- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
448

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - snille bok ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

snille bok

448

snior

om styrer lian illa Al 6023. lära ok nima wit ok snille
ib 6011. KS 29 (72, 31), 53 (133, 57). KL 189, 199, 214,
351. Bo 132, 238. Gr 312. Bir 1: 55, 100, 284, 285, 339,
2: 217, 8: 311, 314, 4: 158. MP 1: 176, 2: 122, 123. Lg
40, 216, 817. MB 438. BSII 5: 40 (1505). om thu gör
thz mz rätte snille Al 5961. sngdhc thz mz skäl ok
snille ib 4091. swarar mz godlie snille ib 3751. then
säiidebudh bidher mz snille ib 1251. ib 4. RK 2: 1064.
ensamne gudelike snille aatli wakta Su 2. gudeliken
snille om aldra manna siäla lüthande sik wardha ib.
gudelika snille, som är ihesus christus gudz son,
kallas oc är fadhersens snille oc wisdomber ib 4. hwru
gudeliken snillo, swa som ärliknsta brwdh, oc käraste
ween biwdher sik allom til at älska ib 11. huru allo
the som wilia magho sik trooloffua gudelika snille ib
222. gudhelikx snilles horologium ib 10. annar deelin
ällir booken j gudhelika snillis wäkkiare ib 222. thänno
samtalan oc spörsmål mällan sapiencia Si discipulum,
som är snillen oc kännesweniien ib 3. hwar en sandher
snillenna kännesuen ib 8. gudhelika snilles känueswäna
ib 222. lokka oc draglia til wisdoinsins ällar
snillenna älskoga ib 10. dyrare oc bätthre är snillen, än
alla wärldhinna dyrasta haffwor ib 11. ib 7, 9, 12
o. s. v. i snillinna book (Vishetens bok) MB 1: 137;
Jfr snille bok. 3) det som är uttänkt med
vishet el. klokhet; klokt el. listigt påhitt, fan jak aa
thessa snille MD (S) 218. — Jfr O-, sklllkll-snille
samt Sllild.

snille bok, /. Liber sapientiæ. Vishetens bok. i
snillo bokinne sigx MB 1: 390. suà sighr salomon wise
i snille bok KS 57 (143, 62). ib 60 (150, 66), 64 (159,
70), 71 (174, 78).

snillelika, se sniiillelika.

snille list, f. klokhet, wau han . . . alla wärldina
... mz godh radb oc snille lista Al 9663.
snilradhoglier, se sniiilrndliogher.

Sllima (komp. Sllimar mer L. superi, (hvars
former dock kunna fattas ss n. af SUÍIHStei’, sililliasterj
snimst L.\ iv 3911. snimpst Al ni6, 5572. snymst
SD 5: 565 (1346). snimast MB 1: (Cod. B) 550.
snim-arst SLl NS 2: 223 (1409); Iv 1224, 1706, 3924), adv.
[Fdan. snime. lsl. siiimma, snemma] L. A)posit. nyss,
nyligen, för kort tid sedan, a skänningis sam tal u som
liu var snima hallin SD 1: 668 (1285, gammal afskr.).
som snima war sagth Bil 250. snima (jam dudum)
rot-uadho min klädhe alf mik ib 456. som snima (jam) war
dräpin for thronna skuldh ib 487. mädhan herra
vadli-oyn swa snima do Iv 1508. — nyligen, kort förut,
cost-us . . . var snima döþar Bu 534. B) superi. 1)
ny-ligast, senast, the sama quinna ther snimst aff os
thän riddara sa Iv 3911. iak vil idher fylghia . . .
thiit iak snimarst skildis vidh han ib 3924. Al 1116.
fore räfstinne, som nw snimarst waar SD NS 2: 223
(1409). — senast, närmast förut, strax förut, just nu.
til altarä omnium sanctorum giwum wi swa mykit
som nu är snymst sakt Sn 5: 565 (1346). the flodh
. . , som iak snimpst aff sagdhe idher Al 5572. Iv
1224. 2) med öfvergång till konjunktion: sista
gången då, senast då, då senast, ij skulin mik sighia . . .
huath idher är skeet . . . sidlian snimarst ij fra hofua
ridho Iv 1706. sniinnst wi hädhau forom MB 1: (Cod.
B) 550. — Jfr for-, of-sninia, sniman, snimster.

