Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - slättilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slätt ilso
437
siiiadriiuger
skal iak stryka slät aff iordbinno alt thz iak liawer
skapt a honnc ib 169. o huadli mangh land och
städer herra första och rättara mäder haalla litoth aaf
]agh och rät ocli somme geuas öwer slät Ml> (S) 235.
varder thenne fatighe stadhon slätli ödlio BSll 5: 296
(1508). — t rimverken ofta i förbindelse med en form
af adj. ålder och merendels snarast att betrakta ss
rim-fyllnad. som thera goz liafdho mist alt slät Fr 2191.
hafdhe thz brutidh rät alt slät Iv 2620. Al 96. Ml)
169. RK 3: (sista forts.) 4415. bidher iak idher alla
slät FI 1630, 1684. ij dömin them for vtau skäl ok
bafuin tho alle sworith slät, at döma ängin vtan
rät ib 1740. ib 1778, 1882, (Cod. C) 570. RK 1: 3593, 2:
1677. Al 820, 3678, 5368. TB 71. Ml) 33. 3) enkelt,
utan vidare, lätt. thz kan ekke wardlia saa slätli RK
3: 426. 4) ratt och sliitt, helt simpelt, thoras
qvinnor willo ey slätt hwstrwr hotlia RK 3: (sista forts.)
5099. — Jfr fnlslät.
sliittilse (alätilse Bir 3: 33l), n. pl.?
öfver-skylande, bemantlande, syndanna slättilso Bir 3: 171.
ib 331.
slofa, f. [Jfr Mht. sloufe] ett slags kappa. — i
latiniserad form. vestes moas sollempnes. scilicet tunicam.
surcocium (t slofam SD 1: 113 (1291). — Jfr sliffa.
slögllj), f. [Isl. slægS] L. skicklighet,
konstskicklighet, yrkesskicklighet; handtverksarbete, slöjd, iosop
hwilkom hon (Maria) war fäst (näml. var) swa fatighcr
... at han afladhe klädho och födho mz sino ärwodho
ocli slögdh (artißcio) Ber 128. — konstarbete, konst,
slöjd, andre jdhnadhc aldra handa omskiptelica gerninga
ok slögdhir (operi manuum et diversarum artium) Bir
3: 366. jak idhnar ... ey handa gerning älla slögdhir
(non insisto operi manuum) swa som godhir ärwodhis
man ib. — konstskicklighet el. konstarbete fattadt ss
tjenande fåfängan, swa som groft oc kluddoght oc
ofannokt äru ödhmiuktenna födha. swa är oc
slöghdh-in höghfärdhinna Bo 17. til änkte annat dughir
slögdh-in (talia curiosa) vtan at födha öghonin j
fafäng-onno ib. thänk . . . huru opta gudh ma retas för än
the slögdhin (curiositas) vardhir afskrapadh ib.
slöghelika (slögeligä), adv. [Isl. sloegliga] med
konstskicklighet, konstmässigt, the bögla värö aff
fils-bene, slögeligä giörde öffrit fin FI (Cod. C) 530.
sltfgher, adj. [hl. sloegr] skicklig, kunnig, nw or
myn twnga oy swa slögh at iak dömer nokon räth
ther til RK 1: 2U5. Al 6437. konung cristoffer war
. . . j ondom radom slögh RK 2: 7355. — särsk. med
afs. på konst el. handarbete. Bo 17. at leta en
mestara slöghan. at dicta hanom eet palacium Bu 181.
KS 52 (132, 56). KL 46. bland thässo budh ... en
slöghan malara hon wt nämpdo Al 7796. loot thorn
hänta . . . (näml. timmermän) ther slöghe waro oc
konstelik ib 9075. sagdhe ... sik wara slöghan at
alscons script oc gärning Bil 117. thz war slöghasta
oc behändoghasta folk til alzkona gerning ST 323.
MB 1: 9. ij thz bestå gull man matte finna värö the
(ädelstenarne) lagdlio mz slogo (Cod. A fögha) sinne
Fr (Cod. B) 928. — konstmässig, med skicklighet el.
konst utförd el. arbetad, at göra behäudogha älla
slögha gärning (opera curiosa) Bo 121. loth
engelbrecht en flota byggia . . . vppo then flota eth
bergfrid slögt RK 2: 1118.
