Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - spe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spe
464
spetz
spassera LB 7: 168. -adhe), v. [lsl. spazera. Mnt.
spasseren. Bal. spaziare. Lat. spatiari] spatsera,
promenera, vandra omkring, hans herra sculde höghelikast
lusta, at spazera (spatiari) i wiingardhin for tliits
träs-ins fäghrind Bir 4: (Dikt) 234. thu liknas . . .
salo-monis mönstre j hulko sandir salomon spazeradhø ok
saat ib 1: 389. ib 390. Bo 78. for maltiith är göth ath
spassera LB 7: 16S. wilde han ey ga at spazera mz
andrum piltum KL 34. hon gik arllä om en morgon
for lust skuld ... at spatzere Va 7. Lg 3: 62. gingo
ärliga romara frur wt wr stadhen spatzsera ok sik
forlusta ib 547. MD (S) 261. mag|lö the ffor hugnadh
skuld ganga oc spatzsera Bir 4: 62. LfK 83. gik aboten
oc spazseradhe widh syün Lg 3: 326. ingen skal
til-städya sinom fanga ridha, spasera, äller ganga j
här-enoni PM 36.
spe (spee), n. [Mnt. spe] spe, hån, begabberi,
gyckel, thit sput oc spe ST 174. thit spe oc sput
ib. then stad stod honom j lnoth medh trwg ok spe
ok mykit hot MD (S) 211. the tala liuff ordh och
maanc lee thz är them togh ey annath wthan spee It K
3: 112. tha konung erie thz hörde tok han at lee oc
giorde ther aff bådo spot oc speo ib 2 : 7700. andhra
diäkna giordho offta spee oc leek aff honom Lg
663.
speghil (speghel Lg 3: 67o. spegell RK 3:
3303; PM 130 (1502). spägil MD (S) 238 (på tre st.).
spöghil KL 325; Bo 64, 74, 208; -ils ib 33. med art.
speghillen PM xliii. spegillen Ml) (S) 236.
speg-elen ib 238. dat. speghle Bil 794. spegle Bir 1:126.
med art. speglenom ib 139. pl. speghlar), m. [ Isl.
spogill. Mnt. spègol. Lat. speculum] 1) spegel,
vin-skiptelikin anlite skodhas j speglenom Bir 1: 139. hon
(bron) var sua blank af sik som en skinando speghil
Pa 19. RK 3: 3303. nwnna . . . skal ey taka af
lik-amlikom winom wärdhzlika oc fanytta gafwor, swa
som kamba oc speglila Ber 165. PM xliii.
wirgi-lius . . . giorde j rom ... j [l] spegil klar MD (S) 236.
j spegillen fingo to see . . . allas tera banda makth
ib. ib 238. saa han som j speghle sina twå brödher
ganga vin världena Bil 794. thu äst swa som renaste
spegil ok j thik swa som j spegle seeni vi al thingh
Bir 1: 126. smitta hänna hux clara spöghil KL 325.
2) föresyn, mönster, at liuar som so tera
(konungarnes) åtliäue, mågha sea sin speghil ok äptedöme KS
39 (102, 42). thz hennas liffwerne allom människioin
war til spegil i godbom sidhom Lg 3: 625. han
(Biero-nymus) var . . . godlira manna speghil Bir 2: 52. Bo
33. thu lätir thässa thina af allom wtualda. världinna
spöghil . . . swa dröfwas ib 208. han gitir äkke
ful-comlica fölght varom herra christo som är
fatikdoms-ins spöghil ib 64. var herra ihesus. ödlimiuktinna
spöghil ib 74. — (?) pa idhers persono iir swergis
rik is spegell och thrösth FM 130 (1502). 3)
exempel, varnagel, thz är wäl mögheliket oc räth, thz man
them lather swa hardelika pina oc plagha, thz the
allom en speghel blilfwa Lg 3: 670.
