Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stafsliunga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stafsliunga
488
stakkotter
stafsliunga (-slyonga), /. [Ä. Dan. stafslynge.
Jfr Fnor. stafslöngvn, äfvensom Mht. stapslinge]
staf-slunga, slunga som är fäst vid en slaf el. käpp och
med tillhjälp of denne sättes i rörelse. Jfr blom i
Aarb. f. Nord. Oldk. 18H7, s. 102; Schultz, Döf. Lei.
’2: 176. nidhirkastir han thz sua som mz stafslyongo
(funda) Bir 2: 50.
stafsvärdll, n. [Mnt. stafswert] vid staf el. stock
fä.-t svärd el. dolk. jag|i haffuer tinget vj (6) ny
brände till staffswcrdh BSII 4: 314 (1502).
staka, Jfr forstaka.
stakaþer, p. adj. L. utmärkt genom ss råmärken
i jorden nedsatta stakar, försedd med råmärken,
stak-aþer ok stenaþer (stenajicr ok stakaþer), försedd med
rå och rör. swa with thetna fornämda goz ärw
sten-adli oc stakadh SD NS 1: 126 (1402). the tompt sir
badlio stakadh ok stenadh ok vtuiärkt aat badliuin
endom ib 2: 99 (1409). Jfr stikaþer.
staki, i». [N. stake. Jfr Mnt. stake] L. 1)
stake, stång, til baaro tho fiirska staka (thyrsos)
qwista oc palm trä MB 2 : 309. skulu the idher
wardha ... en staffwir ällir staki (sudes) j edhrom
ögliom ib 62. ix tliere huffuud sattis pa staka RK 2:
6525. — stake el. stång använd ss vapen, ther fingo
skadha öffrith månge aff thera staka stora oc langa
Al 7372. saiupuade sigli mot honom allir almogen,
somlige mz steiiom oc somlige mz storoni stakom oc
klubbom (alii lapides, alii fustes validos arripuere)
MB 1: 292. — spjutstång, spjut, tha stäk hermen
hanum mz sit glaffiicn for hans bryst. herbert liiog
stakau (spjótsskaptit) sunder Di 168. the rändo mz
stakar wthan järn RK 3: 77. som tröste pa theris
mykla tali oc a synom waghnom synom stakom
(con-tis) oc gläffwiom MB 2: 161. — Jfr bordll-,
gliiv-io-, tiuþer-staki. 2) ljusstake, then fürgylte
stäk i ii Lg 3: 617. Jfr Iius-, liusa-,
üiiibitis-staki.
stakka,/. Jfr liorstakka.
stäk kor, m. [Isl. stakkr] L. 1) ett slags
blus-liknande klädesplagg som pådrogs öfver hufvudet. Jfr
Weinhold, Altnord. Leb. s. 170; Keyser, Nordmandenes
private Liv s. 60; Kålund ! Paul, Grundriss der
German. Philologie 11. 2: 238. tha cen (näml. tjenare)
faar een grünan stäk swa ropa han strax walo wak
han wil strax litidh sin herre wika MD (S) 285. Jfr
bakstakker. 2) stack; höstack, cum . . . prato
vnius cumuli qui dicitur stacke"r SD 2: 613 (1310).
Jfr hö-, löf-, inöra-stakker.
stäkker? (an träffad t blott i komp. stäkkre Lg
94 (på två st.), stäekre SJ s4 (ii38). stäkkree
Lf K 93. Stäkre L.; Lf K 7i; Ber 251; Di 62; MB
2: 285. stäkkare Li 62. stekkare ib. adv. komp.
stäkker Iv (Cod. C) 2418. stäkkre RK 3: 1334),
adj. L. kort. a) om rum. ä hwar the lagdlio ban
(o: biälkan) tha war ban antiggia längre eller stäkkre
än til hördlie Lg 94. then stäkkare wägen Di 62. lot
ban hanom vp .. . tompteiia . . . xviij (18) alna langa
en fingersmon stäekre SJ 84 (1438). b) om tid el.
varaktighet, at ban wetli timan stäkre oc
wadlie-likare Lf K 71. at sönipnoii stundom stäkre göris iiu
kroppin kräfwer Ber 251. — om muntlig el. skriftlig
framställning, stäkre talan MB 2: 285. jnkte kan . . .
stäkkree sighias Lf K 93. — n. adv. kort. om lid el.
varaktighet, hä|fde stäkker stondit the stridh Iv (Cod.
