- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
526

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stunda ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stunda

52fi

stupa

stunda (-ar, -ajie), v. [rsl. stunda] L. 1)

vänta, bida, gifva (ngn) tid (till), annor gudz mildhet
är, at han os syndara mildelika stwndar oc hidhar
til bättringh LfK 94. 2) vara ifrig (att), hasta.
josep stwndar (Cod. A skyndar 254) at möta sinom
fadhor MB 1: (Cod. B) 551 (hänföras till 3). 3)
längta, mz hon swa stundado ok swa tradhc BK 1:
«07. foikit stundar hädhan ok traar ib 3297. hans
sin maktas ey at smaka älla thänkia huru sööt
hyme-rikis glädhi är at han matte thiit stunda Ml’ 2: 231.
GO 124. han . . . stundar ok waktar epter jdher
BK 1: 3730. cigh var drusina värf at se sin kära
guþfafiur som lion daghleka stundade tel Bu 151.
stundadhe iacob til sin son MB 1: 233. skulom wi
. . . stunda til himerikis ro oc hwilo ib 69. wi
stundom til thäs, at tliässo andelika sool skal os ater
oprinna a domadagh ib 490. 4) åstunda, önska.
allo hälgho män ... stundadho. ther iordhas MB 1:
313. han , . . stundadhe at fa thz wald mz simia
natwra krapt ii 51. — med prep. til. krsaren
stundh-cr til thinna widher talan (desiderat te videre) Bil
461. 5) sträfva (efter el. till), söka. med prep.
til. se mina syni stunda til dödliin Bil 476. alt thz
värlzlikt hop var oc glädhi: thär thikte honom iinklo
vm vara fram foro the äro han stundado til a gudz
viighna ib 81.0. ängolin stundadhe til enkto annatli
wald, vtan thz sama som lian hafdho fangitli. än han
hafdhe hidhat MB 1: 52. hawer siitlin twå älskogha,
mz androm gånger hon fram at. wärldinna giri, mz
androm stigher hon oc stwndar til gudz ib (Cod. B)
5)9. thäktis gudhi at välia thz til sina gerning som
til liiere renlek stundadhe (tendebat) alf kiirlek Bir 2:
300. (stwndandis för standandis Sn 75.) — stunda til,
1) vara rätta stunden, vara tid. opersonl. ined dat.
och inf. nar enom stundar til ath giira thz lionom
bör Gers Frest 30. 2) tillstunda, vänta, then sthoor
wtgiffth och swa ra fortäriiingb ider stwndcr til i
thenne hööst FM 207 (1 04). Jfr tilstuuda. — Jfr
a> in-stiinda.
stundan, /. Jfr åstundan,
stundelika, adv. Jfr astundelika.
stnndeliker, adj. jfr astundeliker.
stundilse, n. pl. Jfr astuudilse.
stundom (-urn L.), adv. [eg. dat. pl. af stlllld.
lsl. stunduni] L. stundom, gu]i menar stundom
natur-onne giua fät ban vil at lians vini þiena.af naþom
Bu 4. ban syntes . . . stundom bape vara vto oc inne
ib 102. stundhom wondher dyälfwlen ather oth skyffthe
aili fräs tha menniskene Gers Frest 2. ib 3, 4 o. s. v.
Ber 184. — stundom . . . stundom, stundom . . .
stundom, än ... än. vändes simons anlate tel alskons
aldar: ok syntes vara stundom gamal. ok stundom
vngar ok stundom a mäfaldre Bu 102. stundhom göra
thz. ok stundhom thz andra Gers Frest 30. Lg 334.
— Jfr undirstundoiii.

stllllga, r. [Jfr Mht. stungen] Jfr o-,
til-stung-adher samt umstiingdlier.

