- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
510

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stiärter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stiiirter

510

stokka

the ... til .... iomfru mariam swa sighiandis, o
ma-lia . . . niaris stt-lla . . . thz är swa niykit sakt u
inaria . . . thu haffsins stiärna Lg 3: 49. ib 66. Jfr
dagk-, dags-, liiinil-, ledlie-, morglion-,
pla-licta-stiiinia. 2) s/järna, lu il fläck i pannan på
häst; se stiäriiobligher. 3) vin swen
(skomakaresven) säl stiarnor SO 14. nw kan nokor swcn siäl
(Jur silliaj styärnor fijr äu läther är kwinit.li j atina
bark . . . tha tagi husbomlho wärdh for stiärnor
ällor sia aff swcusins lönoni swa niykit som
stiärnor (fullo wm swenneii skils fran honom ib 22. —
stiäriiobligher (stiernobliigher), m. häst med

stjärna el. hvit fläck i pannan, ss hästnamn. vnum
oiiuiii dictiim stiornobliigh SI) 5: 573 (l346). — StiäirilO
gil||ler, m. [lsl. stjörnugnngr] stjärnornas gång
lopp. at skodha komaskolande thing i stiäruo gäng
Gr 259. saghdlio sik wara propheta oc mostara j
liyinil tokn oc stiärno gang ST 511. sola gängor oc
stiäruo MB 1: 45. — stjärnornas ställning,
konstellation. opta füdhas two twiilingia. badlio i onnc stund
oc stiäruo gaug MB 1: 46. han war föddcr ... a
wärro dyghiic thz iir at sighin, a war skipadhum
stiärno gang ib. matte tha ot barn füdhas vnder thorn
stiärno gang, oc annath vnder androm ib 101. —
stiäruo kikare (stiärna-), m. [Mnt. sternokiker]
stjärnkikare, astronom, astrolog, saghdlio sik wara
prophota oc mestara j hymil tekn oc stiärna kikare
ST (Cod. Asc.) 560. — stiäruo sätter, p. adj.
stjärn-besatt, stjärnprydd. the . . . rodha idher liimna boo
ok stiärno satta stola Bil 476.

stiiirter (stärter. sterter. pl. -ar), m. [lsl.

stortr] stjärt, bakdel på fåglar, amfibier och vissa
slags insekter, ther sat en fughil . . . lians stiärt.
war stoor oc niykit brcdh Al 7577. ii liwartli
hägbr-iu llyghir tha fölghir honom stiärtin GO 50. ban
kläddo sin broder i Hädar linuipn oc bad liauum flyga
oc sagde, tha thu wilt sätte tik. tha wänt stärtin
mot wiidrit l)i 55. wända stiärton mot wädrit ib.
wär-stc ormbir. hulkin som stingir mz stiärtenom Bir 1:
70. air hugorms stiärt ib 2: 34. ib 1: 267, 3: 74. GO
412. lians (drakens) stiärtir MP 1: 13. gömin sin
likania at han wari ey baar for thera (binas) stiortom
thy at the hafwa gadda ther the mz sarlika stingha
Bir 1: 262. the (gräshopporna) liatfdo stiärta swa
som scorpiones MB 2 : 346. ib 347. — svans, léon
rüthado ok slo i ordh inz stiärtho (liil rumpo 627) Lg
1029. Al 5108, 8699. tbu skalt ey gi|fna barno miin thz
bodhis ok ey hund swa ti|t|i han siu stiärth rörir
GO 585. än kombir tliiin daghir koou thorff sin stiärth
vidliir ib 112. Bir 3: 214. or liästir istädbugir, briiu
turi sporanuni a bada sidliii euä vnd, oc eua vndo
stiärtenuin llästläked. i AS• 137. LIS 2: 68, 70. —
bakdel på menniska, mtillom twå stola faldhir stiärtin
i eldh (jiller scamjina duo labitur amts huma) GO
430. — aeg.: bakstycke på kanon, the bossan. honom
sielff mz stiorton rörde UK 2: 6116. — ände, slut.
halfth skrät ordh hawir hwarto stiärth älla ända GO
113. wrakt hawir langan stiärth ib 115. — ss tillnamn.
byrhere stort SI) 1: 740 (omkr. 1280-talet), b.vrgerus
dictus stert ib 2: 485 (1307). — Jfr riivn stiiirter.

