- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
497

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - starker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stärker

497

starklikn

oloe (för aloej oc thz Inv i ta aff äggitli swa ath thz
wardhir starkt (spissum) LB 3: 152. — härd, fast,
stark, bondin hawir hardha axlar. starka arinläggia.
oc stinna knokor Bo 134; jfr S. 2) stark, fast,
som ej lätt l.rytes. thera skaft varo thung ok stark
lv 700. göra . . . ena starka dör ]’a 10. the . . .
atir-stängde dörrcna mz starkom stänglom Gr (Cod. I>)
379 . 3) fast, som ej brytes, stadig, beståndande.
[>iir til at friþrin se althings stärker SD 1: 668 (1285,
gammal afskr.). — fast, stadig, orubblig, för thz
starka hopet skul som hon haffde til gudh MB 2:
300. 4) stark, fast, som ej lätt intages, j aldra
starkasta törne Bo (Cod. B) 342. oeth mykyt starkt
fäste Gr 262. en sta]iar . . . stor ok starkar Bu 507.
RK 3 : 4079. 5) stark, kraftig, som Itar stor
kroppslig kraft, hua war starkare än samson Bu 4. [>u äst
maþar starcar ok stor ib 498. ib 57, 416. haffwir iak j
min aldher fam aar oc Ixxx, swa starkir oc doghandis
som iak war thentidh iak bespciado landit MB 2: 40.
starke oc fulwoxne men LB 7: 255. fiärda dijjrit syntis
rädhelikit oc vndirlikit oc starkt (fortis) MP 1: 72.
degelige ben haffdo ban oc stark Di 12. at maghiii
skal wära starkyr oc mäktogher at smälta hwat i ban
kombir LB 3: 46. — med tär sk. afs. på strid, alf
effraym komo starkaste miin til striidh MB 1: 266.
ther starkre (Cod. B, C, D, F., F starkast; är aff
all thän här Fr 517. — ss tillnamn, boecio dicto
starka SD 3: 130 (1313, nyare afskr.). ib 135 (1313,
nyare afskr.). 6) i andligt hänseende stark, som
har själsstyrka, modig, var nu stark, oc rädz änkte
teridacij starkleek Gr 287. Bo 207. six then
hugh-er wara stärker, som liardr är böghia KS 19 (47,
20). lidhamothon tröttas, än stärker andlie
härdh-er fram otrötter Lf K 131. — med afs. på andlig
förmögenhet el. andlig gåfva: stark, kraftig,
öfverlägsen, framstående, tho herra ware j vvisdom stark
RK 2: 1593. mz starkom wisdom MB 2: 300. — stark,
vid full kraft, ära minn sinne, skäl, minne oc
vndir-standilse . . . godh ok stark SD ffS 2: 169 (1409).
7) stark, stor, i sitt slag öfverträffade andra, thetta
diurit teknar starka drinkara Ml’ 1: 72. 8)
betydlig, ansenlig, medh oen hoop swa stark RK 2: 5038.
the ridhä enä starka langa ledh Va 34. 9) stark,
häftig, i sin!, ocli andl. mening, ower en starkan
ström Lg 3: 225. ib 226. wart wädhrot swa starkt, at
tho oy kwnno faa liwasko smaa fiska ällar stora ib
326. een hedbningo stal kaal . . . oc lagdhe ij kätil.
oc vnditände starkan eld KL 192. tha fik mannen
idhrogha oc starkan graat ST 29. ban fiik öghna
wärk saa stark RK 3: 2522 (kan föras till 12). stark
åstundan Bo 92. 10) om läkemedel, dryck o. s. v.:
stark, kraftigt verkande, verksam, i sht kraftigt
verkande el. görande kraftigt intryck genom ngn
karakteristisk egenskap (ss skarp el. sur smak,
rusgifvande beskaffenhet el. dyl.), starkasto ok fetasta
plastir Bir 3: 49. af starkom läkedomom LB 7:
341. starka yrter ib 254, 255. Al 6500. stark ätykya LB
7: 30. ib 258. vHn ok miödhir oc andre starke drykkia
Bo 133. af thy bätra ok starkare vineno Bir 1: 247.
ST 280. MB 2: 180. starth ööl LB 2: 31. 11)
stark, kraftig, kraftigt förpligtande. starka breff the
ther pa giordo RK 2: 6321. starka borgan stykon satte
Ordbok II.

