- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
515

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - storkirkia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

storkirkia

515

stormber

af hä]rnad stel et. styf. wart lian storken i målet
(d. v. s. häpen el. slagen af förvåning, så att orden
stockade sig i halsen) Lg 3: 310.

storkirkia (stoor-), /. [Isl. storkirkja] stor el.
ansenlig kyrka, är thz forbudhit, at leckmän sta i
sanghwso eller altara trappom i stoorkirkiom i!B
1: 330.

storkna (part. pret. -adher), v. [Isl. storkna]
1) stelna, naar hon hwlth ffötherna ok saagli tom . . .
storknadc oc blodugho Lg 3: 98. 2) qväfvas. wordlio
. . . andre i rüko storkiiadhe LfK 54. — Jfr storkill
samt starkua.

storleker (stoorleker. storleeker), m. [Isl.
stdrleikr] 1) storlek, jak saa stort pallacium
ogripe-likit j storleek Bir 3: 299. the (dryckeskärlen) äro
badhin j fäghrind oc stoorlek iämpn ST 462. 2)
storhet, ansenlighet; tyngd, tha han vilde vplyfta
byrdh-ena forinatte han ey röra hona for hänna storleek KL
225 . 3) storhet (i styrka el. grad), hälaghotinna
storlekir KL 321. for älskoghans oc gudhelikhetinna
storlek Bo 176. ib 203. Bir 2: 326. hiärtat brast for
wärkianna storlek ib 1: 33. ib 182.

storlika (-liga. -leka Lg 3: 6i3. -leka. -likan,
-lekan Lg 3: 613. -ligen BSII 5: 163 (1507). -lik),
adv. [Isl. stolliga] storligen, högeligen, synnerligen,
mycket, sanctus patricius . . . gladdis storlica I’a 10.
alf theris ondzsko bedrölfdis storliga alt wart rike
MB 2: 322. ban . . . manadhe han storlika at dräpa
sina dotter KL 309. onsampt tliätta skulle thik niykyt
storlica vptända ij lians älskogha Bo 52. karl kontingher
förbiittradhe sancti seruacii mönster mykyt storlika Lg
3: 175. gudhi storlikan takkandc ib 595. »i 599, 613.
klag-endcs sin fatigdom storligen BSII 5: 163 (1507). var
han louadhir oc storlica hedhradhir Bo 10. forcn i
storlekä willer SL) 5: 636 (1347). gudz troo var honom
länge storlica okunnogh Bil 895. storlika wredher MB
1: 228. ij ärin hänno . . . storlik lik FI 598. ib 699.
thin lön är storlica niykiii MP 1: 81. Lg 436. the äru
storlika faa Bir 1: 47. är thäs liälgha anda sökilse oc
christi näruara storlica myklo meer än hundradha
falt är Bo 117.

storliker, adj. [Isl. stdrligr] stor, kraftig,
väldig. gudz storlik thing Gr 299.

storlikhet, /. [Ä. lan. storlighed] 1) storlek.
eet swaruat kaar af gul. hulkins storlikhet var swa
som stort bärgh Gr 29S. skipis allom jäfn liiaata . . .
liwlkc niaato storlikheth then wetli ath skipa som j
sigli siälfuom hafua nwmmith ath pröfua krankdomana
VKR 80. 2) storhet (i styrka el. grad), thor til
at thu skuli forsnia liedhrin ... är dygdhanna
högh-elica storlikhet vidhir thorftogh Bo 99. Bir 1: 227.
pinona storlikhet ib 2: 244.

storma (pres. -ar. impf. -adhe. stormde l>i
177. part. pret. n. -at BSII 5: 167 (1507). -ad Fil 6:
84 (1494, afskr.)), v. [.V. storma. Jfr Isl. styrnia.
Jfr ock Mnt. stormen] 1) stoima, våldsamt blåsa,
häftigt hufva sig, uppröras, rasa. om naturföreteelser.
al tho fyra elementa . . . the toko til at storma in
byrdhis Pa 16. stormande wädhir Bir 1: 276. aff
myrk-oni ok stormande (turbulento) hinipno ib 3: 365.
stormande haffsins bölghia (tumultuosi mar is procellce) Bo
(Cod. B) 342. Gr 297. lian latir hafwit storma ST

