- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
519

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - striþa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stripa

519

stridhogher

folkith ib 3. ib 2, 9 o. v. v. MB 2: 20, 78. — strids
klii(lI|O, n. pl. stridsdrägt, rustning, föör tliik j stridz
klädlie Su 397. — strids konst, f. stridskonst,
krigskonst. stridlis konsth (ss titelpå en skrift) l’M 1.
capi-tenaren . . . skal wara . . . rtliröutlier j stridz konsth
ib 2. — strids k ii 1)1 po, m. stridsman, krigskämpe.
mäktoghir stridz kämpe KL 409. MB 2: 402. — strids
lagh, n. pl. stridslag, krigslag, krigsartiklar, stridz
lagh (ss titel på en skrift) PM 19. stndge . . . konwngon
. . . bescriffwon stridz lag ib 20. ib 25. — strids llia.ll,
m. [lsl. strilismntr] stridsman, krigsman, krigare, var
liorra scal vtga swa som starkir stridz nian mot
diäflenom MP 1: 153. han war en rik koning oc
myk-in stridznian Di 20. ath jngom sollanär äller stridz
inan . . . fattas waken yffneliken PM 24. en pawe war
i rom, huilkcn en tidh rcdh wtaff rom manghom
stridz-mannom honom äpther fðliandora Lg 6«o. xl tusandh
stridz miin deladhe oc skikkade j sina spedzscr oc
skipilse MB 2: 11. ib 20, 21 o. s. r. — strids llinrk,
f. stridsmark, stridsplats, thzta iir böna bws oc oy
stridz mark Lg 3: 201. — strids vagllll, m. [Jfr
Mnt. strltwagen] stridsvagn, mz iärntaggadhom stridz
waghnom MB 2: 70. tlienne konungh iabin liaffdo nyo
hwndradha bciärnadlia stridz wagna ib 78. — strids
våp» (stridz vaakn), n. stridsvapen;
försvarsta-pen. göra stridz vaakn PM xi.vn. — strids visa,
f. stridssång, krigssång, swa lyktas loffsanghen äller
delliora stridz wisa MB 2: 83.

stripa (striidha Iv soci; RK 3: 823. striida
ib (sista forts.) 4692. pres. Stridher MB 1: 180; Al
1435. impf. stridde Bil 385, 866; MB 2: 269; vm
stridde Bu 207. striddhe MB 2; 110. striidde
UK 1: (Yngre red. af LRK) s. 256. Stride Bu 16;
vm stride ib 207. striidhe Lg 3 : 346. pl. 1 pers.
striddom Bir 2: 198. 3 pers. striddu Bil 309.
Striddo Bu 496; MB i: 180, 325, 433, 2: 304; Al 2137;
-os MB 2: 252. Stlidde ib 237. stridho MP l: 71.
strido Bir 4: 137. part. pret. stridder: -an Lg 100:1,
1025. 11. strit MB 1: 421. striit UK 1: 494, 935, 938;
Al 2043. stridhit UK 3: 837), v. [lsl. strida] 1)
strida, kämpa, härtoghen af norie india stride viþ
en staþ som callas carnotiini Bu 16. va{>e är stripa vif)
gn{i siäluan ib 134. kicsariii alf landeno stridde vid
011 hodhnan konung Bil 866. MB 1: 325. Iv 4394. Al
4109. the lialfdo ofäfle wider at strida RK 1: 1737.
thiissc thre striddu hwar a mot androm Bil 309. at
han skuldo motli konugomen stridha ST 345. MB 2:
29. 110. RK 3: (sista forts.) 4692. thz (folket) plägliär
mz ängom stridha Al 5711, RK 1: 494. aristodemus
af-guþa biscopar vilto digran del af folkono. at pe vildo
stri]ia mz po cristno Bu 155. þa po como ok striddo
tel ierusalem ib 496. Al 8000, 8654. hulke som vilia
stridha oppa hedhninga Bir 3: 397. MB 1: 180. ware
thz swa at. nokor wilde oppa thik ellir thit land til
orätta stridha ST 484. ath stridha wppa hwsith PM
lxii. tha the komo for thän stadhin, stormadho the
oc striddo uppå han mauligha Ansg 233. Lg 3: 346.
at cngcn göri them naken skadha. ey stridhalldis paa
them äller tlieris land äller städhor oc ey göri them
hililp som pa tliein strida wilia MB 2: 275. ib 269,
276, 304. 325. thässe drogho alle gynoni ydumcam jn
för hethsurani oc ther paa stridde j manga dagha ib