C) 2418. jak liidher henne (skammen) stäkkre iin i
meena 11K 3: 1334. — Jfr stakkottor.
stakkoglier, adj. Stackig, kort. i stackogastha oc
lottastha tlieuiia hccms bätringh Lg 3: 72.
stakkotter (atakkoter Ansg 179. stakkotir
Ml’ 1: 5. st akk ut GO 1079. stackut Di 62. /.
stakkot Bo 227; Bir 2: 268; MP 1: 28; LfK 115.
II. (nom., ack.) stakkot RK 2: 1896; Su 257; LfK
131. stakkat RK 2: 7i:o. stakkuth GO 265.
stakkit MB 1: 255; Lg 1040. stekkith ib 3: 133.
ack. m. stakkottan ib 155; Su 2:.e. stakkotan
FI 953. stakottan Bil 111. stakkattan Bir 4: iso.
stakkot CO 899. stackot LB i: 225. /. stakkota
GO 248. stakkit MB 1: 14. stakkat RK 2: 7169.
dat. m. stakkottom Bil 879; Bir 4:42. stakwtom
Ber 279. /. stakkitte MB 1: 321. pl. nom. m.
stakk-itte ib 255 (på trå st.), ack. rn. Stakkata RK
2: 7435. stäkkotta PM xlvi. f. stäkkotta LB
9: ni. dat. stakkottom Bo 140. stakkotom RK
2: 7122. best. form sing. ack., dat. m. stakkotta
Bo 256; Su 251. stakkota GO 959. n. stakkota
Bir 4: 130. superi, stakkottaster: -asta ib 43.
stakkotaster: -asta ib 42), adj. [/Von. stakkut,
stakket] 1) stackig, kort. a) om rum. hans boll
var stakkoter (erat . . . statura brevi) Ansg 179.
sigh-iandes honom wara en stakkottan man Lg 3: 155.
skyt är skutith aff stakkot bogha GO 899. fa tbiniie
liustrv tliiin stakkota kniilf ok haff siälffwir than
langa ib 959. then ther kom mz riffueii kiortel oc
stakkat swerd RK 2: 7170. göth järn smitli j
stäkkotta tena PM xlvi. järnskiffwan skal haffwa affwan
pa segli tre stäkkotta täudlier LB 9: 111. tlien ena
(näml. vägen) är lang oc ond. then annan ban är
stackut oc god Di 62. litin hästir gör stakkota dax
leedli GO 248. b) om tid el. varaktighet, epter
stakottan tima do tyberius Bil 111. MB 1: 14, 321. FI
953. RK 2: 7169. Bir 4: 42, 43, 130. Ber 279. j thenna
stakkotta oc forlidhelika timan Su 251. liwario
männ-iskio liftinio är stakkotir MP 1: 5. mine daglia . . .
äre badhe stakkitte oc onde MB 1: 255. äro tliässa
wärlz daglia stakkitte thy at ekkc är thz swa långt,
at thz iir ey stakkit at ändanom ib. RK 2: 7435. Lg
3: 133. stakkuth är höno Hugli GO 265. jak seer at
var vniganga är stakkot (A. v. s. räcker ej länge)
Bo 227. af tliässa synlica thingaiiiia vsla oc stakkotta
hugnadh ib 256. MP 1: 28. huat hon (0: thin pina)
var hällir stakkot älla längre Bir 2: 268. hon . . .
löste äuinnelikan dödli mz stakkottom dödh Bil 879.
synden war stakkot oc timeliken LfK 115. — om
muntlig el. skriftlig framställning, hör ... mz
stakkottom ordhom (breviter; korteligen sagdt) hwat
bernardus talar Bo 140. RK 2: 7122. at thu . . . giffui
mik . . . ona beqwämelika måtto til at wäl liffua, oc
thz mz fam ordhom, ffor thy at stakkotter lärdombir
begrips bäthcr ... än laiigher Su 256. wil jak tik
giffua andeligx liffwernis nakra wpbörian oc
stakkottan lärdom (quiedam tibi vitie spiritualis principia
brevissime tradam) ib. — innan stakkot, inom kort.
kan skee at han (0: törster) jnuan stakkot ändlias
IfK 131. — mädh stakkot, i korthet, med få ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
