Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stanga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stänga
496
stärker
swdher aakren ix stengher, en alin oc j [t] quartcr
jordh, thet är vi pund landh, i norre akren ix stängher
jordh, mindhro j [l] alin oc j [l] quarter, thet är
oc vi pundli landh SI) i\S 1: 264 (efter 1403). i
kila-niara fäm stänger, ena alen oc ena thridhiungx alin
jordh ib 446 (1405). ib 423 (1405, nyme afskr.), 2: 1
(1408), 20 (1408), 234 (1409). ij ste|iger j ristencme by
FM 33 (1405). ij stänger j iälkesala ib. ib 34. en
tridiungh iordh j uawtila godz soin är v stenger ok
Ii alna hennis rätta niödherne FII 5: 64 (1472). warth
godz . . . som iir m stenger och v tridingx alna aff
tliwa alna liggiändis j päysterpä by ib 66 (1472). wm
1 trediungh oc 1 stangh jord i . . . mäienala by, met
allom tillaghum ib 2: 105 (1437, nyare afskr.). xvi
stenger jordh met allum tillaghum j gorniundaby
j theuala sokn som wi köptoni fore fyrahundrada
marc ib 5: 44 (1467). ib 3: 73 (1446), 4: 52 (1457), 6: 7
(1444. afskr.), 9 (1444, afskr.). mit fasta jordha godz
j ... pakinaby liggiaridis mit riitta fädhernis godz
mästadeels ok naghat ther aff mit kiipo godz j sama
by liggiändis alt tilhopa halffiärdhe stangh ib 3: 150
(1450). ib 121 (1448). sydhan käynemyby (för
karyne-myby) war dömpdher til jämföres oc rUttha soolskipte
kom oppa liustrv anna deel m stengher jordh i hwarth
byamall offuer allan karynemy by ib 112 (1447). at
jak . . . bauer giffuit vnder ärchidegns boord i aho
norramark godz lighiandis i vlsby soken, som äro otto
stenger jord offuer alt byskipto ib 1: 96 (1402, gammal
afskr.). alt mith godz i germiindaby . . . som är
atta stenger oucr allan by ib 586 (1406, nyare afskr.).
alt mit goz . . . som til saman räknande är III
stenger ena halffua alin mindre kringom allan byen
j märghe j halko sokn liggiende met allom tillaghom
FH 2: 70 ("1430). eth mith godz som lictir
sanda-liess liggiändis i karis sokn thet är een tridhiiingh
owcr allan byn som iir vm stänghir äpter swänst
skipte ib 3: 138 (1449). köpte jak vn stengher iordh
kriughom allan pastakunna by j sancta katherina sokn
hwar stong fore xx mark swenska ib 5: 65 (1472). ib
1: 147 (1494, nyare afskr.), 4: 21 (1452), 45 (1456), 49
(1456), 5: 55 (1469), 65 (1472), 70 (l476), 74 (1477), 162
(1493), 190 (1504). — Jfr andiir-, banér-, bredhe-,
draghara-, giirdsle-, liaka-, humbla-, iärn-,
klädha-, liissi-, mäli-, märke-, silf-, skrin-,
spiut-, spillts-, vaji-stang, äfvensom alin. —
Stangafal, n. mätning med stång; längdmått af den
storlek alt det uppmätes med mätstång af en viss
storlek, om jordstyckes bredd, in prato nialmoængh
septem stangafal eum dimidio por totum pratum SD
5: 319 (1344, gammal afskr.). Jfr stailgfal.
