- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
486

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stadhlikhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stadhlikhet

486

sta|mgher

um ok almänning stadhlikär geengangur SD X: 669
(1285, gammal afskr.). — Jfr OStadllliker.

stadhlikhet (-heet KL 134. stadhelikhet), f.

1) fasthet, orubblighet; fast el. orubblig ställning, fast
el. orubbligt tillstånd, at jak skuli ey af stadhlikheet
riiras KL 134. thu komt af wärldinna ostadhughet ok
til stadhelikhet (stabilitatem) bir 1: 103. 2)
fasthet, ståndaktighet, at pröua thera stadhlikhet KL
177. the sagho petri ok iohannis stadlikhet ib 137. ib
88, 286. tha konungin hördlio thzta oc hans
stadhlikhet til gudh j hans hiiirta Bil 854. stadhlikhet j
godhom sidom Bir 1: 206. vm han gömo . . .
thulu-modhz stadhlikhet ij allom budhordhum KL 257. hafdhe
maria twå hwassasta iiggia som waro hiärtans dröuilse
j |länna sons pino ok stridhinna stadhlikhet
(constan-tiarn certaminis) mot diäfwlsins inskiutilsoni Bir 1:
393. 3) oföränderlighet. al thingh äru skapad|t ok
vppehnllas af tliinom godlek ok stadlikhet (in .. .
stabilitate tua) Bir 1: 76. manzsins skipilse ok al
thing äru forcseedh j gudhelike stadhelikhet ib 3: 121.
— Jfr ostadlilikhet.

stajilius, se staflius.

stajma (pres. -ar, impf. -aþe. part. pret. -aþer
L.), v. [Isl. staina] L. 1) stanna, upphöra att
röra sig el. att vara i rörelse, fe (o: män)
staþ-naþo viþ hans ord Bu 172. KL 123. the skulu . . .
wara som thräkkir fore mik hulkin som nidhir fallir
til nidhirsta diupit ok stadhna äldre Tör än han
kombir nidhir j häluitis grund Bir 1: 57. ib 87. nw
stadhnar archen oc niinbcr stadh owcr armenio landz
borgh HB 1: 170. stadhnar aan i hänna gagn (för
g&ng) KL 312. sidhan thz (0: watn i th) togli at stadhna
Lg 95. tha hon (stjärnan) kom owir hwsith tha
stadhnadhe hon ib 35. 2) blifva stadig, blifva
fast el. stark, befästas, hwar iak stadhnar (stabiliar)
i gudz dygdll Bo 107. 3) träns, bringa att stanna,
tillbakahàlla; afhàlla. bödli war herra offra rökilse,
som wriiker bort onda lokt, oc siwkdom, oc stadhnar
lnantz liiff ther aff MB 1: 480.

staþugher (stadhogher: -oghe Bo 71.
städhughir Bir 2: 44. n. stadhught SD NS 1: 201
(1402). stadhugt VKR 23. stadugt MR 2: 287;
Su 256, 257. stadwgt LB 7 : 328. staþukt SD 5:
638 (1347). sthathwkt ib 558 (1346, gammal afskr.).

staducht SO 154. staduckt ib 158. stadhoght
Bir 2: 6. stadhikt MB 1: 4S5. städwkt LB 7:
327. komp. stadhugare Bir 1: 189. stadughare
Su 229. stadhoghare Bir 1: 288. stadughadhe
(trol. skriffel får -are; SD 1: 354. staþughane
ib 6: i8i (1350). superi, stadhughaster: -äst MB
1: 485), adj. [Isl. stöSugr] L. 1) stadig, fast, som
ej flyttas, gudz folk skullo först hawa ostadhikt gudz liws
oc sidhan stadhikt MB 1: 485. thz stadhfiista gudz liws
tckuar . . . hälgha manna skipilse mz gudhi, som aldra
stadhughast är ib. 2) stadig, stadigt varande, som ej
drager sig undan, förblifvande. äugilin hafdhe budbit
honum at han sculle engte skilias frau häniic vtan bliua
alt stadhughcr när hänne Lg 45. 3) stadig, som står
säkert; säker i sina rörelser, stodli han (den som
haft danssjukan) vp hecl ok stadughir aldir saman
ole var vordliin stadughir aff ostadughum ok föör aff
oförum Bil 880. tho biin som helbrigdha äru ok

