Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - smyrilse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smyrllse
444
smftlikliet
bon smordhe a honum badho howdh ok foot ib 2207.
smör tik om kroppen (näml. med malörtsdekokt) LB
7: 2. at sniöria ihesu likarna MP 2: 22. smör þinit
hand väl Hästläked. i AS 137. smöria ok läkia the
saarin Bir 3: 230. väl smort hiwl ib 404. fik han
hanum ennehanda smörilse at smöria hänna hws
wäggia vtan Bil 446. han thänkir swiik som®smör
ystirlöff GO 859. baro for kirkio dörrena balsamum
ok alla handa dyr smörilse at smöria (näml. liken)
Gr 303. — smörja, gifva sisla smörjeisen åt.
prest-in bör ., . haua . . . olio til at smöria siuka Bir
2: 110. — smörja, gnida, strgka. smöri om kring örat
mz lagurbär olio LB 1: 96. om man smör oppa sina
föthir ther mädher ib 4 : 345. om thz wardor opta
smört mz henne (oljan) ib 354. hänna (brännörtens)
moster . . . smörder om ögon ib 5: 81. huithor ]öker
. . . smördhor om tbinninga ib. — Jfr be-,
11111-smyria samt ny-, o-smurþer (-smordher).
smyrilse (Bu 515; -om ii; Bil 265. smörilse.
smörrilse MP 2: 22. smörielse LB 2: 49), ».,
oftast pl., och f. [ Fdan. smörielse. Jfr Isl. smyrsl]
1) smörjelse, smörjande, bildl. tliätta iir
gudhlikhetzs-ins nadh oc smörilse (unctio) Bo 118. 2)
smörjelse, salfva. hafþo mz sik iarn ok smyrilso
(un-guenta) Bu 515. biamans ben . . . smorþcs ... mz
sötom smyrilsom ok linum »i. fik ban hanum
ennehanda smörilse at smöria hänna hws wäggia vtan
Bil 446. baro . . . balsamum ok alla handa dyr
smörilse at smöria (näml. liken) Gr 303. tilreddo sik dyyr
smörrilse ok komo ... at smöria ihesu likarna MP
2: 22. smordhe ihesum mz dyrom smörilsom ib 147.
thz smörilse mz hulko maria magdalena smordhe
iho-sum ii 71. göt . . . maria magdalena hin dyro
smör-ilsin oppa vars herra howdh Bo 162. är the smörielse
godh widh all othorful bith LB 2: 49. Bil 265. Bo
37, 75, 219, 220. Bir 3 : 430, 4 : 391. MP 1: 194, 2: 72,
73, 74. Iv 2180. LB 1: 97. — bildl. vtan enna handa
nadlia smörilse ok andelikin glädhi hafdhe warit
in-gutin j hans hugh ändelika hafdhe han wanskas Bir
l: 308. — Jfr balsania-, frna-, läkedoms-,
makt-, mirra-, üghna-smyrilse. — smyrilsa
kar (smörilsa- Bir 3: 430, 434, 4:391. smörilse-),
re. [Jfr Isl. smyrslaker] kärl afsedt för el. innehållande
smörjelse, thz smörilse kar var af sten som hete
ala-bastrum MP 2: 72. Bir 3: 430, 434, 4: 391.
sinyrsla (smörsla), /. [Jfr Isl. smyrsl]
smörjelse, salfva. aloe blandes mz lifsens wathn görandes
som ena smörslo LB 9: 105. smör tik en thima
gnidh-andes mz the smörslonne ii 106.
smädhilse, n. pl. Jfr forsmiidliilse.
smädhning,/. Jfr forsmädhniug.
sniiikke, n.f Jfr buksmiikkc.
smiikta (smakta), v. Jfr for-, ut-smäktn.
smäla (-adher), v. [Jfr Mnt. smolen, smalen]
skymfa, skymfligt behandla? naar konungh karl haffde
smälat, bedröfft oc omannelika hanterat . . . snnctam
amalbergam Lg 3: 314.
smiileker (acifc., dat. smälek, smäleek VKR 8.
smälik Bir 3: 63; Al 1288. Smäligh It K 3 : 2475.
smaalech BtRK 237 (1465, orig.)), m. 1) smälek,
skymf, somlike föra han i purpura klädhe honom til
smälek Bo 181. mik är een smälok komin til handa FI
1629. ij tedhiu mik badhe haadh ok spot storan smälik
ok änkte got Al 1288. lidhando mykin smälek Lg 586.
