- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
499

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stavaþer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stavaþer

499

stotia

siavajier, p. adj. [Jfr Isl. stafatfr] L. utmärkt
(jenom i jorden ss råmärken nedsatta stafvar el,
störar. swa with som ther iir bndhe stawadli ocli stenth
SD XS 1: 455 (1405). Jfr stafra.

staver (-ar), m. [hl. stafr] L. 1) staf, käpp.
sanctus iacobus . . . hafþe . . . siuka manzens staf
for suär|) Bu 174. sitt þin staf i iorþeua ib 499. Pa 9.
MB 1: 30S. laat han iomffrwna gaa jn i ccllan, oc
giordhe eth twiiskiffte mz sinom staffwc, ällar ganga
käppe Lej 667. then marskalk war ok foder gaff han
hä|fde aff lödukt sölff en staff RK 1: 3601. ib 3603, 3607. —
biskopsstaf. hans (Petri) stauar ok stol var först ii
östar-landom . . . þaþan flytte han staf ok stol tel autiochiam
. . . siþan sattes han mz staf ok stol i rom Bu 99. Bil
117. 2) råmärke, limites dictos stafwa SD 5: 404
(1345, gammal afskr.). 3) bokst(f. thera scriptir
funnos swa lica. at ey en stafwir var meer älla mindra
i eno än i andro KL 417. MB 2: 409. Bir 4: (Dikt) 215.
ST 161. Ber 271. — Jfr biskops-, bok-, edh-,
gango-, gardli-, garils-, gul-, krok-, ledlie-,
l>ik-, pilagrinis-, spordh-, spordlia-staver.

stavur (stawr OGL B 15: l. ack. stawr Bu
129. dat. stafre OGL Våp 23 pr. staffri MB 1:
(Cod. B) 544. pl. nom. stafra ÖGL B 15: 1 i var.
ack. stawra ib 16 i var. dat. stafrum), »». [.?».
dial. staver. Jfr Tamm i Vps. stud. s. 35] L. staf,
stör. cn fara lierþo satto þiit (Pauli hufvud) up a
stawr (virga) Bu 129. [siar man annan mäp] . . .
stangum ällä stafrum SR 53. rces cayn a mot sinom
hrodher oe drap han mz staffri MB 1: (Cod. B) 544.
Jfr studhstavur, äfvensom stör.

stefans yrt, f. [Jfr Ä. Dan. steffensurt, circæa
lutetiana Lin.] odört, cicttla vi rosa Lin. stephans yrth
ällir odyrt LB 3: 141.

Stogll, n. [jV. steig] sår i följd af trampning el.
spark, sår på ena foten af en skodd häst föranledt
deraf att den stött mot den andra? for gamalth stegh
LB 7: 102.

Stogll, «. [Mnt. stechj smalt bräde som tjenar ss bro,
spång, mestirniennone . . . laghdho han (bjälken) ofwir
ena gra|f oc giordho ther aff eetli stegh ST 298.
steglie, se stiglii.

stek (steek), /. [hl. steikj stek. ille män . . .
brutu dör ok badho sik äta gifua aff stekinne som
them wisadho rökrin Bil 317. stek skal tw helst ätha
siidarst i tynom math LB 7: 80. then maatb som
külir . . . som är ... steek, ok öster ib. aff feeto
steek drypa ffeeto dropa GO 725. ib 235. Bir 2 : 209.
Iv 4510. — köttstycke, han . . . hiog honum (resen)
ij lians änne tha ... ok hiog ther aff swa stora ena
steek Iv 3i4i. — Jfr gryto stek. — steka bus?
M. = Stekara llUS. eth stekahus (för stekarahus ?)
aff thrä Di 254.

stekamäz, se stäkamiiz.
stekare (steekare. stekäre. stekar,
steg-are), m. [hl. stoikari] L. kock. hans (höfdingens)
stokaro fan . . . gulfingrauit j enne gieddo Bil 730.
en stekare tänder eld vnder kiätcl MB 1: 293. en
stekare wärnier watn ... mz elde ib. stekaren som
mathin redher ath them PM 71. lians (ärkebiskopens)
steekare TK 275. the andra steekare, som hulpo [-niäst-erkok[enom]-] {+niäst-
erkok[enom]+} ib. tliür widh gör raskan stekara GO 997.