133. 2) bildl. vara upprörd el. orolig, hålla
oväsen, larma, i thy samo, som the sua storinadho
in-byrdhis Ansg 229. — part. pres. upprörd, häftig, ban
swaradhe ey stormande (turbulentum) ordh KL 211.
haf-uit som tokna högfärdogha liulke som bcske ok
stormande äru mz osämio talan MP 1: 56. — (?) thera storm
-ando (för storaendräkt som the haffdo til at
stri-dha före theris fädhernis land oc Iaghoin (animi
mag-nitudinem, quain pro patriæ certaminibus habebant)
MB 2 : 322. 3) storma, rusa. kom then sama lasso
köpman och hans son . . . sielff xiiij j theris harnesk
. . . och stormade strax in i kirkien FM 555 (1512).
tha ban stormadhe mothe dywret Lg 671. opa then
här storinadho the (skorpionerna och drakarne) saman
Al 5063. — storma, anfalla, the hafwa draka ok
ornia ther the a liattom niädher storma Al 4054.
the stridha swa ok hardholika storma tlieth the
for-wunno the trul ok orma ib 5075. — särsk. storma,
rikta anfall mot en fästning el. (befäst) stad för att
intaga deti. vespasianus kom pascha dagh for
ieru-salem ok burdho storma ok stormadhe manga daglia
Bil 313. han . . . badh them storma mz eld ok tiära
Al 1037. the stormado bade dagh ok nat RK 1: 4304.
ib 4188. engelbrecht tha storma wilde ib 2: 1180. ib
1237, 1260 o. s. v. jnge skwla stormande taka städer
slotli äller fäste wtan konwngsens samtykko PM 39.
Fil G: 84 (1495, afskr.). tha the komo for thän
stadhin, storinadho the oc striddo uppå han manligha
Ansg 233. vy stormedhe tel stokholms sloth BSII 4: 320
(1502). ib 5: 167 (1507). alexander stormar til stadhin Al
1035. tho sculu . . . mz leek ok skämpthan göra siik
hus ok fäste oc ther till storma mz [makt] ok konst
sinne KS Fragm. 12. ban wille storma til thz fäst RK
2: 1436. ib 8835. Di 177. FH 6: 84 (1495, afskr.). ST
363, 504. Al 1554, 8989. alexander stormar til them
(d. v. s. stadens försvarare) ib 1556. tho . . .
be-gynnadc storma moth (oppugnare) stadhen MB 2:
135. — Hgga el. uppehålla sig stormande el.
belägrande. constantinus ... for ... til en stadh som
kallar bisant. stormadhe ban niiok länge fore ok
brötli allan niurin nidliir vm sidlie aff barnio Bil
568. — storma af, genom stormning fråntaga, om
thä kwnnä stormä hanom kallmar aff inett end liaast
FM 676 (1517). — storma til, göra stormning, strax
stormes til mannelika PM 13. Jfr tilstorilia. —■
Jfr bestorma.

Stormall, f. stormande (af fästning el. befäst
stad), storman forgäto the icke FII 6: 83 (1495,
afskr.).

stormber (stormer MB 1: 122. ack. storm,
stormb Ml’ 1: 135. -ar), m. [Isl. stormr] 1)
storm, stormväder, diäwlin välte up sion af gruiinom.
ok giorþo sua digharan storm at skipet tapaþcs Bu
137. giuar lian pik ... lunct vaþar äpto storm ib
489. the sighldu raskaii bör jnnan storme Bil 251.
kom en makta stormbir Bo 71. thz bläste iw then
liiäste storm Al 5623. Bir 1: 226. wädher oc storma
MB 1: 122. komber thädhan stormer nidhor til waar
ib. märkli storm aff marsswina sprangh GO 232. j
storm skal mail kärast kasta ib 929. — bildl.
drukin-skaper är . . . tungona storinbr (tempestas linguce) KS
44 (112, 47). thetta rike . . . iiltis nu ok mödliis aff

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free