Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - starkliker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
starkliker
498
stava
war starkliga til läst MB 2: 102. VKR 24. tlia loz
(ändradt till lozstis; Cod. C lotz 1041) hans
(Zakarias’) mniidir vp som för var starklica luktir Bil
894 . 2) fast, stadigt, orubbligt, utan vacklan el.
tvifvel, tö han haldr ok göme starklika thöm
(dygderna) KS 20 (49, 2l). starklica oc stadhelica tro iak
oc vidhir gaar thik vara min gudh Bo 74. Bir 1: 333.
3) starkt, på ett sätt som utvisar styrka, starkeligho
woxén Di 13. ib 129. — med styrka, med kraft, skulu
the . . . vptiindas at ... göra starklika (fortiter) Bir
1: 117. vnnis them hugbswalilse vtan til, aff huilkom
the staikligliare vpriisa maaghin til gudhligha thinga
VKR 4. blästo the starklika MB 2: 15. aoth . . . thok
swiirdhit . . . oc infäste j qwidhen, swa starkliga at
hiältith äptirfölgde iärneth j vndhinne ib 76.
abyine-lecli . . . stridhe starkelika ib 102. — med
krigs-styrka, med härsmakt. amorrcorum konunga, hwilka j
bärghon äru starklige mote oss kompne MB 2: 27.
4) starkt, häftigt, med häftighet, kom eldir lös ok
bran starklica Bil 872. tok hon starklica til at sukka
oc grata Bo 74. ib 166. the strid gik saman ok
starklika stod RK 1: 314. the slogos starkeliga oc lenge
Di 150. — högeligen, the . . . räddos starkelika ofriid
RK 1: 2465. 5) kraftigt, med eftertryck, syntes
þöm cristno sanctus iacobus ... ok störkte þðm
starkleka Bu 177. 6) med eftertryck, strängeligen.
forbyujiande starklikä SD 5: 606 (1346). 7)
svårligen, svart, ptl ett smärtsamt sätt. wardr lian starklikare
plåghadhr för sina glömsko KS 45 (116, 49). vallogho
ok maktoghe skulu starklica thola lirändaghan ok
pinonar Bo 97.
starkliker (starkeliker. starkelig), adj. [lsl.
sterkligr] 1) stark, fast, hård. köpte antipater
sik-ena fiasko aff staal starkelik Al 9960. 2) stark, kraftig.
hans son waxte op badho mannolig oc starkelig Di 87.
starklikhet (-hät),/ styrka, kraft, o herra gudh
. . . starklikhät allra thera som for thit hälgha nampn
kifwa Gr (Cod. D) 379.
starkua (-adhe, -adher), ». [S». dial. starkna]
stelna, allo hans limi starknadho (obriguerunt) j
dödh-enom Bir 4: (Dikt) 264. ey formatte jak böghia hans
arma sua vare the starknadhe ib 2: 134. mina
onytt-oga händir böria nw starkna Su 248. Jfr storkna.
starvi, m. L.
stat (stath. staat. staath. stadh), n. och
m. [Mnt. ståt, gen. -tes, sällan -des. Lat. status]
1) ställning, tillstånd, aff theres staat som j medla
mattho (näml. äru) Lf K 240. alf corniarcus konunge ok
hans staat ib 242. aff högxtä lielgra manna staat ib
248. — ställning, förhållande, tijth stath är gudhi
täktli naar tu gör allom rätli RK 3 : 3031. ha|fwa the
merkeligasta werldena staat granliga bescrifwit PK
219. — ställning, omständigheter, skal man huar
cfft-er sin ardli oc stadgho eller staath holla sig
sup-tilighen wel och mattelighen LB 7: 179. — ställning,
lefnadsställning, stånd, paa thz at rikzens jnbyggere
hwar epter sin stat, magho oc skulo thes roligare i
kär-leck säniio ok endrächt blifwa BtllK 150 (1442, orig.).
