- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
467

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - spinnare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

spinnare 467 spital

spinnare, m. Jfr iianipo spinnare.

spinuil (spinnel LB 7: 146. spinel), m.
spindel. huath spinnil skadar LB 8: 42. nar spinelin findz
tlier i (i ekäpplet) ib 3: 196. spinnil eller etirkoppe
ib 62. >6 7: 146. — spinnils niit (spinnels-),
n. spindelnät, spindelväf, söndhersleth sampson the
bandlien som annat spinnels nätli äller Iwkka wäff
MB 2: 121.

spira, f. [lsl. spira] 1) stjälk; uppspirande
skott. Jfr humbla spira. 2) spira, smal staf.
särsk. ss kungligt värdighetstecken, ceptrum regis,
spira GU 5. tagb pa konungxsens spiro MB 2: 202.
Jfr gul-, konungs-spira.

spirver (-ar), m. [Jfr lsl. spörr] sparf, sma
fugla spirfua oc andra tlugku til hans bordh oc atö
af hans hand Bil 689. offra . . . spirff MB 1: 469. en
liten spirwer Su 133. Al 1628.

spis (spiis RK 2: 1496. spiiss. spys. spisa
RK 2: 7654 (i rims/.)), m. [Mnt. spise. Hal. spesa.
Mlat. spensa. Lat. expensa] spis, kost. war biödhit
oc spisen mera thz the samman hänto, än thz the
fram baro Lg 3: 298. — särsk. kost för manskap,
proviant, kosteliga ban sik rede giorde bade mz folk
skip oc spis RK 2: 7414. ib 1496. han dcgtingade aff
rätte nöd honom brast tha hade myöl oc bröd ther
til köth oc annar spisa ib 7654. her iwar sculde
ant-wardha öölandh mz spiiss och wärya ib 3 : 3324. skaffa
oc föra spys (cibaria) til hären MB 2: 134.

spis? (med art. spissit LB 3: 15), ». ta skal man
haffua lybistikko oc sentauream oc andra ädhla
yrth-er til at göma spissit oc wärma at menniskian
bliff-uer ey raskelica död LB 3: 15.

spisa (spiisa RK 2: s. 343. spijsa. spyse Lg
3: 35. -adhe, -adher), v. [Mnt. spisen. Jfr lsl.
splza] 1) förse med spis el. proviant, proviantera.
tha husit war . . . wel spisat ok wel bemannat RK
1: 1635. took hcrtogh erik ... ok spisade slotet thz
bezsta ban gaat ib 2246. ib 2: s. 343. ey wille han
spijsa thöm ib 432. ib 3647. konung salomon hafdhe
skipt sit rike i tolff föghöti oc hwar foghoto skulle
han födha oc spisa een manadh ST 421. — förse
(med kost el. proviant och med annan nödtorft), iak
wil . .. idher ok them ful wäl spisa mz kost ok
dryk ok allom lisa Al 3098. thän äldzste delen af
stadhcnom . . . hwilkins mwr ok bygning fordhom
hafdhe fägherst varit ... ok mz allehanda waknom
väl spisadher Su 418. — förse med spis, utlemna
mat åt. the siwke ärw spises samuledhis Bir 5:
121. — pass. opersonl. med dat. them siwke äru
spises samuledh VKR 41. — bespisa, gifva mat åt,
nära. at spisa then fatika ST 237. henna
wälsighn-adha spinom . . . som hon spisadho wän herra mz
ib. drömpdc honum aff eth trää thz skulle . . . spisa
honum mz sin frvkt Lg 3: 34. the spyse oss bade
tiill liiff [ok] siol altiidh ib 35. 2) gifva
såsom spis, utskifta el. lemna (lifsmedel ål), utspisa.
spises them aff gaarzmästarenom . . . thera kostir oc
födha VKR 41. thz som thorn herre eggerd spiise
war tha thera bästa liise RK 2: 9233. hans fiende
spisade han öl oc brödh ib 9565. — spisa sik, förse
sig med proviant, konung erie fik sik sa at spisa RK
2: 7648. ban hade tha sa spisat sik ib 7703. BtRK 120

