- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
517

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - straffelikhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strafTelikhet

517

straiigor

155. Jfr for-, O-straffeliker. 2) straffvärd, at
the . . . cre ey tfumlne i nogrc st raffe I ige gorningo
SO 122 (möjl. att föra till 1).
straffelikhet, f. Jfr ostraffelikhet.
straffllse (straffelse lf K 120. strafilse.
straffwilse), 11, pl. och f. 1) bestraffning,
tillrättavisning. lidha strafilso Su 31. inv aatbäraudis
sötasta hugswalilsiiina ordh inv litit äpter hardasta
straffwilsinna (correptionis) näpst ib 205. knata
ungdomen hatar straflfwilso (verba increpationit) i’i 238.
han . . . jnsändher sin straf|ilse oc awitan i titli
hiärta LfK 31. ib 120, 160 . 2) det som gifver
anledning till tadel, något klandervärdt. ey iir straffilso
(reprehensio) j liagltrom tliinom orilliom MB ’2: 15».

strafodher (straafodhir), n. L. stråfoder,
halmfoder, staa allo fodhring foro j straafodhir VKR 37.

strafodhring (straafodring),/. utfodring med
halm. gardzmestaren han stande fore straafodring Bir
5: 118.

straker (sträcker), adj. [i’. l>an. strag. Mnt.
stråk, sträck] rak. om väg el. färd. ther han rider
sin straka reiso til ... rikesens lierro BSIl 4: 100
(1183). liip han ok vntfoor sin sträck a wegli fran
calmarne ib 5: 56 (1505). — rak, styf. om person.
maugher är stor ok stråk til 1 i ff" hans heger dogher
in the til kiff MD (SJ 254.

stral (straal Bir i: 50; -a Su 240. -ar), m.
[Mnt. stral] 1) pil. tlir(e) strala Hugh|| günuni
hans hiärta Bil 692. vm nakor Hugl|i swa som
raskasto stral älla piil Bir 1:146. vtsiiiidando huassasta
skyttii ok strala swa som aff hardhoin ok biiiidom
lioglia ib 2: 3. obrygdhilsiniia strala och skot Ber
116. Bir 2: 5, 50, 3: 272. Ber 163. Sn 240, 360. han
. . . tok honum fra badhe boglia ok strala I v 2084.
swa manglia dödzsens stralar jnsändoui wi i wara
siäla lf K 83. 2) stråle, aff bcnnas öglioin gingho
stralar som aff solenno Lg 3: 674. 3) stråle i
hästhof’, pillik de! af hornsulan, löp th wp halls
(hästens) högro ffoth och tak alf te samma jordh som
bosthcn stodh wppa oc leg wppa strålen LB 2: 67.
—- Af de anf. ställena kunna de, i hvilka ordet
förekommer i pl., föras till strali.
stral fisk i, n. L.

strali, »i, [i4. Lan. straale. Mnt. stråle] = stral.
ss tillnamn, petrus dictus strali SD 3: 303 (1317).

strand (;;/. strandher Su i85), f. [/s/. strftnd]
L. strand, cristoforus . . . bygde sik bo[l a sundsens
strand Bu 499. en ängel baþ han ganga tel strand,
ok fara i första skip han funne ib 133. ib 154. |ia |ie
baþo sina böne a strandeniie ib 532. ban . . . giordhe
godlia mnltidh oc stora hüghtidh mz tliöm ther a
strandinne Bo 240. Su 185. them wart tha venlika fölgt
til strand It K 1: 119. soma hawo (för -aj lykko aa landli
ok soma aa straudh GO 286. — Jfr fiske-, haf-,
haft-, röre-, sio-, sioa-, sten-, iilf-strand. —

straudaliodll, f. strandbod, vid strand uppförd bod
el. hydda, cuni . . . quatuor tabcrnis dictis
stranda-bodhir SD 4: 15 (1327). — stranda sänder, m.

