Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stiktan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
si iklnn
505
stilla
wart gooz ... til sancti johannis ok mario magdalene
prebenda ,j wyborgh for war forfadhors sic| bor tordh
bonda röricxson som ban sticbtadhc j sin liiffs thyma
FH 2: 35 (1422). at iak mot tessin 11 godz for:de
stiktar ok funderar ena äwigha messo ib 5: 97 (1485).
tbe mossen requiem eternani bulkon cukannoliga iir
stiktat at sigbias fore crisna sieler LfK 272. thz
officium är stiktat foro oliirdii lcekmen ib. BtllK 242
(1466, orig.). thetta helsama olfrit iir stiktat oc
giff-nit syndarom til synda forlatilse Su 297. tha han
thetta hälga sacramentit stiktadho ib. ib 296. ath the
ekko oss ordlösä göra j tliesse saiua stikth som wy
sticktatb haffwoill FH 1: 55 (1485). 2) inrätta, ordna.
al] thing stykta oc flyn skäliga oc nytteliga Mil 2:
308. Sn 78. 3) förordna, påbjuda, konungin ön
pänningh stadga sticbtade 11K 2: 618. prestane . . .
kalladho a han som j lagliin haffdo (för -de) stiktadh
om jnsätta päninga Mil 2: 287. — bestämma, besluta.
thet herre möthe, som the gode herror . . . stiikthet oc
bolefft haffue at sta skulle j stocho]m FM 363 (1508).
the gode herror . . . haffue siolffue belcffwet oc
stiikthet thot möthe ib. thän daghen war them stiktadhcr
til sorges oc bedrüffwilsens dagh hulkeii alzmäktoghcr
gudh them omwändc til frögdli oc glitdhi MB 2 : 204.
— förordna, föreskrifva. helge fäder hafua stiktat
vij psalma lilsäs foro thöm LfK 273. en cliirik . . .
som lioller gudz tidegärd vppo, swo soin ber erik
axelsson ok andre gode lierrer ha|fua thot stikttat
FM 542 (1512?). — Jfr bestiktn.
stiktan, f. 1) instiftelse, inrättande, thessins
renlifuis stiktan oc stadhfostilse VKR 7. haffwcr
gudhe-likin snille . . . kiingiort . . . sins hälgasta
sacra-mentis stiktan Su 303. — stiftelse, inrättning, pa
huilka stiktan hafwa hederlige ok renlifwes män . . .
mik lofuat theris myndoga bre|f FH 5: 98 (1485).
huilka gafwo ok stiktan til möre stadfostilso . . .
bider jach . . . biscop kort j abo om hans nadhes
soeretiim ib. 2) anordning, bestämmelse, swa liingo
. . . laghon . . . fulleliga höllos oc gömdos för onyo
hiscops stiktan oc mildhet MB 2 : 285.
stikte (stiekte), f.f [Mnt. stichte, n. Jfr Mht.
stiftc,/.] = stikt 1. til tliesse ware sticktis cwige makt
ock högre forwarelse Fil 1: 58 (1486, gammal afsler.).
stiktilso (stycktilsse), f. ? stiftelse, inrättning.
sama fundacio oc stycktilsse som forscriffno giilsmiilher
begynt oc vptaget liaffua j fornempda koor SO 163.
Stil (stiii), m. [lsl. still. Lat. stilus] skrif stift,
griffel. Zacharias heddis stiil oc screff Lg 1041. suärdli hängir
nw vidh sidhona (på munken) for stiil (stylum) oc tatlo
Bir 2: 70. j högre handli ban (skrifvaren) haffwor en
sax blek ok pa]iir stil ok wax MD (S) 290. LfK 12.
stilkor, m. [Fnor. stilkr] stjälk, tre bla rosor oc
sti Ikerna gröna (i beskrifningen på ett sköldemärke)
Hildebrand, Sveriges medeltid, 2: 558 (urk.fr. 1483). —
bildl. wi draghum synd i modhercna liwe mz likarna
som wi liawom aff förstom stilkom (från börjanf Cod. A
stykkiom 148) MB 1: (Cod. B) 538. — Jfr stiiilko,
süiilker.
stilla (stille, stiille), adj. [Mnt. stille] 1)
stilla, stående el. qvarhlif vande på samma ställe, icke
rörande sig från stället, sool oc måne stodho stilla
MB 2: 27. ib 28. stån ekko stille paa en stadh
(no-Ordbok II.
lite stare), vtan fw]fölghen häller wara fiiinda ib 29.
blitfw the allo stilla standandhe Lg 3 : 720. tiil annan
dagh paasca lagh han stilla RK 3: 1039. i freydagx
drogo the alle til skeps och haffwo legiid stiille alth
scdhen BSII 5: 462 (1511). styngär stath stilla LB 7:
12. saa staar thz stilla ecu lithen riidh RK 3: 3888.
