Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stränger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
striiiiger
522
ströia
late, och hatupnfougdeii fore strängiarna till rätta
ib 299. ib 292, 293, 301, 305. 4) sträng pà ett
musikaliskt instrument, swa som strängiaua i harpom
iärnt oc likloka wtlitanüe giffua oc giira sötasta lyudli
Su 173. ib 441. Lg 811. första striingin iir stinnastli
tha hristhir han hälst (cum distendalur fidis vltra vim
laceratur) GO 175. — bildl. at the harpa jw pa tlien
strängen HSll 5: 175 (1507). 6) sträng, klocksträng.
wppa thakino a conucntz stuffuonne skal skikkas en
klokka, mz hwilke som skal ringhias til bordz oc
striingin skal nidherlatas gynom eth litit hool in j
conuentzstuffuona Bir 5: 70. 6) sträng, snndd i en
piska, swepan thu sände mik hafwir manga strängia
ST 519. 7) ström el. stråle af sprutandt vät skal
vnderstundom är fradha j honom (blodet), ok iir thz
aff blodzsens lup äller strängxsins fradha LB 5: 293.
— Jfr nnkaris-, armborsta-, biiglia-, harpo-,
klokko-, luto-striinger. — striingin leker
(stränghio leeker. strengeleker. stronge
leeker: -leek Ml) 448), m. [Jfr Isl. strengleikr]
1) strängaspel, spelande på stränginstrument. Ml) 4is.
2) strängaspel, sir änginstrument, halfwandis . . .
stränghio leek sötelika liwdhande Bir 4: 54. a harpor
oc fidlor oc alsköns strengelek Di 108.
strällgcr (pl. ack. n. stränk BSH 4: 198 (1495)),
adj. [Jfr Mnt. stronge] styf, hård, oböjlig. 1)
sträng, allvarlig, eftertrycklig, haffuer . . . myn herre
her stränk vtbod saa ath alle friborno men skole vt
vid terass friilsse BSII 4: 198 (1495). 2) sträng,
obeveklig, skoningslös, nogräknande. om person, ath
koma for then striingo domaren FII G: G7 (1486). —
sträng, noggrann, om sak. vtkräfuir han af honum swa
myklo strängara räkinskap MP 1: 69. — sträng,
försakande. han . . . liitli alt liintolika ... aff sino gudhliko
stränge liffwtrno ST 155. — sträng, skarp, hård. opter
thet atii sadano strongh rcth warth aflagdor BSII
4: 80 (1481?). wndy stränga likamlika näffzth PM 26.
3) sträng, svår. wintheron är nw saa stärker och
strängher 11K 3: 3631. 4) stark, duglig, mäktig,
framstående, ss hedrande epitet (gifvet åt riddare;
motsv. Lat. strenuus). velbyrdogo oc stronge her ake
BSII 4: 2 (1471, samt. afskr.). erligh velbordigh herre
och strengo riddare hor swanto liielson sweriges rikes
marsk ib 252 (l500). ib 251, 254 (1500), 257 (l50l), 258,
291 (l50l). erlig welbördig man och strengo riddere,
hor erich twrcsson, höuitzmau pa wiborgh FM 252
(1505). ib 356 (i508). — Jfr stranger.
stränghet, f. [Mnt. strenkheit] 1) stränghet,
skärpa, hårdhet, om strcnhet (för stronghet) och
hetzhet IISIl 18: 14 (1494). 2) ss titel (jfr
strällg-er, adj. 4). i hwad motto wij kunne ware cdher
strcnghet till all wilie kerlig och ödmiwclit thet wele
wij altid geruo göre BSH 4: 259 (1501, till marsken
Svante Nilsson), at the skwllo eders strenghot
wnd-sotho met ij [2] twsando marcher päninglie FM 256
(1506, till riksföreståndaren Svante Nilsson), som eders
herredomos stronghet megh tilscreffue ib 255. som
eders berredonio mcg tilscrcffuo met tönne ericsson,
at jag skullo källo tho swäno aff rasborgxleen, som
jag liaffdo ther skicket pa eders herredömes wegna
at vpharo eders strenghetz skat oc saköre, effther
the (Jör thot) at eders strenghet lmffuer wnt oc for-
läntli tonne ericsson rasborgxleen igen ib 269 (1506,
till riksföreståndaren Svante Nilsson), ib 328 (1507), 337
(1507), 56;; (1512). — Jfr stränghet, strängelikhet.
