Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stadhughhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadhiigliliet
487
stnfriim
miste ey fridhin sina fäghrindh thz iir sina stadhoghet
vtan wardhir thes stadhogharo (constantior) Bir 1:
288. 13) fast, beständande, gällande, egande laga
kraft, hwat [tasso rätllkä gyora þat ska) staþukt. vara
SD 5: 638 (1347). |)iin stafgo som vi med i|iär för
gyorþom vm berghsens byghningh viliom vi iit
sta[i-ughär skal vara ib 639. at. tliiitta ma sthathwkt blywa
ib 558 (1346, gammal afskr.). ib 6: 181 (1350). thosse
siith dömer iak staþughan (for -a) FII 3: 4 (1352).
huat ther affsacht varder hlyffne stadiicht ok fast
giort SO 154. äru thera rätuiso ok skiillico doma ok
skipan . . . stadhughc Bir 3: 219. ib 193. til . . .
stad-ughadhe (frmiorem) wisso SB 1: 354. 14) med laglig
giltighet tillhörande, lagligen ifv er låten, gifwer iak
harizhyfdhinganom . . . fulla makt thct sama
for-näuipda gooz klostreno fastfara oc stadhuglit göra
SB NS 1: 201 (1402). giuer jac häredzhöfdhiuganom
. . . fulla mact . . . clostreno thässa jordhcr fastfara
oc stadhugha döma ib 2: 87 (1409). ib 86 (1409). 15)
som står sig, som bibehåller sig, bestående, varaktig.
wari thin äwärdhelika äwordhelikhet ok stadhugliet
owir al thingh, hulkin som stadhughe äru ok maglio
stadhugli wara Bir 1: 76. fidhlarin . . . gyllo hona (o:
lidhlo) jnnantil mz stadhugho (persereranti) gullo ib
2: 188. wi liaffuom ey här bliffuande ällir stadughan
(manentem) stadh Su 251. 16) ständig, oupphöi’lig.
wil jak tik giffua andeligx liffworuis nakra wpbörian
oc stakkottan lärdom, hwilkiii thu til oth stadugt
åminne maa altidli haffua för händir Su 256. — n.
adv. 1) stadigt, fast, ståndaktigt. äniuäl månge godlie
falla stundom j synde ... än the vpsta sidlian
manlika ... ok sta swa myklo stadhugare (fortius) Bir
1: 189. 2) fast, bestämdt, helyo[do]rus hult stadugt
pa sin förstadgadha atanka MB 2 : 287 . 3)
ständigt, jämt. jnnan fore poortenoni j systranna inlykke
stadhugt blifua sculandis VKR 23. ted skal
stad-wgt rüris LB 7 : 328. ib 327. — Jfr iiini-, o-sta<l
h-llglier, äfvensom istadhiigher.
stadhiighhet (stadhugheet Bo 150; Al 7i66,
7172; VKR 23. stadhukhet KL 252, 254.
stadhoghet Bir 1: 288. stadoghet: -hetena MB l: (Cod.
A 3) 54l), f. 1) fast el. tryggad ställning,
forskyll-adho the (änglarne) äiierdbelica stadhughet Bir 2: 389.
— ställning, tillstånd, at thu ey kan ällir formaa tik
länghor at lialla j enom stadga ällir j enno stadughet
(statu) Su 259. 2) det som är fast; fäste,
firmament. sagdhe gudh wardlie fästa oc stadughet mit j
watneno MB 1: (Cod. A 3) 541. gudh han giordhe
fästo oc stadughet ib. kalladhe gudh fästona oc
stad-oghetena hymil ib. 3) stadiyhet, stadga, nar hördhe
thu then vngan man ther man all tiidh stadhughcet
aff fan Al 7172. ib 7166. at . . . idhna os j hüffwidzsko
stadughet Bir 5; 45. j allom tima skalt thu aatwakta
thins hiärta renlighet oc roligha stadughet Su 257.
4) fasthet, styrka, kraft, the mista sin konung ther
the skuldo hafwa af huguadh ok styrkilse ok
stadhughet (frmitatem) Bir 1: 257. tha miste ey fridhin
sina fäghrindh thz är sina stadhoghet (stabilitatem)
vtan wardhir thes stadlioghare ib 288. 5)
fasthet, ståndaktighet, mod. gi|f thässom mästara
stadhughet ok hita ok kärlek at tala ok predica Bir 3:
194. 6) ståndaktighet, beständighet, han . . . villo
. . . pröua thera tro oc stadhughet Bo 92. var herra
ihesus skodhadho lians tro stadhugheet ib 150. ib 140.