— stauda stilla til, förhålla sig lugn vid, lugnt åse.
stodo konungens men ther til stilla MD (S) 246. —
sitia stilla til, Jinna sig i, tåla. alle syt.hio ther stille
til FM 389 (1508, samt. afskr.). mik tycker radhcligit
wara. at sadanth bestelle j tiid och tyrne och eckie
lengio scthio ther stillo tiil ib. 2) stilla, lugn. om
vind el. väder, wart wädrit stille Lg 3: 29. thz war
stilla oc Iwnkt wädhor ib 694. tha stormen oc rägnet
bleflf stilla ib 264. — n. adv. 1) stilla, stillsamt,
lugnt, lagdhe sik dywret stilla för honom, som thz
haffde honia tampth warit Lg 671. 2) [Jfr Mnt.
stillich, stillichliken] i tysthet, i hemlighet? war . . .
bodcna gifuit stilla, om moster gotzstaf ingelodis wille,
tha sku]lo bodet til rom at rida Ml) 506.
stilla (stylla. pres. -ir. -ar LB 2: 35, 39, 7: n.
impf. "te. -de RK 2: 96. part. pret. -ter. imperat.
Stil LB 3: 195 (på tre st.)), v. [lsl. stilla. Jfr Mnt.
stillen] 1) stilla, komma (ngt flytande) att stanna el.
upphöra att flyta, ban . . . stilte thcre tliar MD 41.
rosa pulwer sti]lir niise blodh LB 3: 62. tha still is
blöder ib 67. saa stilte gwd sith signcdho blodh ib
195. saluia kraasath styllar blod i saar ib 7: 11. ib 5:
SO. siwdir man rosir i regn watn thz stillir lösn som
kombir aff hitha ib 3: 62. — stilla, dämpa, hindra
(ngt gasformigt) att utströmma el. utbreda sig. stilla
drakans röök MD 188. 2) stilla, dämpa, lindra,
mildra häftigheten af. ruta . . . stille hosto LB 5: so.
ib 2: 35. thz (o: rökilse) stillar lungosoth ib 39. —
stilla, dämpa, lugna, stillis thiin wredho MB 1: 345.
MP 1: 309. RK 2: 96. borgara . . . bådo honom . . .
stille sino wrede ib 3660. mz tolkit stiltess alth li ii ff
oc trätta ib 3: (sista forts.) 5848; jfr 6. — dämpa,
liämma. for clostirsins skam oc wanfrägdh stillas oc
läghraskolandis (pro sedando scandalo et inf amin
mo-nasterii) Bir 4: 60. 3) stilla, lugna; tillfredsställa.
mz twsende gyllena han them stille RK 2: 4432.
4) bringa till stillhet, tvinga att hålla sig i stillhet et.
i styr. her erich ble|f . . . the resza stilthor RK 3:
(sista .forts.) 4638. 5) stilla, styra, hålla i styr. sina
tungo ma han ey at stilla Iv bli. 6) afstyra,
förhindra. thz stilto the fruor Fr 3173. om han wille thz
ey stilla at hans fogata til hans handli swa Ienge rado
stiidher ok landh MD (S) 271. 7) afhålla. hwi
lät thu mik tha göra illa oc wille mik aldro ther
alf at stilla Ml) 96. ib 124. honum kundo ingen aff
sion stilla RK 3: 27S3. 8) styra, ställa, ordna,
inrätta? kwng hans och hans niedholl (fa oth ganscha
stort.h modli herwtaff, vtlien thet snarligho stil]es i
en anncn niotthe BSII 5: 343 (1509). — stilla sik,
1) stilla sig, stanna, upphöra att flyta, stil tik blodh
LB 3: 195. stil tik thz hclgho blod ib. 2) stilla
sig, lugna sig. stil tik mod LB 3: 195. — stillas,
dämpas, hurv thenno opresning ville stille sig BSII
5 : 343 (150a). 3) styra sig, afhålla sig? for vredlie
matte hon sik ey stilla Iv 5669. på thz the skulle
sig Iller aff stille RK 3: (sisla forts.) 5594. — Stilla
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