sniman (snimman Di 9o), adv. [Fdan. snimen]
1) nyss, nyligen, för kort tid sedan, thz var sniman
iak her sa ena inö FI 698. the mö, som iak hor sniman
ouer fördhe ib 736. Iv 1083. MD 108. Di 90. —
nyligen, kort förut, fan ther for sik meer än thu thusand
cristna män thit sniman forsända Bil 360. ib 312. som
trodiio a gudz son sniman föddan fore then tima MB
1: 268. — nyss förut, ofvan, som sniman war sagiit
MB 1: 97, 323. 2) någonsin? sa mau in fore thöm
ga the vänasta ioinfru man sniman sa Iv 2930. — Jfr
forsuiinan.

snimster (snimpster: -a FI 1874; Iv 3939; Al
3845, 4535, 9484) och suiiiiaster (snimarster: -a
Fi (Cod. B) s. 82; Iv 2167. snimarsther: -a MP
1: 78), adj. superi. [Jfr Isl. snemmr, adj.] L. senast,
sist. snimpsta sinne hon honum sa FI 1874. ib (Cod.
B) s. 82. Iv 2167, 3939. a snimpsta dagh stridhin
stoodh tha war ther gwtith thz masta blodh Al 4535.
ther sa han bucefal snimpsta dagh ib 9484. tha darius
taladhe snimpsta ordh ib 3845. — svag ack. sing. n.
ss adv. senast, sist. böriande aa them som snimarstha
komo (a novissimis) MP 1: 78. — för sista gången.
tba han (o: war herra) suiinasta [tok] liatwardhin mz
sinom känneswenom ST 168.

snioa (pres. snior Al 3336. sniöar LB 3: 17.
impf. snöde RK 2: 4268), v. opersonl. [Isl. snjöfa,
snjàfa] snöa. thz pliighar ther ekke regna ellir snioa
ST 417. Al 3336. LB 3: 17. thz fröss blestc och snöde
sara liK 2: 4268.

sniobiliite (sniö beläte), n. af snö danad bild.
i blandh haghleth fiöl somlikit som hafdhe cnna
iom-fru liknilse, oc eth swenbarn j sino sköte, thzta
ha-ghel oc sniö beliitit warado oc bleff länge Lg 70.

sniodriva (sniö-), f. snödrifva, store
sniödriff-uerna maiidz högh lå för hwseu RK 3: (sista forts.)
s. 197.

Sniofnl (sniöfall), n. [lsl. sujofall] snöfall, storth
wrwädher och swårtt suiöfull RK 3: (sista forts.)
s. 197.

suioliviter, adj. [/si. snjrihvitr] snöhvit, cetli
snio-hwit klädhe ST 265.

snior (snyor LfK 221. snio Bil 46o; KL 373;
MB 1: 285; Bir 1: 33, 8:424; FI 524; Fr 365; Al 7517.
snyo Bil 461. sniö Bir 2: 159, 3: 355; Bi 8, 43, 53, 128.
snyö MB 2: 267, 334; LB 9: 108. nyö (för snyö) Su
93. snöy (för snyö?; Di 295. snö ib 372; LB 7: 62,
63. snee FB 6: 372 (1496). ack. sniö Bil 642; KL 49;
GO 845. sniö KS 40 (105, 43); Di 53. snee FB 6:
372 (1496). med art. snioen Al 5689. snyon BK 215.
dat. med art. snionom KL 49), m. [lsl. snjor, snjàr,
snær] L. snö. stundom opganga myrk sky aff
jordh-inne ok dragha sik j himelin vndir solina oc gifwa
aff sik thriggia handa viizsko som är rägn sniö ok
haghil Bir 2: 159. fiöl mykin snyö MB 2 : 267. om
natteua fuill en sniö Di 53. tha i see en nyfallen sniö
ib. losnade vppa i bergit bade sniö oc sten oc trä ib
43. thz räghn swa langan tima stodh at thz snioen
allan smälte Al 5689. thäth kombir ok op vndhir snio
fiälas GO 845. KS 40 (105, 43). KL 49. Bir 3: 355. BK
215. LfK 221. LB 7: 62, 63. FII 6: 372 (1496). mangen
snöy är fallen sydhan wi sogoms Di 295. munnin kaller
swa som snio Bir 1: 33. hwite litin var swasom liwit-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free