Bir 3: 63. BtRK 237 (1465, orig.). Lg 637, 821, 3: 85. —
smädelse, nedsättande ord. om hans drotningh . . . kan
jak oy scriffua göth wthan onth smäligh och spoth
RK 3: 2175. 2) fö rakt. at nokar aff smäleek ellir
thryzko gör här a moot VKR 8.
smälelika, adv. Jfr forsmiilelika.
smiilika (smäleka Bil 535. smällica Bir 3:
405. smäliga Di 180), adv. [Mnt. sméliken] 1)
]tå ett smädande sätt, föraktfullt, med förakt, smälika
til taladhir KL 254. Bo 14. OB 213. Bil 535. thänkto
smälika wm benedictum ii 697. cristno män forsmadho
mik smällica (contemptibiliter) Bir 3 : 405. ii 2: 140.
Al 8905. — på ett skymfande sätt, skymfligt, somliko
. . . hannadhe them smälika ok drapo them
(contu-melia ajfectos occiderunt) MP 1: 4. KL 67, 157, 252.
Bir 2: 74. — på ett sätt som medför skymf el. skam,
skamligt, tho äru smälika (contemptibiliter)
wanskap-ade Bir 1: 229. wij wardom nw smäliga offuergiffua
wort rike Di 180. 2) oansenligt, ringa, swa
smä-lica (vi\liter) kläddir Bo 1.
smiiliker (smälikin Bir i: 276. smällikin ib
2: 331. f. smälikin ib l: 276, 2: 58. re. smälikit
KL 251; Gr 286; Bir 1: 204, 372. ack. m. Smälican
Bo 242. smälekan Lg 333. smälikin Ber 187.
smäligen Va 8. pl. nom., ack. re. smälik KL 81;
Bil 708. smälek Bu 77. smälikin KL 14; Bo 201.
komp. smälikare Bir 1: 85, 276. smälugare Di
111. superi, smälikaster), adj. [Mnt. snißlik] L.
1) smädande, skymfande, ful ok smälek orþ Bu 77.
Bil 708. KL 14. Bo 201. Al 1S55. 2) smädefull,
medförande skymf, skymflig. äpto swa smälican oc
hardhan dödh Bo 242. Va 8. Di 111. Lg 333. hon . . .
forsmadhe vart hionalagh. hulkit os är mykyt
smälikit Gr 286. 3) föraktad, iak saa min son fulare
ok smälikare (despectior) iin spitälskan man Bir 1:
85. — (?) smällikin ormbir (serpens contemptibilis) Bir
2: 331. 4) föraktlig, oansenlig, ringa, simpel, orätuis
manzs siäl ... är ... smälikin gudhi Bir 2: 58.
räknas iak j wärldinne swa som bonde hulkins nampn
smälikit (contemptibile) synis • wara ii 1: 204. ban
(min mantel) är vtautil smälikin ii 276. hon (»: min
ödmiukt) synis wärldinna älskarom storlika smälikin
wara ib. hwat är smälikare än kallas flatir ii.
skip-adhe ey at hafwa klädha bonadli af bäzsto klädhe ok
ey aff smälikasto (vilissimo) vtan af midlasto ib 361.
smälik klädhe KL 81. smälikit ämbcto ii 251. ii 252.
än thu skil dyrt thing fran smäliko älla fwlo Ber 181.
gudhz thiänisto män starke i tronno halda ban
(djäfvulen) smälikin ii. ängen hafwis af thik smäliker ib 51.
sancti benedict! reulifwe . . . hulkit nu synis mangom
ödelakt ok smälikit (abjecta) Bir 1: 372. atirlefwona
ok afskredhona oc thz smälicasta var (för thz
smä-licast var el. blott thz smälicasta’; abjectiora) gaff jak
gudhi ü 3; 143. — Jfr for-, of-suiiiliker.
smälikliet (-heet KL 142. smälekhet Lg 333.
smälighet MB 2: 12. smäligheet RK 1: 2131.
smällikhet Bir 2: 25), /. [Mnt. smolicheit] 1)
skymf, förolämpning, smälek, o hwat mykyu oc
margh-fallir var thässa wtländningians orättir oc smälikhet
(o quot et quantæ flunt injuriæ advenis) Bo 15. göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