KL 252, 254. Bir 1: 94, 2: 195. jak . . . lofuar . . .
tro-skap oc äwerdhelica stadhugheet VKR 23. 7)
ihärdighet. böninna stadhughet Bo 112. idhne gudhelica
böne mz idhkelike stadhughet (est orationum instantia
continuanda) Bir 2: 229. 8) oföränderlighet. wari
thin äwärdhelika äwerdbelikhet ok stadhughet owir
al thingh, hulkin som stadhughe äru ok niagho
stadhugli wara Bir 1: 76. 9) fasthet, beständighet,
giltighet, gällande kraft, til thiissins brefs niero visso ok
stadhughet SD NS 1: 71 (1401). ib 157 (1402), 2: 26
(1408). 238 (1109). — Jfr Ostftllllllglict.
staþra, sta|ive, se staþga, staþge.
stafga, slafge, se stajiga, staþge.
staf karl (stakkarl. stakkar: -ars LfK 23;
-ara RK 3: (TiU. om Chr. 11, red. B) 6310.
stak-er: -ere BSH 4: 321 (1502)), m. [lsl. stafkarl] L.
eg. en som stöder sig på staf; (kringvandrande)
tiggare. litin dygdli är at häfta fatika stafkarla Bil 117.
mz stafkarlum sat han for kirkio duruin ib 801.
sit-iaude ödhmiiiklica nidhir a iordhinne som annar
stafkarl (tamquam pauper) vidh at han aat brödhit Bo
85. ib 124. Bil 159, 582, 633. är thz . . . huariom ädhla
. . . herra dyglir blyglid . . . heta ok wara stafkarla
kiinungur KS 77 (l9l, 85). wslasta stakkars son LfK
23. iak spardo ... ey stakkara ey kerlinge ther sato
j vra RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6310. —
fattig el. arm karl, stackare, wi fatighe stakkarla BSII
3: 145 (1463). oforretthe niyno fattigho stakere ib 4:
321 (1502). — stafkarla barn, n. tiggarbarn, ringa
mans barn. hau . . . grät som annat stafkarla barn
(homunculifilius) Bo 10. — stafkarla kliidbe, n.
pl. tiggarkläder, tiggardrägt. 011 aff them for . . . j
stadbin j stafkarla klädhum Bil 434. — stafkarls
kiurtil, m. tiggarrock. Bil 633. — stafkarls
kliidho, n. pl. = stafkarla kliidhc. Bil 159.
stadius (staþlyus), ». [jfr Isl. stafkerti,
äfvensom Mnt. stavelicht] ljus som fästes á staf el.
stång el. i ljusstake, skulu vppehaldas hwarn sykniiii
dagli iwi varro grift, tu staþlyus, af eno halwu lifspundi
vax, oc hwarn belghän dagh fyughur, af eno lifspunde
vax SD 5: 563 (1346). statuiinus ... vt pro mulierum
introduceudarum in ecelesiam post nupcias et post
partum cereis dictis stadius vna ora vadinale
persol-iiatur. pro cereis autcm dictis blus quatuor solidi
wadmale persoluantur ib 620 (1346, gammal afskr.).
stafra (-ar, -adher), v. [Ä®. dial. stavra. Fdan.
sta fr re ] i jorden nedsätta gärdselstörar (innan man
börjar gärda), hwa äkke väl staffrar han ey väl
gärdhir (sepes esse rudes facit instaurans male sudes)
G O 888. — part. pret. utmärkt genom i jorden ss
råmärken nedsatta störar, huius . , . empcionis
ter-niinus est sepes ibi eircumdata quod dicitur stikat. ok
staffrat SD 3: 105 (1312). swa with som tliet är badhe
staffrath oc stenth ib NS 2: 59 (1408).
Stafra, v. Stappla, vackla, gå med vacklande gång.
staffrande man skal stydhia sik mz käp GO 420.
stafrillll, n. stafrum, ett rymdmått för ved. Jfr
Falkman, Om mått och vigt 1: 461. skal liwart hal|ft
staffrwm hwggas tre alna bret oc t.re alua högt BSII
5: 512 (l512, nyare afskr.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
