Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - snitra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sn ifra
■149
snor
aste sino (för snio) ib 3: 424. war handin spetillsk
oc liwiit oc löös som snio MB 1: 2S5. saa . . . biscops
iinlite wara hwit som snio Bil 612. nw iir thin siäl
liwitaro ok ronaro än nokor snyo ib 461. ib 460. KL
373. FI 524. Al 7517. Di 8, 128, 272. MB 2: 334. Su 93.
LB 9: 108. fyra banda färglia liws ther skeen cet var
liwst rät som een snio Fr 365.
snitra, v. småprata, j kirkionnc fåfäng th pitra och
patra tliz är mz diäflonom snitra och snatra JP 10.
sniiilder (snieldr KS 53 (133, 57). sniällär
VGL IV. 15: 16, 16: 11. sniällir BirA: 40.
snyäll-er PM 7o. sneller MD 438. sniller Bir 1: 284; RK
3: 293; MD 436, 440. snillir MP 2: 122. snil MD
(s) 258. snill II K 3: 1237, 3451. /. sniäl. snyll Lg
3:530. 11. sniält. ack. m. sniällan KL 189. /. snilla
Iv 5235; MD 438. ilat. f. Sniälle Gr 320. pl. nom.
m. sniälle. snille KS 27 (68, 29); Ber 6. ack. m.
sniälla. snialla MELL Kg 4: pr. snälla KrLL
Kg 3: pr. snilla MELL Kg i: pr. i var.; KrLL Kg
3: pr. i var. snille RK 3: 227. dat. sniällum SML
Prot. sniällom Bir 1: 100, 3: 157. sniellom SO
101. snällum VplL Præf. snällom VML II Prof.
gen. Slliälrä VGL IV. 19: i. snilra ib i var.
sniälla Bo 98. best. form sing. nom. ni. Sniälle KL
360. sniälde ib 256. ack. f. sniello Bil 535. gen. m.
sniälda Ber is7. komp. sniällare. sniäldare
KL 183. superi, sniällaster), adj. [lsl. snjallr. D.
snild] L. 1) duglig, dugtig, rask, tapper, konungli
lianiss är . . . karskor och snill 12K 3: 3451. han war i
striidh baadlio snill och snar ib 1237. ber göstaff
karls-son war i striidh sniller och wiiss ib 293. han tröste
oppa syna manga swäna ... han hadhe manga riika
ocii snille ib 227. 2) duglig, skicklig, menniskior
som dugha til at forestaa embetom vtan fore. oc
ther til sniello oc tilfalne äru VKR 9. ban war i
sin sticker sneller oc klar MD 438. ban war sniller
ib 440 (kan foras till 3j. — skicklig, kunnig, vilia
the wara sniälle j boklike konst (volunt esse scientes)
Bir 1: 101. 3) vis, klok. sagdho sik hafoa fala
dyra stena som . . . fola göra sniella (insipientibus
sapientiam infundit) Bil 611. swa som hon var alra
ödhiniukast. swa var hon ok alra sniällast
(pruden-tissima) Bo 5. jak skal tappa visa manna
(sapien-Hum) visdom oc hortwräka sniälla manna
(pruden-tium) snille ib 98. loot ban saman koma . . . alla visa
oc sniälla män Gr (Cod. D) 417. the äru vitro ok
snille, tlir sik ok andra män kunna rätlika styra til
thot got ok dyghdelikt är KS 27 (68, 29). ban skal
wara . . . snioldr ok rådhughr til sit manwit ib 53
(133, 57). [io visto ban vara sniällan (framstående) i
viisdom KL 189. vm thu äst sniäldir bidlia . . . ban
(nüml. döden) huar stadh MP 1: 145. en aff hans
hustrum the som sniäl war (unn sapientior ceteris
uxo-ribus ejus) MB 2: 83. ban disputeradhe . . .
oppinbar-lica mz sniällom mannom (cam sapientibus) Bir 3: 157.
the skuldo . . . wara . . . snielle swa som orma ib 1:
163. nytiadhe snielt radh ib 215. halt oy thin siin
sniällare än andra manna ib 2: 79. hwi gifs somom
got nämo oc sniäl vndirstandilse ib 304. KL 183, 256,
360. Bo 116. Bir 1: 40, 100, 284. MP 2: 122. Iv 5235.
Ml) (S) 258. SO 101. Ber 187. Lg 3 : 530. 4) skicklig
att tala, som har lätt för alt tala el. lägga sina ord,
Ordbok 11.
vältalig, han war i ordom bade sniller oc klar MD 436.