sand på (hafs) st randen, thu skal . . . ükia mina släkt
som stranda sand MB 1: 225. — stranda varþer,
m L. Jfr strandvardher. — stranda vrak
(strandewraak), n. strandvrak. hwilken soln

strandowraak j saltewatne bitter SO 296. Jfr
strand-vrak.
strandfyiid, f. L.

strandsten, m. sten som finnes på (hafsstranden.
vändos atar gimstena i strand stena ok gul i grena
Bu 154.
straiidsiituing, fi. L.
strandsätter, p. adj. L.

strnndvnkt, fi. — strandvardher. wil jag nw

strax nict förste opiio vatn balTuc myt bud vthe i
skäregarden oc latlie hölle ther strärch (för stärcli)
strand Ii wactli FM 231 (1505).

strandvardher (-wordher. -worder), »».
[Fdan. strandvord] straudvakt, bevakning för att
skydda stranden, ath alle skyttel’ koma in, för wtan
theo i strandword ii ro BSIl 5: 211 (1507). iire ij (2)
swena och iiij (4) bönder i strandwardh |iwar natli
ib 219 (1507). for tliöm som ligge i straudwordh HSH
20: 203 (1507). Jfr stranda varjier.

strand vatn, «. strandvallen, vatten som hämtas
vid (hafis)stranden. stöt swawel smat oc blanda tz mz
strand vatn LB 7: 195. ib 289.

strandvrak, ». L. Jfr stranda vrak.
strandvärii, fi.! = strandvardher. almoghon
. . . ligger i strandwern BSIl 5: 594 (1517). reso . . .
almogen i strandh wern HSll 18: 143 (1497),

stränger (stronger: -a Fil G: 67 (lise). «.
strängt Lg 3 : 204. Strankt Su 205; Lg 3: 3S9, 631,
649, 655), adj. [Isl. stfangr] 1) styf, hård,
oböjlig. bögynnadho i saninio stwndh lians arniber wekna
oc böghelikcn wardlia, hiiilken förra war strangher
som hardasta iäru Lg 3: 281. 2) styf, sträf, et
strängt harkliidhe Lg 3: 204. all’ strangom tiistil ib
442. 3) sträf, barsk, thu äst all fagher, aldra
sötast, enkte haffuandis strankt ällir styggelikit Su
205. 4) hård, styfsint, gensträfivig. them hell fan
strauga oc franwändna them liowadbe hon mz
modher-likoin rad bom Lg 3 : 505. 5) hård, grym. mänga
biscupa ok stringa ödlia lilit folk KS 50 (127, 54).
6) häftig, våldsam, bliffw the (djuren) . . . wau
maktogho i sinne stranghc grymhet Lg 3: 156. 7)
sträng, obeveklig, skoningslös, nogräknande. om
person. een . . . abot mykyt strangir oc liardhir widh
sina brödhir ST 384. huru stranger han ward Ii widh
sik sielfiian. oc huru lin ban war widh andra Lg 3:
203. haffwandhes ower henne stranglia waktara ib 450.
riiddis jak lian som strangasta doniara Su 205. >4,206,
20S. — sträng, skoningslös, om salc. straugu rcttin
Ml) (S) 266. wj skulom alla stouda ffor wars herre
stronga doom FH 6: 67 (i486). wndher gudz
strang-asta doom LfK 7. Su 45, 94, 132. aff gudliz
strängaste rätwiso ib 133. ib 125. — sträng, noggrann,
sorgfällig. til strauga reghlo göinino Lg 3: 51. — sträng,
noggrann, försakande, ther liffdo the i strangasta
ather-liallo LfK 19. theras strauga liffwerne ib. mykyt
strangare liffwerne ib 22. theras stranga renliffuo ib
21. Lg 3: 389, 510, 631, 619. 655. — sträng, skarp,
hård. gaa til boot oc reglo|rna strangasta plikt LfK 7.
8) stark, duglig, mäktig, framstående, the . . . tillasto
henne cnom myndoghom oc stranghom riddarn i
hioiic-lax stadhga Lg 3: 478. 9) then kabol, xxx fångne
langl| och swa stor thet man kan windlie medh op

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free