-stänga hug, n. [lsl. stangarhögg] slag med stång.
apolliuaris laa wndhor stänga liuggum Bil 326. —
stanga bill (stangaholl), ». sälugher swen lät
sik föra til enna wara fru kirkio ok offradhe bonit
bränt j eet stanga liwl (Cod. C stangaholl 1010)
mwrs-ins (in quodam foramine ipsius ecclesiæ) Bil 424. —
staugaiäril (stange-), n. stångjärn, eth skippundh
stangeiärii SO 73.
stanga (staanga. -ar, -adher), v. [lsl. stanga]
h. eg. slicka el. stöta med stång, 1) ljustra. thu
skalt standa (för stanga; motse. Danska text har
staughe) vndir annars mans blus GO 928; se Kock,
Medeltidsordspr. 2: 378. 2) stånga, suasom vädhra
stangando mz hornom Bir 2: 88. stangole . . . vädhra
som stanga oc omaka faarin ib 3: 7. stangule vädhra
stangando farin ib. stanga the (rädrarne) mz
hornom oc sia nidhir farin ib. Su 67. the skulo ... ey
. . . stanga kollot diwr MB 1: 355. än oxe stänger
man eller kono til dödh ib 336. stangar oxse til dödh
tliräl eller aniboot ih. wart ban stangadher aff en
galin tiwr i lieel /’A’ 230. — bi hl l. wille ban swänske
staanga HK 3: 2707. — ref. stangas, stånga
hvarandra, stångas, sua som vädhra hiilko som
oplypt-ande sik stangas sin j mcllom Bir 2: 87. — Jfr
smider stanga.
stailgfal (-fall), n. L. Jfr stanga fal.
stangol (-111. -Ull), adj. fallen för att stångas,
van att stångas, stangole ok otami vädhra Bir 3: 7.
stangule vädhra ib. war oxsen för stangull MB 1:
336. vtan oxsen waare för stangull ib. är oxen för
stangull ib 337.
stailk, n. [Jfr Mnt. stank] L. 1) hastigt
farande, yrande, foro pila stank thz flögh swa thäät
sa ängin liiiilm a the slät Al 3333. 2) stankT
dödzens stank körner megh i motli MD 19. — Jfr
frainstank.
slanka (-ar), v. [,V. stanka. Jfr lsl. stanka]
stånka, flämta, pusta, ban . . . stankar (anhelat) af
niäghitilöso Bo 197. liördhe ban . . . ena kratika
männ-iskio stanka oc hardhelika stynia ST 167. ib 273. Al
8912.
stappa (stapa. impf. -adhe. part. pi et. n. -at),
v. [Mnt. stäppen, stapen. Jfr Isl. stappa och A".
stapa] träda; röra sig med stadiga steg; i sht. rida
i skridt. en cristin . . . loot thz (hästen) fortekkia
sik husin skoo ok stappade maklika ower en broo
RK 1: 15S7. ban war then som stappade en vid
en ib 1597. ban . . . hauer oss stappat yffrid när
ib 1611. herra iwan ok iomfrwn badhä twå kommo
maklik stappande ther Iv (Cod. B) 4823. vordho the
vara huru the fianda stapfindhe fara Fr 450. huru
stoltelik ban kom nidher mz sekana stappande här
ib 2899.
stappa, se stampa, /.
stapnl (best. form ack. stapulen, se klokstapul.
stapolen. staplin. pl. staplar, se. vaxstapul),
m. [Isl. stöpull. Jfr Mnt. stapel] L. stapel, ställning.
1) torn. drikker herra abbote fore staplin som ständer
i babilonc at ban fallo eyg AS 60. 2) stapel,
ställning el. underlag hvarpå ett fartyg bygges, jak
haff-wer pa stapolen ij (2) äspinger BSB 5; 122 (1506). —
Jfr klok-, vax-stapnl.
starblillda, f. starrblindhet, särsk. hos hästar, for
starblindho LB 2: 68.
starblinder, adj. [Fgutn. starblindr. Mnt. [-star-blint]-] {+star-
blint]+} starrblind. starbliudh ögbon LB 3: 162.
starka, v. Jfr bestarka.
starke, se stiirke.
stärker (strärch (för stäreh) FM 231 (i505).
n. starkt, starth LB 2:31. komp. -are. starkre
Fr 517. superi, -aster), adj. [Isl. sterkr] L. 1)
stel, styf, fast. stodli skiärt olouni starkt som sten
swa at the gat.0 ey mz fingrum draghit en drupa wt
j läfeno häl to Bil 211. stampas thz (o; rökilso) mz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
