Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - spia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spia
465
spilla
kirkia sigx wara riidhelik swa som härskaps spedz
skipadher til stridh Ber U8. fiandane rädhas nar the se
sinna owina spedz wäl skipadhan til stridh ib.
skikk-ado sin spetz (aciem) j stadhen MB 2: 136. satto sin
spedz öster aff aniawm ib 229. mot theris fiändha
luiiiko sin spetz haffdho säth j twå rotha ib 244.
ängen spesz (fylking) star for them Di 105. tho
skikkadhe thera spes aff ny ib 255. the skickade theris
spedzsa ib 184. konung didrik . . . bröt theris spedzs
ib. ib 106. the gode horrer kome ther in medh theris
makth och harnisk, medh theris lådde bissor, skickende
spetz och ytende ]w|ither BSH 4: 219 (1497). i hwilken
speess inargrewens folk enskijlth skicket Tar BSH 20:
201 (l507). honom (o: capitenaren) tilhürer kwnna skikka
spesscn älf ther thz som folkith är mykith til, äller
lititli PM 2. ey stigha aff then skikkilsen ther the
ärw satte j spotzeiiom ib. Su 198, 396, 397. — afdelning
af en här, trupp, xl tusandh stridz män deladhe oc
skikkade j sina spedzser oc skipilse (per tunnas et
cuneos) MB 2: 11. en spetz (cuneus) aff folket kombir
oni then wiighen ib 100. tok han sin liäär delandis
ban ällir skiptandis j troe spetzser (turmas) ib 101.
stodli han vp, oc jnfwl oppa stadz folkit mz sin spetz
mote stridandis oc beläggiandis stadhen, än the andre
twå spetzsano bliffwo vte oppa markenno ib. — strid,
kamp. o IT war sik j dygdinna stridh oc spctzsc Su 362.
spia, se spyia.
spia-, se spiä-.
spik, ».? L. Jfr spiik.
spika (spiika RK 3: 2104), v. spika, fastspika,
fästa med spik. takes en tynno bothn, oc widher
honom spikos viij äller tyo . . . kopar pipor PM 7.
RK 3: 2104. Jfr utspika.
spiker (spiiker: spiik Bir 1: 268; spiikin ib.
spijk. spijck. -ar), m. [lsl. spikr. Jfr lsl. spik,/.;
äfvensom D. spiger; Mnt. speker] eg. flisa, liten
trästicka; spik. tok thän som vinstra vaghin var. vinstro
handona ... oc satte annan spikin oppa oc slo oc
fäste hona til korsit Bo 200. aat boronne som borat
var fore spikonom ib. slo een thöm (fötterna) mykyt
hardbelica fast til korsit mz twem spikom ib.
spik-ano oppehiollo allan licammans thunga ib. nar han
saa spiutit oc huassa spicana Bir 3: 84. the iij
stwbb-otha spijckar LB 7: 16. Bo 199, 209, 210. Bir 1: 31,
34, 268. MP 1: 127. — koll. eth faat iärn i spijk SO
72. — Jfr (lara-, eke-, iiirn-, kravel-spiker. —
spika fiista, /. ställe hvarest spikar äro eller hafva
varit fästa, vtan iac seer spikafestoua (flxuram c
lavorum) MP l: 127. ib 2: 26, 79. — spika stadher, m.
ställe hvarest spikar äro fästa, korsit vträkte
händr-iua til spika stadhana KL 117. — spikastiidll
(spike-), n. spikstäd, städ hvarpå spikar smidas. III
spikestädh JJSI/ 19: 168 (1506).
spiki, m. - spikinardus? altidli skollin i liängia
(för mängia?J spikan innan thz i drikkin LB 3: 109.
spiki, n.f [./V. spikje] råtorkadt tillstånd! swa
ätli-er hwar sin niath illa j spikith PM xxvii.
spikikal (spiky kaal), »«. inlagd kål, surkål?
spiky kaal gör swartan hy LB 7: 86.
Spikilax (spike lax), m. [Fnor. spikilax]
spic-kelax, rökt el. saltad lax. xx spike laxa FM 2S0 (1506),
ib 607 (1513).
Ordbok 11.