quämelik the äru stadhugh ok stark at flygha
(stabiles in volatu et fortes) Bir 1: 257. 4) fast, som
ej gifver efter el. vacklar, som ej kan brytas el. ej
lätt brytes, gauge in j vatnit . .. oc fäste ther fotin
som stadhoght (solidum) är oc sandin vtan thräk
Bir 2: 6. mz höghom oc stadughom mwr ib 4: 86.
gudh ban giordhe fästo oc stadughot, oc mz the
fäst-onne, thz är mz enom stadwghom hymel tha at skeldhe
gudh thz watnet som war wndher hymilenom, frau
thy watnena som war owan för hymlenom MB 1:
(Cod. A 3) 541. en grunwald oc stadugt fundament
til alla dygdhinna staduga bygnindh Su 257. — stadig,
fast, orubblig, trygg, ther til at wm thoras wiirn oc
samheld skullo thoras regiment thäs stadugharo bliffua
Su 229. 5) stadig, fast, kraftig, närande, sinapin
doghir ey mykit til kropsins vppehälde älla stadhugha
füdho Bir 1: 291. äta stadhughan (solidioribus) kost
ib 311. 6) Íflin står sig mot yttre inflytelser,
kraftig, stark, te män thr härdughe äru ok stailhughe
KS 83 ( 205, 91) 7) som ej viker el. låter rubba sig,
ståndaktig, tapper, modig, warda te aldrei stadhiighe
til stridh KS 83 (205, 9l). vm ban hauor niinogha män
ok stadhugha ib. 8) stadig, fast, ståndaktig,
beständig. stat . . . stadhugh (stabilis) Bir 2: 194. ska|t
thw sia atir j gen ouinen oc vara stadhugh oc haua
skällikin vilia at bliua j godlio ib. tha äst thu
stadhugh nar thu korrar ey mot gudhi ib. fan han
georg-ium sua staþughan. at eigh var vaan at vända hans
hiarta fran christo mz or[iom Bu 493. ib 518. stodlio
the stadughe Bil 477. räz äkke. haf trona oc var
stadhugh Bo 227. ib 71, 246. potrus bleff städhughir
(stabilis) alt til ändalyktinna Bir 2: 44. then bliuir
ängaledhis städhughir vndir daghlike klostersens plikt
... i hwilkins samuite nakars eghins pänings ägba
skylis KL 254. maria . . . manar han wara stadughan
j cristna thro Bil 368. ib 875. ban . . . badh thöm
sta stadugha i gudz kärlek KL 354. Bo 11. war
stadli-ughr i gen viirdo KS 25 (63, 27). war stadhughr i
ordom tinom, ok ey enträten ib (61, 27). at han se
stadh-uglier i hugh ok ordom ok i lUhäuom sinom ib 32
(83, 35). vm tu hauer mykin hugh ok stadhughan ib
23 (55, 24). at ban haui stadhughan ok
tulinmodh-öghan hugh ib 45 (115, 49). vilt thu fästa thit hiärta
ij manlicom anda oc stadhughom forthanka i thy
gudhi thilkkis Bo 101. dragbom os mz starko hiärta
oc stadhugho (jierseveranti) fran thässom forganglico
tliingomen ib 2.’.6. vm then idhrughin iir sandir ok
städhughir (firma) Bir 1: 240. en stadugh bliffwilse
i allo jn til ändlian Lf K 128. 9) ihärdig,
ihållande. var hon (bönen) ey at enasto stadhugh. vtan
än thrättin Bo 112. 10) stadig, värdig, lugn. skudha
. . . piltin ihesum som . . . staar oc teer sik
stadhughan swa som fulgöran man (stat cum maturitate el
quiete) Bo 2. 11) fast, bestämd, alexander hafdhe
alt tiidh hafft stadhughan thanka ij sinne akt thz
ban willo mz braghmanis tala Al 5900. 12) fast,
obrottslig, orygglig. hans lyffte schal staduckt ock
fast blyffua SO 158. — fast, orygglig, beståndande.
wi . . . lowom ... at tlionne sona scal i allo mato
stadugh oc fast at bliua SD NS 1: 147 (l402). wi
. . . ärom wäluilioghe at stadgha mz idher stadughan
frodh MB 2: 268. — fast, orubblig, trygg, säker, tha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free