237. han striidde pä miig mz monga striidher RK 1:
(Yngre red. af LRK) s. 256. at stridha for cristna
män Bil 260. Iv 4852. frälsa mill riddara nu alf skadha
ther for rättin stridha skal ib 4S95. Bir 4: 137. är
thz . . . eet lititli maal ther min riddare 0111 stridha
skal Ir 4872. mz swärdhe striidha ib 5064. mädhan
the striddo MB 1: 325. skipta . . . rowith mällan
them som strit liafdho ib 421. ib 433. Al 1435. 2043,
3275 o. s. v. RK 1: 9.15, 938. saa motto the hardeligha
striidha ib 3: 823. fyra vädliir stridho (pugnabant) j
stora hafuiuo MP 1: 71. — strida, strida med
hvarandra. at thojkc herra fore vara saka skulu nu stridha
Iv 4870. Al 2437. swa striddom vi sagdhe vor herra jak
oc hans samuit til thäs han fiärkadhe sik fran mik
Bir 2: 198. 2) genom strid rinna, tillkämpa sig.
han . . . stridde faghran sigher aff thydiscum Bil
385. ib 535, 563. MB 1: 325. KS 83 (205, 91). göta
striddo sigher mz hanum Bil 629. epter sigher striddan
Lg 1003. ib 1025. — genom strid vinna, genom strid
intaga, eröfra, han . . . striddhe ällar rüffuadhe henna
landli Lg 3: 325. — refl. stridlias, strida med
hvarandra, kämpa, slås. the kommo til saman oc striddos
manliga pa hadlia sidlior MB 2: 252. — stridha
af, genom strid fråntaga, thu kan os ekke stridha
alf thz got os natwren gaff Al 5749. Jfr afstridha.
— stridha äter, åter tillkämpa, genom kamp
förskaffa (ngt förut förloradt), miidhan ihesiis christum
. , . stridde os ater waar sigher aff hoiiiim
(djäfvulen) mz ödhmiwkt MB 1: 123. — Jfr a mot-,

be-, for-, gen-, ivir-, mot-, mote-, saman-,
nm-stripa.

strid hare, m. stridsman. MB 2: 226. Jfr lHOt-,
mote-stridliare.

stri|ier (». strith Bil 327. striit ib 15S. strijt Bo
66, 122), adj. [lsl. striit l] 1) strid, stark, häftig,
rörande sig med stark el. häftig fart. om vatten el.
annat flytande ämne. brast up . . . en oleo kälda
vällande ok rau altan daghcn stripoin strömoin Bu 65. ban
... fiol ... j stridhastan strööm KL 85. Pa 23. Bir 2:
184. Lg 3: 579. striit räglui Bil 158. — om vind. ward
liighn epto stridhan storm Pa 22. Bil 285. 2)
höflig, stormande; sträng, ban war stridher man oc i
lagben klok MD 440. awi, awi, herre aldzmäktogher
gudh, hwat rädelikit iir tith wredha änlitlie, hwru
stridh oc liwas (procellosa et acutissima) ärw thin
ordh Su 95. 3) häftigt påträngande el. ansättande,
kom thot ther til oniside at herskapit wordc tliein
sit stride, meth bön och trug nietb blit och hart, at
the gaato sik ey länghcr vart MD 505. 4)
motspänstig, genslräfvig. mins mik likamans huru pungar
ban är at dragha: stritar ok stor at styra (in
do-mando superbum) Bu 141. 5) motig, som går emot.
alt thiäuar honom iämpt, swa lilit som strijt. oc
badlic mz oc moot koma honom til godho Bo 66. hwat
thz är hällir bliit älla strijt ib 122. — n. adv.
häftigt. om vind. them gik stormber ifuir swa strith Bil
327. — Jfr ostridher.

stridhilse, n. pl. Jfr be-, gen-,
mot-stridli-ilse.

stridlliika, adv. [Fnor. sti lifliga] stridt, häftigt,
om vatten, the flodh mondo stridhlika falla Al 10118.

stridhoglier, adj. jfr genstridliogher.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free