Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - smikra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smikra
442
sniittoglier
smikra (smikkra. smekra. -ar), v. [D. smig-
ro] smeka, visa vänlighet (mot); visa sig inställsam
(mot); smickra, ined prep. for. smek thin bondha
äller smikra für honom MB 2: 115. — bildl. smeka,
tjusa, locka, än tho at hon (verlden) smikkrar
vtan-til. tho lönis thz innantil som biter Su 409. — med
prep. for. wärlden smikra for them (eis blanditur)
mz hedher rikedomom oc alzskona lusta Bir 4: 70.
— visa vänlighet, smale, en tiid smekrar hon (lyckan)
mz bliida ansicth RK 3: (sista forts.) 5795. — Slllikra
sik, smickra sig, hysa falsk inbillning, the liedhir
girughe ok the som latas mykyt vita. smikra sik
oc mena sik vilia alla siälana. swa som the komin
swa bätir aat. at göra annars siäla gagn ok helso
(blandiuntur sibi . . . sub specie lucri animarum, quasi
sic melius possint intendere aliorum saluti) Bo 99.
Slllikran, f smek, smeksamhet; smicker, mz tolke
oc andhre falske smikran (blanditiis) drogh thu mik
äpther tik i dödheu Su 44. forlata världinna lösta oc
smikran Gr 318.
smikrare, m. smickrare. KS 58 (l45, 64).
Smit-,/.? [Sv. dial. smitt. Jfr Mnt. smitte] fäck,
smutsfläck, |th klädo for vtan sniith MD (S) 209. —
» moralisk mening: fläck, befläckelse, besmittelse. gudz
son walde the hälgha kirkio aff syndoghom mannom
oc fwlom oc thwo hona swa rena oc faghra i sino
blodhe, at hon hawer ängiu smit eller last MB 1:
399. föþas af rönne mö vtan smit (sine macula) Bu
63. at falla j nagliro smith MD (S) 209. — Jfr
smitta, /.
smita (smeta, -adhe), v. [A’. smita. Jfr Mnt.
smiten] 1) stryka, the skulo tagha aff lamba
blodh-ino oc smita badho innarmeer oc vtan sin tliryskula
MB 1: 307. bära kosarenum af hans blodhe at smeta
(Bil stryca 462J wm hans ögha Lg 1013. 2)
be-stryka. smita lienna bwk mz hans blodhe Lg lOOO.
3) slå, träffa med slag; såra. tha thz (a: thit bryst)
vndir korseno af thins sons hambraliudhe smitadhis
(ex sonitu malleorum quasi in duro prælo acerrime
stringi sensisti) Bir 4: 144.
smitta (smytta), /. [Fdan. smitte. Mnt. smitte]
1) fläck, thu äst lecd j thz liws huar som
fäghr-ind är vtan smitto oc fylsko Bir 2: 328. ren som
sol gislana j hulkom ängin smitta (macula) maa finnas
ib 1: 186. — hudfläck, thz thagir bort smitto aff
än-lite LB 3: 61. — i moralisk mening: fläck på heder
el. rykte, om mig ra finnes i wåra embcthe och
coin-pani, brödra och systra, som några smitto eller ond
ryclite på sig haffua TS 21. — fläck, orenhet,
befläckelse, besmittelse. thino köti . . . som orcent är oc
vpfylt mz mykle smitto ok synda tliriik Bo 132.
af-thörka alla gamb]a sniittona (maculas) ib 200. rensom
oss aff huario licamans ok siälene smitto
(inquina-mento) MP 1: 61. at iak matte rensas aff allom
smittorn ST 255. af þwande sinnä fürro lasta smitto mz
mangom tarom KL 186. rensilsinna stadhir j hulkom
siälauna smittor (sordes) af thwas Bir 1: 387. at hon
(själen) skuli sua rensas at ey är een smitta
(macula) j bänne ib 3: 106. twå smittor äru j mine kirkio
ib 192. Hendo hans likarna liulkin som ren ok lutlös
war af bwarre smitto ok syndh ib 1: 29. thw äst
lamb vtan smitto ib 2: 80. ib 1: 108, 271. Ber 28, 29,
31, 32. MB 2 : 354. i skulin ey affwiika ... til
spaa-män . . . idhcr til siäla smitto oc last (ut
pollua-mini per eos) ib 1: 367. 2) sjukdomsämne.