simi|a, v. L. förkorta, om tid. at plaghoniia timo
skuli stuntas Bir 3: 475. at hans 111 ff skal rasklica
stuntas ib 2: 83. stuntande hans vägli ib 1: 246. Jfr
styuta,

stuuter {komp. styntre /-.; Bir 2: 92, 3: 168,

422,- ST 6. stuntre Bir 1: 214. superi,
stuntast-er: -a ib 3: 1s9), adj. [/a/, stnttr] L. kort. hon
hafdho een stuntan mantil op a Iv 3641. hafoande
matolik klädhe ey mykyt lang ok siidli mz qvinno
sidli ok ey mykyt stunt mz skiimda gästa sidli Bir
3: 475. ey iir vars herra hand stunth gör
(abbrc-viata) at hon formaghe ey hela, ok ey iir hans öra
stunt giord (aggrarata, tröt. läst abbreviata) mp 1:
70. the siälina som iak veet bana swa litlan
kär-lekin. kallar iak hwazske vidba älla stora vtan riit.
badhe thranga oc stnnta Bo 77. — om tid el.
varaktighet. tinien är stuntir Bir 1: 274. ib 2: 1S6. en
lifwir längre tima ok annar stuntro ib 1: 214. soinom
lagdhis läugro tima oc somlicom styntre för än
siäl-ana skildos vidh kroppanna ib 2: 92. lifuande stuntan
tima mp 2: 234. innan stuntan tima Bu 530. Fr
3206-skal ban dou jnnan stuntasta tima Bir 3: 189. i
stuntuin tima mp 2: 231. huath angist mik iir for
snima skeed ij stuntan tima Fr 1316. Bir 3: 346. j
styntre tima ib 422. iin the . . . formagho ey vanlika
alt klostrith oc gardhin ■ . . fulkompna j stuntom
tynia VKR 75. äfte stuntom tima KL 250. Lg 212.
stunt liiff lir 3: 131. ib 432. mp 1: 324. äpther
thctta stwnta oc wadelika liffwerno Su 254. thera
dwala inonile sidhan wara stunt Al 8082. iir
dyäf-wlsins luste stuntir Bir 2: 128. världiiina glädhi (nämt.
ä■■) mykyt stunt ib 3: 24. mp 1: 28. Bil 476. —
om muntlig el. skriftlig framställning, güri styntro
büni Bir 3: 168. hwar som nokot ärande är ollankt
oc ledhos&mpt thz wi) iak styntre göra, oc hwar som
nokot är stvnt oc ey wel vndirstaudelikit thor wil
iak nokot til säthia ST 6. Al 3257. — Jfr of-

,stuuter.

stuntlietj f. korthet, kortvarighet. thz li|f oc rwm,
hwar ey är dödzsins stuuthet (d. v. s. uf döden
vållad lifvets korthet), wtan sälighet ffor wtan ända
Su 254.

stuntleker, m. [Jfr lsl. stuttleikar, m. pl.]
korthet, korlcarighet. aff thässa lifsins stuntlck Ber 1s4.

stnntlikliet (stuntelikhet. stuntelikheth),

f. korthet, kortvarighet. for thcssa liifsins stunt,likhet
Bir 1: 183. mina dagha stuntelikhet MP 2: 234.
hwario människio liftimo iir stakkotir, ok the sama
stuntelikhethin iir owis huru langh bon vardhir ib
1: 5.

stupa (-adhe), v. [.¥. stupa. Jfr Isl. stiipa]

1) stupa, störta, falla, ban . . . stupadho widh
waghn-011 Lg 3: 379. ath the (barnen) skula . . . naghers
stupa vthl ok falla Gers Frest 20. — stupa, falla
i strid, skulo i spöria war forfall eller stupa allo,
for stadhin skal idher ifra gaa BSII 5: 273 (1508).

2) stupa, luta djupt framåt el. nedåt. part. pres. tha
bar hau wara synda byrdlie, oc gig barföttir oc
stupande oc lutande vndir henno ST 176.

stupa, /. [Mnt. stupe] L. straßpåle, kålc. til stupo
sia [Jfr Mnt. tor stupe slån], slå el. hudstryka vid
kåken, (offentligen) hudstryka el. gissla, the skwle til
stwpu sias MD (S) 247. the toko helätit oc
martl-adhot swa som christus war martladhir oc pintir,
the sloglio thz til stupo mz gislom oc risom ST 296.
— stupogreve (stupu- L. stupa- LfK 221), m.
L. 1) bödel, natalia gik ... tel stupogrouan ok

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free