strängia (-dhe), r. [lsl. strengja] eg. hårdt
åtdraga, spänna. — sll’iillgia sik, vara påträngande,
vara ifrig, lilandamär strengde sik ther swa särö wti
1-7» 10. — sätta sig (emot), ath noghra persone fuiinis
som mz tryzsko äller ilherdzsko wilde sik strengia
niothe abbatisso äller confessoris lydhno och ncpst
Bir 5: 138. — Jfr 11101-, til-Strällgia, äfvensom
en-, thre-striiiigdher.
striite (strätte: -et Lg cg»), n. [hl. atræti.
Agsax. strået. Mlat. strata. Lat. via strata] L. väg!
tha han flydde aff thz sträte Iv 749. — gata. at
ban köptet a sträte SR 7. the sträto var (för värö?)
badhe viidh ok lang (Cod. B, C, D, K, F the widhä
gatha badbii bredli och lang) a them var swa mykith
thrang Fr 1523. sagdhe siiilen pawanom strättet ällar
gatwna Lg 662. It K 3: (Till. om Chr. 11, red. A)
6230. — smalt sund! i ortnamn, datum kattastræte
SD 2 : 472 (1306). — Jfr alllliinuis striite samt
strata. — strätis kiip, ». [f«oj-, strætiskaup] L.
köp å gata i stad; köp som göres på gatan (utan
vittnen); det som köpes pà gatan, tätta iir strätis
köp, hudhär, bokskin, wau mal, osta, smör &c at
han köptet a sträte Sll 7.
ströia (Bo in. ströya LB 7: 265. strööya:
-as ib 190. strö Bu 501; Bil 370, 427; Al C831. pres.
ströyar LB 7: 194. impf. ströke Bu 493. strödlie
KL 82; -is Bil 473. strödde KL 340; Bo 145.
strö-iadhe Bir l: 219. ströyadhe: vtströyadhe LfK
238. pl. strödlio Gr 295. strödo Bil 788. ströddo
Bo ie»; MP 1: 3; -os Bil S80. ströyadho MB 2:
228. part. pret. strödlier: -a Bir 2: 9, 3: 164; -e
Fr un. ströder: -e II K l: 1705. ströddir KL
342; -a Bir 2: 245; VKR xvn. ströiadlier: -adha
Bo 144. ströyader LB 7: 266; -at ib 265. «. ströt
SD 5 : 563 (i346); Iv 1759. part. pres. strödhande
(sannolikt för Ströyande) MB 2: 310), v. [jV. strøya.
Mnt. strouwon, stroien. Jfr hl. strå] 1) strö,
utströ, utbreda, quincianus . . . liit strö wndi hona brutna
sio scala Bil 427. riddara strödo hans hiärna mz
swiirdh-0111 a kirkio gulue ib 788. alt folkit . . . strödho asko
a sit liowdli Gr 295. MB 2: 310. somlike skaro qwista
aff trämen ok ströddo a vägliin MP 1: 3. tz skal
strööyas pa degin LB 7: 190. ib 194. ströya tz
pwl-uer pa boldau ib 265. fiska hwffwd brend til asko
oc ströyat oppa (d. v. s. på bölderna) tz torkar oc
läker thorn ib. ib 266. 2) förströ, kringsprida.
tho . . . strüddos ... vm all ]andhin Bil 880. sommi
bliwo ... a wcrncu dödhe ok wordo tha skilde aat
ok strödo RK 1: 1765. 3) beströ, lätin alla gatuna
strö mz blomstar Bu 501. Bo 144, 145. Bir 1: 219. Al
GS3I. en gudhlik quinna sopadhe hwarn löghordagh
ena wara fru kyrkio ok strödlie guluit mz onna banda
yrtom KL 82. vägliin syntis ströddir mz hänna hare
ib 342. gingo the wt af stadhenom . . . oc ströddo
vägliin mz löf oc gräs Bo 165. ströin alt gullnit mz
hwassom skalum Bil 473. han . . . ströfie al hans sar
mz salt Bu 493. Bil 370. the . . . ströyadho sigh mz
asko owir theris huffwodh MB 2 : 228. eet fult par
kläfä grönt oc blat, ströt med dyurum af gul SD 5:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
