Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - staþer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stajier
481
staþfitsta
stecnhus ok tomptena ofuan foro in til stadzmuren
. . . bytto magnus nielson til sik SJ 168 (1448). ib
4S (l43o). fraan almannagatunno alt up i gamb]a
stndzmuron ib 52 (1433). ib 106 (1441). — städs
porter (stadz poorter: -poort RK 2: 2ois),
m. stadsport, port el. portöppning hvarigenom man
inträder i el. utträder ur en stad. nar tho varo
kompna wt vm stadz portin Bo 223. RK 2: 2048. Lg
433. MB 2: 101. sitthiaudis j stadz porthen wäktara
ib 119. — stadsport, stängsel Jur portöppning
hvarigenom man inträder i el. utträder ur en stad. ban togli
bela stadz porthen läggiandis wppa syna skwlror MB
2: 119. naar stadz porthanc tillyktos ib 5. skole i
finné . . . woro stadzporta ider berredömo opne före
sta BSII 5: 428 (1510). — städs rätter, m. [Fnor.
staSarrettr] 1) i stad gällande rätt, stadsrätt,
stadslag. wi ... bidhiom . . . konung erie oe drotning
margareta at the . . . wilden vnna at ber i wadzstena
maa wara ... en köpstadh medh swa dana stadz bok
oc stadz rilt som i andra köpstedher ära ber i landet
BSII 2: 116 (l400). wy liafwom ont oc gifuet ware
borghcr som bygge oc bo i war kyüpstadh wyborgh
stadz rät äpter thy stadz bogheno i upsalom ntwyser FH
1: 9 (1403, daniserande). affhände . . . fraan sik ... thät
fornämda fädhernis ok mödhernis arff ... ok eghnadlie
thät alt saman fornitmda härra steno . . . baade mädh
stadz rät, mädh landz lagh ok mädh kirkio rät til
äwärdhelika äglio SD KS 1: 200 (1402). ib 199 (l402, nyare
afskr.). alt thät han liänne mädh stadzrät giffua maa
SJ 9 (1422). alt thät hon hanom til forene gifwa maa
cpter stadzrät ib. ib il (i423). loto tho vp mädh allan
stadzrät hwar thera adhrom . . . the forscrifua ärwen
ib 13 (1423). ib 14 (1424). thätta forscrifna ärlfuc war
arnd van bummellens pauther, hulkin ban lagligha
mädh allom stadzrät fulfylkt haffde ib 6 (1422). 2)
dom som fälles af en stads myndighet el. i stadens
namn? huilka tompt haquon küpswen . . . mik til
pant satte . . . oc iak hauir allaledhis forfulgt eftir
thy som mik hauir een stadz rät vtuisat SD KS 1: 69
(1401). hustrv cristin scal mik lika güra oc i mino
minne bliua . . . efter godha manna säghn ellor oc
enom stadz rät ib. — stilds sigllliete, «.
stadssigill. vnder vort stadz signeten (för -signete) BSII 5:
57 (1505). — städs skrivare, m. L. stadtskrifvare,
stadsnotarie, stadssekreterare, hwlkin dandeinau
stadz-scritfuaro iir eller wardha kan ok thänua book
(stadsboken) banda mällin hawer han forware sik tliiir vt innan
som ban sina siäl forwara . . . wil at han engte annat
seriffwe her in vtan thät som rät riitwijst ok sanniud
är SJ 1 (1420). laurens sonasson stadzscriffuare ib 7
(1424). vara bessuorna stadzscriffuara SO 33. — städs
tom, n. stadstorn, torn i förbindelse med stadsmuren.
lipa norre sidhonno widh stadztornit SJ 46 (1430). —
städs tlliiinare, m. stadstjenare. schal hans
ger-nyngk thagas mz stadztienarom ok till retta säthias
hem til een godli man SO no. — städlier
päiui-illger, m. Ilanseatisk penning, ett för Hansestäderna
räkning prägladt silfvermynt ti lägsta valör, at . . .
otta städer penninga (o: gongen) for en örtog GS 52
(1453, orig.). — städlier skillingar, m. Ilanseatisk
skilling, ett slags för Hansestädernas räkning
prägladt silfvermynt, at otta gotniska . . . gongen for en
Ordbok II.