ib 1102. — stark, eftertrycklig, sträng, han tok thera
bön swasom starkt budb Lg 3 : 226. han . . . beddis
. . . stark opin breff aff juda kirkio formannom Bil
S95. latho liollo ther strärch (för stärch) strand h
wactli FM 231 (1505). 12) stark, sträng, svår. thz
war tha stark winter I i 89. RK 3: 3631. — svär,
görande ett svårt el. pinsamt intryck, smärtsam, the
breffuon syntes honom ram oc stark RK 2: 6339. starka
tidhande mötte honom tär ib 5475. sorgen war them
tha starch ih 7263. 13) svår, grof, nedrig, ban . . .
kärde the forrädelso stark RK 2: 9539. — Jfr for-,
ful-, ivir-, iiini-, li|i-, of-, van-starker.

stärker, m. 1) styrka, kraft, stridsduglighet.
thän ädhla borran tröste vpa sin stark Bil 861. 2)
styrka, stridskrafter, krigsfolk, liertugen . . . sampnado
sik . . . yffrid stark RK 1: 671. — Jfr styrker.

starkhet (-heet Al 4687. starcketh Di 23o.
Star[k]heit ib 15), f. (dock gen. sing. med art.
starkhetsins Lg ut, -hetzsens mb 2: 113, 29s)

1) styrka, kraft, kroppskraft; i sht med afs. på strid.
ban haffuer xij manna star[k]heit Di 15. for sökiä
om iach haffuer nokon makt eller starkhet I’o 19.
bliffwir än mz mik samma starkhet j thenna dag
til at stridha oc färdbas MB 2: 40. amazonum
dröt-ning . . . mz amazonum ij amazonia ther miiktughast
starkheet bära foro allom them vnder himilin ära
(cum c eter is amazonibus potcntissimis ac J’ortioribus
omnibus militibus qui sub ctelo sunt) Al 46S7. Di 230.
MB 2: 113. 2) styrka i andligt hänseende. MB 2:
298. Su 338.

starkhughadher (stark hogadher), p. adj.

hugstark, m-jdig. war . . . stark hogadher (fortis
ani-mo) Su 32.

starkleker (-leeker: -leek Fi 948 (nom.)\ Gr
287 (ack.); Di 123 (ack.)), m. [lsl. sterkleikr] 1)
styrka, kraft, kroppskraft, mz vndirsamlicom
starklok oproeff hon mz sinom handom ena andra dör KL
326. skal äldre bidlia nakath niäghin öller starkleker

1 thinom handom MB 1: 428. än alle män hafdhe
iämnir wordhit födde at mykilikhet oc starklek ib
100. hafwin ey stora hästa oc dyra vtan matelica
j starklek ok värdho Bir 3 : 260. MP 1: 28. FI 948.
Di 123. — stridsduglighet, tapperhet. julianus giordho
han til riddara for sins starkleks skuld Bil 609.
MB 1: 266. 2) styrka, makt, öfvermakt, rädz änkte
teridacij starkleek Gr 287. 3) styrka el. kraft i
andligt hänseende, är thera banda huxens starklekor
(fortitudo) thön dyglid, thor hård ok gen wärdlik
ting må medh skiiilum thula. ok säghia suå wise
mästara, at starklekor huxens är then dyglid ther
skudlia ok thul uådlia ok genwärdo, ok må thula
lankt aruodho vtan allan redduglia KS 19 (47, 20).
the äru fira dyglide ther mannen styre ti) at liua
vislika. thz är forhuxan, starkleker, hofsämi ok
ret-visa ib 20 (50, 22). — Jfr styrkleker.

starklika (-leka Bu 177. -leca SML Conf.
-licha VKR 24. -ligha: -lighare ib 4. -liga MB

2 : 76, 102; Di 150. -lige MB 2: 27. starkelika RK
1: 2465; MB 2: 102. starkelikä lv 3183.
starke-lighe Di 13. starkelige ib ii9), adv. [lsl. [-stcrk-liga]-] {+stcrk-
liga]+} L. 1) fast, stadigt, hårdt, at stängen
starkelikä j iordena sta lv 3183. tornssens dör äller porther

G3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free