Sliiierc, vi.? slöja, hufvudduk? xij cylkcspailaghen
ny. jtcm iij gamle, jtein en gwlflädo. jtcui en slöyoro.
jtem iiij cylkotägen FM 76 (l483, daniserande).
slükkia (-as: vtslökkias Bir 2: 29. slöckia
Bil 370. slökia i en hdskr. af StadsL, se Rydqvist
1: 232. slokia i samma hdskr., se ib. slykkyä: -äs
SH 5: 564 (1346). slykka RK 2: 6133. slykke ib 2258.
pres. slökker Lg 3: 35. slykker MB l: 78, sn.
refl. slökkis Bir 3: 421. slykkes MB 1: 108. impf.
slökte Bu 522; Di 162. SlÖCte Bil 286. slykte Bu
200; MB 1: 174; RK 2: 2894, 3301. slycte Bil 402.
slokte: -is MB i: 389. part. pret. slyktar Bu 506;
slykt RK 2: 29oo. slikter. slikt BjR 41: i.
slukt-er: slukt Al 9230), v. [Isl. slükkva, slökva. N.
slökkja] L. släcka, komma att slockna, om ngt briw
nande el. glödande, slökte bålet Bu 522. si[ia[n]
slyktar var vngnen Bu 506. eot stort vaxlyus som . . .
scal . . . äldre slykkyäs SD 5 : 564 (1346). Di 162. ban
hona (lyktan) slykte RK 2: 3301. slykte elden MB 1:
174. ib 389. RK 2: 2258, 2900, 6133. lucifer sände wt fam
diäfla at thända eld innan skipit . . . guz äugil kom
ok slöe te Bil 286. It K 2: 2894. — oeg. och bildl. äter
man opta oc drikker marght thz som wäkker eller
slykker hans uaturlika hita i liweno MB 1: 78. ib 108.
watn slykker elzens hita, än hwarce watn eller nakar
genwiirdha slykker fulkompnelikan gudz älskogha ib
314. hwarkc elder loghande älla watn wällande slöckia
gudhz älskogha j mino hiärta Bil 370. — särsk. om
brinnande och häftigt begär (i sht törst): släcka, han
slycte swa sin lusta mz saruin wärk Bil 402. huru
the liafdho sin hunger slukt Al 9230. slökker
menniskorna törst Lg 3: 35. hans ilzsko thörstir slökkis nakat
Bir 3: 421. — dämpa, hämma, göra slut på (ngt
förderfligt), þiissa villo ok vantro slykte philipus Bu
200. — slökkia Ut, utsläcka (ngt brinnande), slökte
wt liusit Bil 719. Jfr utslökkia. — Jfr sliikkia,
äfvensom Slukiu.
slöseri, M. skräp, uselhet? 0111 slottith her i byn,
tha är ther oppe c (100), onth och göth, lxxx (80)
wiirafftige, thet andra slöseri BSll 5: 348 (1509V).
Sinabaril, n. [Isl. småbarn] L. småbarn, litet barn.
sa iac mykin smabarna mogha MB 2: 374. KL 379.
sinabol, n. — smabola ingiald, n. inkomst af
underlydande mindre gård el. torp. min forscripno
godz ., . medh . . . thorpom oc thorpastadhom
smabola jngieldom alafischerij oc laxafiskorij BY II 1: 187
(1381, nyare afskr.).
Slliabro, /. liten bro. SD 1: 319.
Slliabrutiu, p. adj. [Isl. sinábrotinn. jV. [-smaabro-ten]-] {+smaabro-
ten]+} bruten i små stycken, mz thy smabruthna brödhe
Ml’ 1: 97. ib 223.
Sinabrüdll, n. [ff. smaabraud] bröd i små stycken,
brödbitar, takin saman smabrödhet (fragmenta) som
atir är Ml’ 1: 97.
Slliabyr (smaa-), m. [hl. smäbær] småby, liten
by. alla smaa byya äller gardha (cunctos . . . viculos)
theres som ärw pa slätmarkenne MB 2: 37. alla sma
byia oc torp. som vndirliggher basan ib 38.
Smadriinger, m. [Ä. Dan. smaadreng] smådräng,
page. Jfr Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 263. kom
kough käril wndhen . . . sielff anner mz sin smådreng
11K 3: (sista forts.) s. 149.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