swensk ortogh ... en städer skilling for ellcfwe
penninga GS 52 (1453, orig.).
stadher, adj. thu äst . . . stadha (för kranka?)
människio stadfästelse (Jirmamentum infirmatis) Ber
285.
stadfäster (komp. stadhfastaren DD 3: i6
(1390, afskr.)), adj. [/«/ staifastr] L. 1) stadig,
fast, fäst vid ett bestämdt ställe, som ständigt är pd
samma ställe, ej vexlande plats, hördhe them ey til
at hawa stadhfast^gudz hws, für än the komo siälwo
til stadga MB 1:484. 2) stadig, fast, kraftigt
gällande. at thätta skipte scul i wara thes stadhfastaren
DD 3: 16 (1390, afskr.).
sta|ifiista (stat- SD KS 1: 80 (l40l); Ber 140.
-ir, -te, -ter. pres. -ar: stadh festas SO 95), v.
[lsl. staífestaj L. 1) fästa vid ett bestämdt ställe. —
part. pret. fast, ej vexlande plats, thz stadhfästa gudz
hws MB 1: 485. 2) gifva fäste ät, låta få fast fot,
låta befästa el. rota sig. bildl. thu mat ... mz enom
skorom tlianka om thu stadhfestir han mz thinom wilia
hymerikis glädliy fortapa ST 424. fülghia ok fulkonipna
thz the gripa oc stadhfästa j sinom eghnom hugh
Bir 3: 231. j thy hiärta j hulko awnd ok wredlie är
rotadh oc stadhfäst ib 464. — befästa, gifva fast
ställning åt, göra orubblig, var rättir at höghfärdhogho
änglanc skullo falla, oc rätuiso änglane . . .
stadli-fästis (solidarentur) stadhclicare Bir 2: 239. — part.
pret. fäst, befäst, stödjande sig (på), manzsins heta
åstundan stadfästis (för stadfäst; innixus) wppa
thron-11a grwndwal Su 275. känneswennen ... fulleleka
tröst-er oc stadfäster i sinna kärasta älskogha ib 23;
jfr 6. 3) göra stadig el. fast, stärka, stadhfäst
kropsens ostadhelikhet mz thinne äuärdelico dygdh
MP 1: 176. — göra stadig el. fast, befästa, dygd banna
wplioff, j hwilko the skulu stadfästa (stabiliant) sina
bygningh Bir 4: 50. bemannade aldra bärganna hägdher
oc kliiitha oc alla thercs städher stadhfäste mz
stark-0111 mwrom MB 2: 149. 4) göra fast el. hård. abs.
alskona saltli hatfwer natwr til at gänga j giinom, oc
stadfästa, oc subtiliera j eldenom PM xli. S) göra
stadig el. fast, befästa, gifva fast riktning åt,
bestämma. bon stadhfeste (firmavit) sin vilia til
wärld-inna Bir 1: 218. thera vili är stadhfästir (firmata) mot
gudhi ib 380. huar then som vrcdhgas mot sinom
iiim-cristue mz stadlifesto vredlie oc vilia MP 1: 216.
6) befästa, stärka, stadfästa, buro godh sidhwänniä
ok rätter matte stadhwäs ok stadhfästes SD 4: 464
(1335, nyare afskr.). ib 5: 374 (1344, nyare afskr.).
han . . . stadhfästir thera tro Bo 110. Her 184. styrk
oc stadhfäst mina tro Bir 2: 119. stadfästa tronna
hopp om opstandilsen Lg 437. paulus . . . stadhfäste
mz kiännedom myklä crisnä KL 162. ib 158. alin . . .
stadhfästos j tronne ib 16. — styrka, gifva styrka el.
kraft åt. stadfäst mik herre israels gudh MB 2: 167.
brödbit skal statfästa manz hiärta Ber 140. — styrka,
uppmuntra, stadhfäst tbiiia brüdhir Bo 229. 7)
bekräfta, försäkra vara sanning, the . . . stadhfästa
(afjirinant) sina lygn ok neka mina sanuind Bir 1:
166. — försäkra, bedyra. var egh een thrätin aat
stadhfesta (affinnare) älla neka hwat tliw fata foro
Ber 278. en hedhir girughir inan . . . stadhfäste mz
hütande ordliom. at han aldro thädhan skullo fara für
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
