Jfr slato daglier.
släta, /, se sliitta.
släta, v. se sliitta.
sliitlika (-lieha. slätelica), adv. 1)
bestämdt, rent ut. mat thw spöria hui gudlli . . .
fore-saghdhe ey al thing slätelica (plane) till vissa tima
Bir 2: 38. 2) enkelt, rättfram, utan omsvep el.
undanflykter, thet scal haldas eptir thy som theras
cghin stadgan skipilse oc friihetir lydha slätlicha oc
enfallilicha VKR 8. 3) rätt och slätt/., blott, helt
enkelt, j thy brullöpeno var oc varfrw. tho ey swa
sora hon hafdhe varit thijt slätlica budhiin. vtan swa
som thðn första oc älzsta i bland systrarna Bo 58.
sliitmark, /. slättmark, bärghit ... mz
slätli-markenne MB 2: 33. vndir lybani slethnnark ib. ib 35,
69. — sliitiiiarks ödliku (slätmarkx ökn), /.
öken som består af slättmark, staden bosoir som liggher
j slätmarkx öknenue (in campestri solitudiine) MB 2: 54.
Sliitta? /. [JV. sletta. Jfr lsl. slitti] trasa, klut.
han hafdhe seet hitnna änlite sweop (jö>r sweeptj oc
liult mz fatökom slättom KL 303.
Sliitta (släta), /. [lsl. slétta] lj| (jämn) yta.
at staalsins vidh lek oc slätta (latituda et planities)
vari näst thino hiärta Bir 2: 5. 2) slätt, tlier
vtan fore var een digher släta lv 4129’. Fr 446. wi
rykkiom saman a thässa släta (i rimsl. med thrätta)
Al 624. gaff oss ... ena slätho (planicie.m) SD 3: 69?
(öfvers, trol. fr. förra hälften af UOGI-talet). — ss
ortnamn, hallin a swinanæs slætw SD> 3: 146 (1313,
gammal afskr.).
slätta (släta: -ailde Bir 2: 42. pres. refl. -is
Bir 1: 314, 388. part. pret. n. -at Su 34), v. [lsl.
slétta] 1) släta, jämna, skaparen siiälffuer haffde
han (näml. vägen) före gangith, trud.ith oc slättat
Su 34. 2) släta öfver, bemantla, ä.ggiar ban oc
radhir til at slätta (/evigare) syndeniar ok orsaka
thorn Bir 2: 60. ib 1: 314, 388, 2: 42.
sliittail, /. slätande, jämnande, polerande,
hwg-niugh, slättaii oc gnidnigh Su 150.
slätter? m.? Jfr ban-, rauiatai-sliitter. —
slätta daglier (slätta-), m. MEL L B 31 i var.
— I de här anf. orden torde dock licanske snarare
ett slät, f. böra anses ingå ss samman.sättningsled.
slätter (släter Al 9989 (i rims il. med rätter);
VKR S8. slät lv 3815. / Slät. n. (noim., ack.) slät.
släät Bir 2: 157; TB 71. slätt. ack. m. slättan
Bil 693. /. slätha RK 3 : 2309. dat. m. slättom. /.
slätte KL 68; Bir 4: 85. pl. ack. m. slätta Bu
533; Su 150. /. sletta SO ill. dat. slättom. gen.
släta SD 4: 710 (1340?). best. form. n. slätta MB
2: 32. komp. slättare Su 33. superi, slättaster),
adj. [lsl. sle’ttr] L. 1) slät, jämn. rcddo the foro
honom nidhir a iordhinne ther the funno nakat slät
(in plana terra) Bo 51. hawaiidis i mällan sik swa
som en slättastan daal Gr 297. iordhiu tok al til at
iämkas oc vardha slät swa som licedh ib 298. a enno
slätte mark KL 68. Bir 2: 157, 197. MB 2: 32. RK
3: 2309. thän wägh var tha badlie goodli ok slät lv
3815. engiu kostelikin grä|fning skal wara j dwromeu
ällir windöghomen, stwdhomen ällir wägghiomcn wtau
alt wari aff slätte (piano) gärningh ödhmiuke oc
starke Bir 4: 85. hwilkiu mantil skal ey wara wtantil
rynktir oc ey wirkelika samansattir, wtan endeel
tranghor oc slättir (planum) ib 10. VKR 58; med
afs. på de tre sistn. ställena jfr 4. — slät, polerad.
tho dyrasta stcnana som thu saa i liimerikis palacio,
slätta fagra oc skinande Su 150. 2) jämn, lugn.
mäd-an iak i tolke sannindh nakot tröstelika tik fore
lägher än tho mz faghrom oc slättom ordhom
(ser-mone quidem temperato) Su 154. 3) jämn, enkel,
utan vexling (höjning el. sänkning i ton), skal Iwdhra
bläster wara enfaller, riittir, oc slätter, vtan nota
skipto MB 1: 388. 4) rätt och slätt, enkel, utan
prydnader, vanlig, ban lät förste kosare sätia sin
klädho mz dyrom stenum ther alle kesare som för
waro. drogho sliitli peld ok baldakin (sola purpura
uterentur) Bil 470. Ii paria mensalium slæta SD 4:
710 (1340?). 5) enkel, enfaldig, okonstlad, än tha at
ban (o: min lärdomber) mz slättom oc fakwnnogom
ordom är saman sätter Su 377. j sleth swar tha swarar iak
groflligha Gers Frest 56. 6) rättfram, uppriktig,
ärlig, sveklös? ii hurw ban latz wara släter hans hugher
är tho okko rätter Al 9989. 7) rätt och slätt, vanlig,
simpel, romara satto dyoclccianum ok maximianum fran
valdom baþa ok giorþo þöm slätta böndar Bu 533.
thordhe han ongom konung gifwa sina dottir, vtan
gaff hona enom slättom riddara ST 336. Bil 693. Di
142. RK 3: (sista forts.) 4419. 8) vanlig, ringare,
af mindre betydenhet, nw tha rettha stempnar liol]es
scliolo om walburgamessa ock mickelsmessan huilken
ämbetz broder sick tha forsuincr aff stempnau böte
ena halwa mark penniiiga ... ok andra sletta
stempnar om aarit tha bud sendes böte ona marek wax SO
111. 9) slät, dålig, äpter enom domara riit är
idh-art liffwerno alt saman slät Al 7210. eth är rath ok
annath är släth (urspr, har här sannolikt stått säth, se
Kock, Östnord. och Lat. Medeltidsordspr. 2: 215 f) GO
459. 10) [Jfr Mnt. slicht, slecht samt Mht slëlit]
utjämnad; afgjord, bragt lill klarhet, bragt till slut? man
menar thz är nw alt slet RK 2: 4384. 11) billig,
rättvis? all tingh waaro okko sliith RK 3: 867 (möjl. att föra
till 10). — n. adv. 1) glatt; vackert, väl. the . . .
talado for them yffrid slät RK 1: 256. ib 1070, 3697.
idhur tunga faller slät lv 3735. 2) alldeles, helt
och hållet, tändo bålet vm kring hana. ok sluknaþe
slät som för Bu 31. skal iak swa slät stryka them aff
wärldinne, som iak skapadhc them MB 1: 344. ib 402.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