Spikimater, m. [Ar. spikjomat] spickemat. ey [ma]
man ätlia . . . spiksild oc räkling oc alskons spikimat
LB 1: 96.
spikinardus (spiky nardus LB 7: 2S3.
spiiky-nardus), m. [Fdan. spiginardi. Mnt. spikenardi,
-nardus. Mlat. spica uardi, spicenardiis] nardus indica.
dricker man spiikynardus mz rosn vatn tz hielper
mykit for vanmektogheth LB 7 : 229. taga spikinardus
oc siwda j vatn ib 272. ib 247, 283.
spiksild, f. spickesilL LB 1: 96.
spil (spiil. spiill. spel. spell. späl. späll),
n. och m.f (RK 3: 2613) [Mnt. spil, spel] spel. alla
handha spiil, piipa, qwädha, dansa, är hiernan tha göth
LB 7: 181. hwi ban giorde thetta spil (schackspelet)
MD (S) 205. ib 2o7. giffwa sit godz ey vt til spil ib
219. — bildl. spel, äfventyrligt förelag, företag som
är förenadt med strid, sak som medför buller el. oro.
et wnnet spil hafua wy tha RK 2 : 9008. nw haffuom
wy wuunith thetta späl ib 3: 1674. them lengter at
tolkit spil ib 2: 6217. saa förlöper thetta spiil 16 3:
3890. ban reegerer thenue späll ib 2643. bör wisorn
regera thz spiill MD (S) 241. the gambio skullo spelet
regera the wnga skullo sigh riddhelig thera ib. jak
edlior säia wil liwro til koinber thetta spil ib 218.
skal engen quinna taga lära aff mik at göra tolkit
omära wthaii hon pino lidha wil som iak lidher for
tolkit spil ib 226. the erseforrädhara haffwa wij mest
hema hoss oss, spelitii skulo driffwa BSH 5: 183
(1507). ho wetli, hwath spell ther aff wardha kwnne ib
219 (1507). — äfventyrlig el. betänklig sak el.
handling. ban öfwade swa mång vnderlikin spil MD 123.
the som falske wire, the öffde syn spell RK 3:
(sista forts.) 4711. — spel, lek, nyckfullt beteende, mz
mig hon (lyckan) optha öffde sitt spell boiandes sig
både aff oc till RK 3: (sista forts.) 4547. — På de allra
flesta ställen, der ordet träffas i rimverk, förekommer
det i rimslut. — Jfr alvar-, (lara-, forradhara-,
hofman/-, karten-, köpman/-, riddara-,
vedhe-spil (-spel). — spilaman (speleman), m.
spelman. folkwardh speleman Di 244. ib 238, 243, 257, 258.
spil, n. [Fdan. spild. Jfr Isl. spell] förderf,
ödeläggelse. ij the thre städber ära alle dödho städhäruo
nidlier brutne ok liggia ödhe cccilia ok rodis . . .
them gaar ower thz sama spil Al 1054. ther
sampn-adhis til margh räkke röst som giordho thera liiff
alt löst the tlier komo alt vtan til glädde sik mot
thetta spil ib 9726 (möjl. att föra till föreg. ord).
Jfr spille.
spilare (spylare), m. [Jfr Mnt. spileu] en som
i laggade fat el. tunnor slår in vissa slags varor.
Jfr Hildebrand. Sveriges Medeltid 1: 495. jnge spylero
eller laggero . . . falle in i tynnebindere ämbotedt SO
224. Jfr ib 321, 333 (arbetstaxor från tö 4G och 1574).
spildra (-adhe), v. [Ar. spildra] splittra,
glaffu-ian spildradis Fr (Cod. B, D) 1670. Jfr Spi|ldra.
spilla (spiille (i rimsl.) RK 3: 99. spilde (i
rimsl.) ib 2 : 6073. -ir, -te, -ter. pres. spillr SD 5:
639 (1347). spillar SO 7 (på tre st.)), v. [lsl. spilla] L.
1) spilla, mässodiäkn gaff al|un| wars herra blodh
aff calke them gudz likarna toco . . . sidhan fortoks
then sidher wm sidhe for wadha skuldh. at
sacra-mentuin spiltis Bil 409. hoo som spillar eth stop öl
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