(1436). •— spisa ut, förse med proviant för resa,
utrusta med proviant, spisade vi them vth til skips
BSH 5: 17 (1504). Jfr utspisa. — Jfr af-,
be-spisa.

spisafat, n. [Mnt. spisevat] matfat. LB 2: 92.
spisaglas (spiisa glass), ». [Jfr Mht.
spiz-glas, sptseglas] spetsglans, antimonium. stöthe spiisa
glass smat LB 7 : 203.

spisakomin (spisa kornen, spiisa kornen
LB 7: 281. spise kornen ib), n. spiskummin,
ca-rum carvi Lin. tag spisa kornen LB 7: 261. ib 281.

spisamiöi (spise mööl), ». groft mjöl. i1/,
pund spise mööl FH 5: 238 (1524).
spisare, m. Jfr utspisare.
spisbrüdll (spiis-), n. [Mnt. spisebröt] spisbröd,
groft rågbröd. 1 lest vm tunnor spiisbrödh, m tunnor
herre brödh FH 4: S3 (1499).

spisekällare, »». källare för förvaring af
proviant. ni lester herre ööll och ii lestcr herro ööll i
träkällaren i lest swene ööll for vthan thot i spise
källaren är HSH 19: 166 (1506).

spisliighil (spiis-), m. [Jfr Mnt. splselechelen]
lägel afsedd för matvaror, vnum par vtrium.
spiis-læghlæ. et vnum par reedhlæghlæ SD 5: 572 (1346).

spisning (spissning RK 2: 3637. -igh),/. 1)
bespisande, köthct sändhes til clostrit abbatisse
laud-rado til liennas ärffuodhes folkx spisnigh Lg 3 : 289.
2) spisning, föda, proviant, all wtspisning til skips
oc skoghs oc all annor widhirthorftelichin spisning
scal tagbas vppe j gaardhciiom VKR 41. Bir 5: 121.
tha förterdo konungen sin spisningh mesta RK 1:
(sfgn) s. 177. mygin spisningh the mz sik haffdo ii
2: 422. latha timber oc spisningh jnkoma ib 286S. ib
428, 431, 466, 3637, 3668, 3673, 3885, 5484 o. s. v. FM
345 (1507). MB 2: 146, 149, 220, 238, 246, 247, 267, 268,
271, 317. — Jfr utspisning.

spisseri (spitzerij. spetzeri L. spidzari, se
Rydqvist 2: 134), n. [Mnt. spisserie. Ffranska [-espi-cerie]-] {+espi-
cerie]+} L. speceri, kryddvara. krydde, spitzerij oc annad
tolket GS 57 (1474).

SpÍSÖl (spiisöll), n.M spisöl, öl som drickes vid
måltid, svagare öl. 1 lest spiisöll FH 4: 83 (1499).

spit (ii /. pl. -ir, se ekespit), n. och f. (se
ekespit) [Mnt. spit] spett, spetsig stång, spetsig sticka.
Jfr bradh-, brödh-, eke-, steke-spit.

spit, n■ [Mnt. spit] hån, trots. — i spit, i trots af.
i i Mr. i spit (nokors) hals. medh then första sten jach
gi|fwer thöm, will jach wara ther inne i spith [th]eress
halss (d. v. s. dem till trots, utan att bry mig om dem)
BSH 5: 132 (1506). en tunna tysth öll wilie the haffwa
hwar dagh i spith jachems halss ib (1506).

spital (spetal. spettal: -en Lg 3: 412, 415.
spetaal. ss m. pl. spitaler BSII 5:367 (1509)), m.
och n. [lsl. spitall. Mm. spetàl, spittàl. Mlat. [-hospi-tale]-] {+hospi-
tale]+} L. hospital, vårdanstalt för fattiga och sjuka, i
sht för spetälska, bygdhe hon rikt spital (hospitale)
ok födde fatikt folk Bil 605. giordhe han oc skipadho
enkannelika i brämen en spetal, fatigho folko til
vppchälde (hospitale pauperum) Ansg 245. giffuom wy
. . . hwario closter j thetta ryke vidh östra haffwidh
liggiande fyra marker selffuer, ok hwariom spetaal
11 marc SD 1: 444 (öfvers.), kirkioherran i spitalcnom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free