Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stranghet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stränghet
518
och nidh xx skeppundh sträng BSII 4: 336 (1503). —
Jfr stränger.
stränghet (-heet), /. 1) sträfhel, barskhet.
a fi nidhersta fotzsins ylia oc in til hoflFuodzsins jiissa
ftlliz j tik engin strangheot ällir beskhet Su 205.
— bisterhet, ovänlighet, j thy omwändhe gudh
kon-ungxsens stränghet j liolfwa miidhect MB 2: 201.
2) stränghet, skärpa, bon (o: likaniliken drüffuilse)
wthsläkkcr doniaraiis wredbe, oc hans stranghot
oin-wändher i wenskap oc mildhet Su 173. mina rätwisa
stränghet (severitas . . . justitiie mete) ower them ib
63. enghcn kan begripa hans stränghet moth the
högfTärdogha LfK 46. — (?) alle aff persida fasadho
fór hans strangheot (constantiam) MB 2: 174. 3)
sträfhel, stränghet, sträng tukt. minom rygge, som
twingadhis aff korsens haarda strängbet, skalt thu
göra lustelika sängh Su 50. forsatto henne reglo|rna
stränghet (austeri/atc) oc lienna stadgha Bir 4: 66
(jfr 525). gaff sik ... til waku, fnsto oc alzskona
kropsens stränghet Lg 3: 4o9. the som closterlika
niiffst oc stränghet wilia wnfly Su 71. hans
atänk-ilse är en hälogli stränghet i sidhomen LfK 31. —
Jfr stränghet.
Strailglika (-leka), adv. [Fnor. strangliga] med
eftertryck, strängeligen, wi förbywdhom strailglika LfK
7. — med allvar, skoningslöst, strängt, bilat strailglika
thu tlieni dömer Su 157. — strängt, noggrant, med
allvar, at i renleka altidh oc strangleka stånden i
gudz loffwi LfK 69. stranglika hallande sina reglo Lg
3: 51. — strängt, försakande, han . . . liffde gauzska
strangblika, til thäs han kwune wndhersta hwat
yrtli-er oc röther godhe oc nyttoghe waro Lg 666. — Jfr
strängelika.
strangliker ("lig), adj. [lsl. strangligr] svar,
förskräcklig, hwru ledis koiiungana godha aktir aff
somlighom swokfullom vmwändis j strangliga
wrang-het MB 2: 203. Jfr sträugeliker.
strailglikhet, f. stränghet, strängt och försakande
lefverne, le|fwa ... i peiietencia oc strailglikhet Lg
3 : 650. thenna stranglikhetena hyölt hon i mång|| aar
ib 651. Jfr strängelikhet.
strangna, v. [5». dial. stràngna] styfna, stelna.
al lidhmot stranghna MB 121.
strasiikker (straa säkker), m. [jV. straasekk]
med strå el. hahn fyld säck, halmsäck, ban laagb och
soff oppa sill straa säk Lg 3: 34.
strata, /. [Mnt. stråte. Ml at. strata. Lat. via
strata] L. ey. stenlagd väg; väg. tha the ridhu fram
at tho strata Iv 5628. — gata. the . . . wäktara sagho
fulla hwaria strata mz wäpnath folk oc draghin swärdh
Al 8006. — Jfr almiinnis-, hiir-strata, äfvensom
striite.
strax, adv. [hl. strax. Mnt. stråkes, stråks, sträcks]
AJ adv. 1) om rum: strax, närmast, strax nordhan
foro sancto oricx och vpsala domkirkis gambla fiäl
SB AS 2: 119 (1409). 2) om tid: strax, genast.
skal thzta läsas stragx äpter hystoriam liwart aar
Lg S07. hans prester wordho fangadho oc dräpno strax
wtan alla ythermera ranzsakau ib 399. han drogli in j
egypti!m . . . oc satte stragx vp örligli oc stridh
möte ptolomeum MB 2: 219. tha jwdas them til sagde
drogho the strax aff stadh ib 322. Bir 4: 43, 48. MB
2: 5, 7, 11, 33, 77. Lg 294, 332, 3: 650. LfK 143. BSII
5: 493 (1512). iacli fiich nw strax (just nu) scrifvelso
och sanne tidendhe ib 4: 320 (1502). hon . . . gaff
bonum orloff strax j stadh Iv 1S85. B) konj. strax
då, strax som, så snart som. sa giorde ban strax
brefl’-uit war läsit Di 175. ib 174. RK 2 : 9021. Lg 3: 34.