stliirtfina? (-finna), f. stjärtfena/ dygdhinna
fru iir nw wordhin lastan na stiärtliuna (anrilla vitio-

rum; möjl. har i st. f. ancilla af öfversättaren lästs
pinnula) Spec. Virg. 69 (enl. uppgift af Dr. It. Geete).
stiöuger, se stinger, stinuger.
sto, /. Jfr eld-, gar]i-, lik-sto.
stoþ, se stllji.

sto[) (stoodh), n. [lsl. stö}] L. 1) flock af
ston med ert el. flere hingstar; flack af hästar,
ex-ccpto grege jumontorum vulgariter dicto stotli SI) 2:
682 (1292). föddis aff kouungxsins stodh een swa
vnd-arliken folo ST 514. j en skog ther hart när atto
hon eu storan giirdh . . . ther liaffdo hon sin stodh
i thou samma skog, oc the waro alla gra oc swart
Di 16. ban (hästen) war föd alf tliz samma stod som
för war sakt ib 17. ib 51, 124. — kamelhjord, togli
han tio wlwalla aff sins herra stodh (grege) MB 1:
203. 2) sto> confero . . . karolo noskunuiigsson.
curinm lneain myriby. vnum stodh SD 4: 2 (före si. aj’
1327). junionta luca dicta stoodb ib 687 (l339). Båda
ställena böra kanske snarare jiiras till 1.

sto]lliors (stoodh hors), «. [Fdan. stoþhors.
lsl. stiiith ross] L. en af de hästar, särsk. ston. sam höra
till en flock, sto sam går (ute i skagen) i flock med
andra hästar, iak . . . hafuer giluit . . . borra kiiute
. . . viij stodbors gainiil ole 011 fola SI) XS 2: 3o6
(1410). iij stodbors oc en hingest ili 698 (1413). tva
hästa . . . oc tw sthodhhors ib 783 (1414). teglio the
alf min gaardh . . . viii stoodh hors ix liästha ok
fola BSII 3: 292 (1470).

stoll hhiister, m. [ lsl. stóðhcstr] stohäst, (vrensk)
hingst, emissarius, stodhbest GU 8. katir . . . suui
stodhhästir vtan boezl KL 276. the . . . äru vordhne
som stodh bestå |iwar gnägiando til annars hustru
MP 2: 246.

stoffera (-adher), v. [Mm. stofféren] smycka,
utrusta, mz elonod 00 harnisk kostelic stolferat j thz
bestå MD 44». Jfr utstolfera.

stöka (-adhe), v. [Jfr X. staaka, stöka] rasa,
fara fram! the stokadlio om byn ther väl 011 thima
ltK 2: 4006.

stoküsker, m. \Fnar. stokkfiskr. Mnt. stokvisch]
L. å stock el. stång torkad Jisk, stockfisk. stokfisk
struuiulus VGL xiv.

StokllollHS boar, m. pl. Stockholmsbor. DI) 1:
226 (1516, t/i. aflr. hos Langebek). — stokliolins
mynt, n. i Stockholm prägladt mynt. at ängen march
öller öro rök||es vtan efl’tor Stockholms mynt GS 52
(U53, orig.). (for iii,jc (4H0) mark stocliolm» mynt SJ
291 (1460). Jfr xij öre stokliolins vtgiffua UK 2: 57.
— stokliolins pänniugar (-päningar), m. pl.
= stokliolins mynt. Fil 5: 130 (14S8).

stokholmsker (stokholmesker: -a SJ 300
(1462); -e ib 323 (1465), 334 (1466). Ii. stokllolmst
ib 7s (14361), adj. Stockholmsk, fore adhertan
liiind-radha mark swänska piliiinga stokholmska wikt SI)
XS 1: 172 (1402, gammal afskr.). bundradba mark
svenska päninga stokholinst mint SJ 78 (i436). xx (20)
stokbolmoska mark »6 300 (1462). ih 323 (1165), 331 (1466).
stokhyrna, /. L.

stokka (stukka. -ar, -adhe, -adher), v. [lsl.
stokka. Jfr Mnt. stocken] L. 1) sätta (en
fånges fötter el. ben) i stock, fängsla (ngn) med stock
el. block, stokkin (ligno afjigite) hans ben som bard-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free