ey äru the ... alt stekara soin langa hawa kuiiffua
ib 1051. stekaranna höfdhinge Bir 3: 196. tha komo wt
knapar oc stogare (för stegare) bi 98. stegaren och
rede-swenucn BSII 5: 234 (1508). KL 25, 26. Fr 2911. GO 413.
Ml) 387. Di 228. LfK 87, 88. — ss tillnamn, johanni
stekar SD 2: 130 (1292). joane stekære ib 4: 129 (1329).
iohanni stekaræ ib 5: 584 (1346-50). — stekara lllis
(steghaj-ehws: -hwset Fil 4: 83 (1499).
stegare-hws: -hwsit Di 88. stegare huss ib 223.
steg-arehwss ib 87. stekarhus: -huse Bir 5: 32
(på två st.)-, -huseno KL 302; VKR 3. stekerhus:
-huse Bir 5: 32; -husens ib 4: 99; -huseno ib
5: 29, 98; -husit SJ 81 (i438). stekerhws RK 1:
1312; -hwset LfK si. stecker huss: -husset
FII 5: 238 (1524). steohirhus: -husit VKR 24;
-hussins ib. stechirhws ib. stegherhus RK
2: 7157; -husit Bir 4: 100; 5: 97. stegherhws RK
3: (sista forts.) 4417; -hwsit ib 4421. stegerhus
BtFII 1: 168 (1508); -husith BSII 5: 272 (1508).
stegerhws: -hwset HSIJ 19: 167 (i5oe).
steghir-hws VKR 2), R. [Fnor. steikarahiis] L. köksbyggnad,
kök. rönisker borghamästare . . . liit them inne läsa
j eno stekara huse som kätla oc grytor stodho inno
Bil 485. han haffde sith stekara hws oc sin stowa
RK 1: 1286. i konungsins stekerhws redliis hans maat
ib 1312. the finge ... aff kellar oc stegherhus thz
hosta ib 2: 7157. then spegiare till kocken i
stcghor-hws gik ib 3: (sista forts.) 4417. lofuas ... systrom
j sancti saluatoris ordin hafua fyra quinnor sik til
hiclp j thera steghirhws oc androm thoras cmbitom
oc ärfuodhe VKR 2. KL 302. SJ 81 (1438). VKR 3,
24. Bir 4: 99, 100, 5: 29, 32, 97, 98. LfK 84. Di 52,
87, 88, 98, 223. FH 4: 83 (1499), 5: 238 (1524). IISH 19:
167 (1506). BSH 5: 272 (1608). Jfr steka llUS. —
stekarabus elder, m. L. — stekaraluis qvinna
(stechirhws quinna. stegherhus qwinna:
-qwinnor Bir 4: 100), f. i köket tjenande qvinna.
vnuis abbatissonne taka in vm poortin fyra stechirhws
quinnor VKR 2. Bir 4: loo. — stekarahus systir
(steoharahws- VKR 54. stechirhws- ib 18, 23,
26, 49, 54, 55. steghirhws-), f. i köket tjenande
klostersyster, the nil quinnonar som niaagha takas til
at wara systranna focario jiinan fore som kallas
steghirhws systrana VKR 9. ib 18, 23, 26, 49, 54, 55. —
stekarahus toril (stegirhus-), n. torn på
köksbyggnad el. tom hvari kök är inrymdt, isen är falsk
harth wndhor slottith, widh stegirhustomith BSII 5:
348 (1509). — stekara sven, m. [Fnor. [-stoikara-sveinn]-] {+stoikara-
sveinn]+} kökspojke, tjenare som går en kock till handa.
stekara swena the fulasta iak a the skulu alle hänno
fa Iv 3073. ib 2875.

stekespit (-speth. stecke spet), n. stekspett.
1 skokespeth (för steke-J FH 4: 83 (1499). 1 stecke
spet ib 5: 238 (1524).

stekia (j»-es. steker Bil 317. steekir GO 107.
steke Bir 2: 209. part. pret. stekter. steekter.
steekther. stegther Di 260. stäkter: -a LB 3:
19. stäkthir MP 1: 99), v. [hl. steikja, steika] steka.
jak dönyr väl liwath thu steekir GO 107. bars pasca
lambit fram for thöm fulkomit väl stekt oc tilreet
Bo 172. om the nat skulo alle israels sönir äta stekt
lamba köt . . . j skulin ey äta thz raat, oc ey sudhit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free