rens-adhis hans ögha af alle smitto KL 349. tz . . . ä[l]ther
bort alla smytto aff kroppen LB 7: 65. — Jfr
kiitt-ara-, synda-smitta.
smitta (smita: -ar Bir 2: 327. -ar, -aþe,
aþer), v. [Mnt. smitten] fläcka, smutsa, orena, wakta
thik foro them fugl som stänktir är mz thiiiru. thy at
alle the smittas af honom som ban banna Bir 1: 301.
thässa väggia smitta (maculant) ib 2: 328. smittadho
(sordebatur) mit liofwa änlito mz spot ok rutno blodh
ok andre ledho fylsko Su 395. Bo 211. andra keldonna
vatu som är thiokt oc orent smittar renasto keldouna
vatn Bir 2: 31. vädrit smittas Bit 455. — i moralisk
mening: orena, befläcka, besmitta, syndhill . . . smittar
som blyt Su 353. huru världin smitar Bir 2: 327.
äru the fulika smittadhe ok orene swa som mz thiäro
ok alle the som ganga til thera smittas af them ib
1: 164. haua framgang j världinne oc smittas
(inqvi-nari) j hanne ib 2: 60. at the ey optir gndhlighin
beskodhilse smittnis (för smittinsj j worlzlighom
thingom VKR 4. Al 3985, 4001. smitten ekke idher
mz androm hustrum MB 2: 8. ena fula synd som
mäniskio natura var smitta]) ma]) Bu 64. thonne diäkno
är ren ok hälagher ok aldrigh smittadhe ban sit köt
Bil 237. laat mina tro oc mina siäl älla min licamma
af omillom mannom oy smittas Lg 546. Bo 42, 146.
Bir 1: 278. war ... ey iomfrunna iomfrvdombir
smitt-adhir ib 3. — besmitta, oskära, inledde lian
hedhn-jnga i münstrit ok smittadhe (violavit) then holglia
stadhin KL 166. ib 169. — kränka, skända, vm han
liafdhe format smitta (violare) hona (o: wara systir)
Bir 1: 376. ib 50, 2: 49. — kränka, bryta, thu
smittadhe the tro thu lofwadho mik Bir 1: 124. — Jfr
besmitta, forsmittas samt osmittaþer.
Smittan (srnitan), f. besmittelse. af giri ok lusta
likamans kumbar lieþers spiäl ok jiitr af ful sör ok
smitan Bu 183.
smittelika, adv. Jfr osmittelika.
smittcliker, adj. oren, besmittelig. frälsa os af
diäfwlsins snaru ok alle smitteliko oronlikhet värsta
dyocleciani Gr 284. atirhald aff allo smitteliko ok
syn-deliko vmgangilse Bir 3: 454. Jfr be-,
o-smitte-liker.
sniittilse, «. pl. och f. befläckande, besmittelse.
vm likamanin tolde nakra glönisko älla smittilse Bir
1: 312. — besmittelse, kränkning. Lg 547. leddis til
fwl thing älla smittilse Bir 2: 50. ordliit vardh köt
ok blodh i hänua inäluom . . . vtan alzskons
smittilse ib 267. ib 301. — Jfr besniittilse.
sniittoglier (n. smittogt Bir 1: 235. smitt-
Oght ib 2 : 320. smittogh (för -Oght) ib 1: 300.
smittokt ib 2: 106), adj. oren. thz smörilso var
reent ok mz engo smittogho blandat MP 2: 73.
smitt-ogha oc orena väggia (parietes maculosi) Bir 2: 327.
astunda han at insaa ok inplanta nakot lastelikit ok
smittogt (vitiosum) j mit gul ib 1: 235. — oren,
besmittelig (i moralisk mening el. efter den Mosaiska
lagen), hylia tho syndogha siälinna fylsko at hon
skuli ey synas smittogh (maculosa) j minne asyn
Bir 1: 288. beuisa höghfärdhin klärkanna gerninga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