SpegllilglaS, re. [Mnt. spegelglas] spegelglas. PM
xliii.
speghilliker? (spegheliker), adj. [Jfr Mht.
spiegellich] eg. lik en spegel; Jinf speghelikasta
(Venern; Cod. A. klenasta 130) frwgha oc swa stolt at
hon gat ey stighit fullo fiäte a iordhina, fore sin
blöta harund MB 1: (Cod. B) 562.
speglila (-adhe), v. [Mnt. spëgelen] — speglila
Sik, spegla sig. thin öghon äru swa liws j mins
fadhirs asyn at ban speghladhe sik j them Bir 3:
314. sik siälffwa idhkelika speghlande ib 4: 42.
speia (speya MB l: 422. speghia. part. pret.
-adher. pres. 2 pl. speyn MB 1: 241), v. [lsl.
speja. Mnt. spèen] speja, bespeja. j ärin kompnc at
speghia landen MB 1: 241. the willo landith speia ib.
speyn i landin ib. en aff them tolff som spciath
hafdhe landith ib 401. ib 402, 422. Jfr bespein,
ospeiadher.
speiail (speyan), /. spejande, spioneri. PM 3.
speiare (speyare. spegiare K K 3: (sista
forts.) 4417), m. [lsl. spejari. Mnt. spèer, spëgcr]
spejare, kunskapare, spion, vakta at thu vari äkke
. . . foruitin speyare (curiosus explorator) Bo 47. ib
123. Bir 2: 119, 3: 226. [han] hawcr margha speiara ii
huar han wot manna samquaind (för -quämd) wara
KS 62 (155, 68). j ärin speiara owor alt landith, oc
ärin här kompne at skodha hwar landzins wärn iir
otröstast MB 1: 241. i skulin hawa speiara rät ib.
ib 400, 401, 412, 431. Al 7870. RK 3: (sista forts.) 4417.
om huilket iag myne bwd oc spoyere paa alle sider
vthaffth haffuor FM 521 (1511, samt. afskr.).
spel, se spil.
spelika (-leka Lg 3: 718), adv. [Jfr Mnt. [-spfi-likcu]-] {+spfi-
likcu]+} spefullt, taladbe han spcleka til almoghan Lg
3: 718. ib 697.
speliker (pl. ack. n. spelig HSH 24 : 76 (1516).
speligen MB 2: 94), adj. [Mnt. spilik] spefull,
hånande, för hwilka j mik galfwen speligen ordh
MB 2: 94. gaff mich spotz och spelig ord HSB 24:
76 (1516).
spene, se spiui.
speskiira, v. håna, bespotta, rädhandes thz . . .
nakor thera andra speskära skulle Lg 3: 625. han . . .
speskar henne ib 682.
spetal, spetale, se spital, spitali.
Spetz, m.t [Jfr Mnt. spese, spetze, äfvensom Mht.
spiez] spets, pik. medh spiut, spetz och spentom boga
GS 50 (1448).
spetz (spedz. spesz. speess. spes. pl. -ar.
-er), m. [Jfr Mnt. spisse ocli Mht. spiz] spets; spets
el. främsta del af en uppstäld slagordning, gik wp
mz the älzsta män främst j spetzscn j härin (in
fronte exercitus) MB 2: 21. allir thän andre härou
drogii sin spetz (aciem dirigebat) til nordh ib.
konungen aff bay . . . vtgik mz allom stadzsens här
oc vände sin spotz (direxit aciem) mot öknenne ib.
— flygel, bachydes war j spetzen paa höglira
hand-ena (in dextero cornu) oc badhe spetzsene droglio
fast til jwdam MB 2: 244. — spetsig el. kilformig
slagordning; till strid uppstäld här, härskara, tho
holfmen drogho thera tygh vpa ok waro främst i
then spotz RK l: 4120. lät alexander gyuta beläte
aff cer skapta som wämpta män . . . them lät han
föra främst for sinom spedz ST 524. ginstan komo
allo himerikis iingla ellora skikkadhe som en spetz,
hwar äpter sinne värdhelikhet oc mötto honom
(seria-tirn per acies suas o -currerunt eidem) Bo 247. the liälgha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