— som vittnar om lätthet att tala, ledig, flytande, han
syntis owirga sin fadhir i sidhoni ok visdom oc
sniälle talan (vältalighet) Gr 320. wi liördum . . . tina
sniello tliungo (eloquentiam) Bil 535. MD 438. rent
mal oc sniält MP 1: 240. 5) god, saktmodig, tho
tliola lättelika ordli. at tho maghin kallas godho ok
sniälle (boni et miles) Bir 1: 193. — Jfr OSniiildcl*.
Slliälliet, f. vishet, vist el. förståndigt innehåll.
hännas widherlike iir oy ... i ordhanna sniälhet
(sensu) Sn 76.
sniiillelika (sniäldelika Ber 200; Su 158.
sniällaleka Bir n: (Avt) 179. sniälleliga Lg si7.
snillelika Bir l: 172 (på tre st.)), adv. vist,
förståndigt, på ett rist el. förståndigt sätt. fm ald li|)
ande [ling sniällaleka le|ias Bir 4: (Av!) 179. skipto
iak kirkionna goz sniällelika (sapienter) ib 1: 71. huru
snillelika thu skapadhe manilin ib 172. vm the hafwa
sik sniellelika (prudenter) ok ey girilika j sinom
iiin-bitom ib 317. ib 198, 249, 389, 3: 48, 303. MP 1: 240.
Ber 200. Sn 158. Lg 817. Jfr osiliiillolika.
siiiällelikliet (sniällikhet),/. vishet, aff ihesu
christi ärlikhct oc sniällikhet Bir 2: 216.
sniälradlioglier (snil-), adj. [Mnt. snelradich]
snarfyndig, rådig, klok. thcd barn som tha fddis, tz
vardher . . . rethferdogt och weltokthath oc
snilrad-oift, och tienisthactokt LB 7: 94.
sniü, se snior.
snöa (snoo: snoos Bil si. impf. snode: -is
ib. snodde: saman snodde Su 240. part. pret. «.
snot: sa man (för samanj snot KS 6 (14, 7).
snött: saman snött ib 7 (15, 7)), v. [lsl. sniia]
sno. sidhau thz (a: wi eller Hin) snödis ok spanz j
thradli Bil 84. sagdlie . . . litin ok vlleiia badlie i
siindhcr snoos (simul color torquetur cum tana) ib. Jfr
sainaii snöa.
snobba, se snubba.
Slioker, ?». [Jfr lsl. snàkr, snökr] eg. snok; dåre,
tok? thorgheth är i (för thi el. thy?) göth at tliiir
kombir mangen snok (möjl. felaktigt; lucriflcare forum
facit aduentus fatuorum) G O 492; se Kock,
Medeltids-ord spr. 2: 232 f.
SUO]ia, v. [Siw. dial. snöpa. lsl. snöpa] firrgäfves
vänta, ban lather oss ber halda och snöpa RK 2:
4337.
snöper (snop. snoop), adj. [S». dial. snöper]
1) förgäfves väntande, thu siter ok halder snop ok
tliwäuar af swylt mz thinom älskogha. ok iin finder
thu oy thz thu letar äptir Su 388. 2) snopen,
flat, harmsen öfver att hafva gått miste om något som
man trott sig hafva, i säker besittning, tw sither . . .
qivar j kapo snoop oc bort llögh hökir aff hendo MD 392.
snoppa (snuppa. imperat. -a Ber 50), v. snyfta.
snwppa mz snwppandom (cum p/orantibus plora) Ber
50. grataudo och snuppaiide (plorans et ejulans) ib
203. Lg 3: 398, 399. stodh länghe sokkandhes oc
snopp-andhcs ib 408.
snoppan, f. snyftande, mz sukkan oc snoppan
(Cod. A snöptan 218.) Bo (Cod. B) 335.
Slior,/.? (JV. snor, /. Mnt. snör] snöre, wädrit oc
ellen tha strax wende riit fra tho swcnska lika som j
[l] snor RK 2: 7881.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