the leffdo tochteligo huar j sin staat LfK 241. högkth
stath Gers Frest 4. stundhom gör fienden afh then
som är kornen j nagliit stath hafwer iompth for öghcn
the brekclikhct ok widhor mödhe som j swa dane
stath är ib 28. hwarth stath haffwor syna
brekelik-hetli ib. täukia oppa eth annath stath ib. störtha j
otulukheth moth syth stath ib. wara til fridz j sytli
stath ib. haffwir mith stath nagliz onth j sik ib. ä
aff hwadh stath wi äre Gers Ars A 3. är ban ridder
. . . radinan eller borgare, bonde, eller hwad staat,
grad eller condieie, han är eller ware kan BSII 5:
625 (1520). ärlek j staat Lg 3: 37. hommodh och
öff-ucrdath göre siällan iirligh staath RK 3: 1790. — liög
ställning, värdighet, skulen j inerkia j menniskene
fägringh . . . wisdom. stath. ok godhe mennisko rykthe
Gers Frest 60. ban . . . resthe honom (konungen) vp
aff jordh ... ok satthen j siin staat j gen MD (S)
269. 2) värdighet, höghet, glans, makt. rädhandis
at hans (konungens) stadh oc ära skulle mindzskas
MB 2 : 227. alt theris regement oc herrclige stadh
bleff stadugt oc rolikit ib 241. 3) lefnadssätt el.
uppträdande som tillkommer en hög ställning,
hof-liållniug, hof, stat. ]oth (konung Albrekt) them . . .
förstaa at han sin staat ey holla inaa RK 1: (sfgn)
s. 188. the lioldo hedherlika theris staat mz land och
rike Fr (Cod. F) 3192. 4) ståt, prakt, ther leeth
konungen see sina makth i gull sölffuer haffuer staath
och. kraftli RK 3: 130; jfr 2. thaa röntes danskorn
sweriges staath ib 143. ban rccdh mz staath och iira ib
2516. mykit lnoiia ban och fförthiira j stort staat til
werdzens ära Fr (Cod. F) 310S. bröloppet giordhes mz
konungxliken stadh Lg 219. 5) högtidlighet,
festlighet. ban thz bnnoer annamar mz storan staath
RK 3: 3677. sidhen war ther större staath ther möttes
twå konunga aatli ib 527. 6) fest, festligt
samqväm. k karl han liolth thetta staath mz moodh och
stonrt öffuerdath RK 3: 151. konungen hiolt stor
staat (var mikil veizla i konungs holl) Di 165. ib 8.
7) sammankomst af stormän, om xx dagh iula stodh
thetta staat RK 3 : 2542 — Jfr hiirra stat.
statare (ståttare), m. [S». dial. statare. D.
stodder] stackare, usling, jack s]iarde ... ey ståttare
ey körling szom sath i wrå RK 3: (Till. om Chr. 11,
red. A) 6310.
stnthaldare (-hollare), m. [Mnt. statholder]
ställföreträdare; ståthållare, mester dirik myn
stat-hollare RK 3: (Till. om Chr. 11, red. B) 6266.
stat hart (statt"), n.t [eg. imperat. af stniida
och n. af harper. V. stathart. Jfr T. dial. [-stand-hart]-] {+stand-
hart]+} orchis maculala Lin.? een yrt som kallas gökx
yrt hon kallas aff somligom statt hart oc hon voxor
alment oppo ängyar oc haffuer lang brwn blomstor
mz tiocka oc stackota stielkn LB 7: 273.
stava (-ar, -adhe, -adher), v. [lsl. stafa. Jfr
Mnt. staven] L. 1) förestafva. cyprianus swoor
swa som hau stawadhe edhin ST 312. som witnadhe
ok cffter sworo stafuadhom edlie SJ 84 (1441). ib 133
(1444), 148 (1446), 159 (l447). 2) staf ra, (vid
läsning) hoplägga bokstäfver till ord, uppdela i
bokstäfver el. språkljud, vardh ban sva gudhelikin, at han
lärdhe läsa saltaron. än tho at han inkte kunde
stafva (ut psalmos . . . memoiiter sine literis
didice-rit) Ansg 203. när thu clemens staffuer tiill rygge
Lq 3: 63. — stafva, bokstafvera. ban . . . lärde sielff
maala sancte beläthä ok thessa try uampn at staffua
ihesus maria ok anna Lg 3: 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