strax the relfuclsko finge thet wetlie, grepe the någre
aff niino tienere FM 323 (l507). strax tho ärw gripno
presciiteres capiteiiarenom PM 40. — strax som,
så snart Sum. strax soin bönen war fulkomnat Lg
294’. stragx oc j sauimo stundh som the (o: dyr
thing) wtgwtens ... wt alf thy kariuo Bir 4:
42-strax .som jak fik tesse sorgelig tidondc, ta sondo
jak strax mit bud in til belsingalandh BSII 5: 493
(1512).
strij) (striidh. -ir), /. och n. [Isl. strid, ».] L.
1) strid, kamp. |ie vakn. sum äru til openbarlik stri[i
SB I: 668 (1285, gammal afskr.). striþen stof fra |iy
soleil gik vp. ok tel fäs hon bärghafos Bu 178.
con-stans kunogar . . . kom a mot fiöin miiþ stri]i ib 56.
bon spiirfc en hälghan spaman . . . vm stri[ieuna
sighar ib. visto fe fyr än stiþin (för strifin)
byriad-is huru hon ändafis Bir 4: (Avt) 162. at göra
riddara til . . . liedhna manna stridh (impugnationem) ib
3: 366. skulu vngara . . . idhka medh lek ok
skoinpt-an al thön àthäue, män plägha i stridh medh hästom
ok fotgängarom halda KS 53 (l36, 57). skulu the sik
wänia widh aldrahanda thön wapn the skulu i stridh
haua til slagli ok wäria ib. en riddare . . . hiolt sik
fromastan j stridhom KL 82. alexandre wiliom wi
gifwa striidh Al 3074. wi wiliom han sökia mädher
stridh ib 1537. thenna striidh wän alexander ij gaar
ib 2046. fore alla stridher war tlienno störst ib 3306.
the stridher oc örlig ban swa manligba öffdlie MB 2:
227. ib 250. wäl reddhe til stridz ib 135. haa skal
j wän här höffdiiige wara j stridhenne liiotc beniamyns
söner ib. gingo the til strid mote beniamyn ib. tha
the gingo til stridha saman Al 2431. til stridha
gaa MB (S) 240 (stridha dock möjl. att på dessa båda
ställen fatta ss inf.), skal man ey alf wnga men sätia
til stridz (för liöwidz mon ib. — om strid i
allmännare el. andlig mening, sua länge liauar iak ståndet
ii strif mot hanom (d. v. s. kroppen) Bu 142. fik
s tand ar en harf strif äpte. ok faghar sighar (om
martyrens kamp) ib 414. ib 520, 521. Bil 315,410. gak at
predika (wt far) j stridhena ib 214. mot quälleno tha
som aatlodh vars herra stridh (d. v. s. kamp i
örtagården) oc ban fangin vardh KL 346. i allom tliinna
stridz daghoin skalt thu staa swa som i onne
stand-andhe stridh (cunctis diebus militiæ tuce sis in
con-dictu et certamine) Su 118. -— strid, disputation, annan
dagh byriadhis thera striidh Bil 535. 2)
ansträngning, vedermöda, tha vardh ban var ij the riidh
hwar een hiort mz mykith striidh flyyr fore twå litla
rakka Fr 2784. . 3) stridsmakt. tha hans män sågo
theris owinneliga stridh (exercitum) mot sik komma MB
2: 226. — Jfr at-, for-, gen-, lioyudh-stridh. —
stridsdagher, m. stridsdag. ware forfädher . . .
kall-adlio . . . hans dagh stridzdagh MB 1: 68. — strids
diur, n. slridsdjur, djur som nyttjas i strid. MB 2: 327.
— strids folk, n. krigsfolk, capitenaren som regerar
oc skikkar stridz folkith PM l. hwar oc en aff stridz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
