Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stygger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stygger
529
stykke
tlier är ... stiwggasta räddog ho Ber 211. — Jfr
aiidstygger.
stygger (neil-, styg. stygh Bil 726; Bir l: isi,
101, 4: 199. Stig MB 1: 495. Stiwgh Spec. Virg.
s. 2511. Stwgh ib 23-’), m. [;V. stygg] 1) afsky,
leda, vedervilja, motvilja, lian (o: gudz räddughe)
föd bir . . . värlinna styg KL L’56. thu hafdhe j dagh
styg (ändradt frän stygdh) widh odygdh Bil 566.
lik drotningin ther aff dighran stygh widli mannin
ib 726. Iiawa stig oc ledho widli fwlan sidli MB 1:
495. hwar man hawer natwr]ikan styg widh düdliin ib
507. hawen i styg widh driipin faar oc witmilse ib
298. Bir 2: 114. alt hymorikis härskap hawir stygh
mot them ib 1: 164. at man skulle swa myklo mcre
styg hawa a mot at giwta annars niantz blodh MB
1: 477. hwilkin som cctli thera älskar ban haffwer ledho
ok stwgh til thz andlira Spe c. Virg. s. 232. thän letar
sannelika äptir himcrikc, hwilkin ekke haffwer stiwgh
ällir ledho j wäghonom ib 256 (bada ställena enl.
uppgift af Dr. R. Geete), mandrap oc lyghn hawa . . .
liälder natwrlikin styg än giri MB 1: 463. thänne
matin gfir ey styg älla ledho them af honom äta Gr
272. 2) fasa, bäfvan, ängslan, militz a thän
rädd-oglia och stygh (memento mæroris et liorroris) som
thu tboldho Bir 4: 199. han . . . swettos swa for
komaskolaiide pinonna stvg ok ängsila at lians swettor
var swa som blodzdropa nidhirlöpandc a iordhena MP
2: 10. 3) fasa, förskräcklighet, ryslighet, j heluite
är ... rädhelikin styggir MP 1: 324. ib 46. Ber 211.
häluitis rop ok stygh skulu the höra Bir 1: 151. tho
qvinnona som nu födha ok födlias födlias mz styg oc
orenlikhet ib 3: 153. — De ställen, på hvilka ordets
genus ej framträder, kunna föras till stygdh. Jfr
detta ord ocli vidlierstygger.
styggia (stygia: -as Bu i3. -ir, -þe. pres.
reß. styggis Pir 3 : 230. stygges Su 3. stykis
Bir 4: (Art) 178. imperat. reß. stygs KL 266; Ber
286), v. [lsl. styggja, styggva] 1) väcka motvilja
el. obehag lws, stöta, nakat . . . thz vinsius öghon
stygdo älla skulle vredli göra MP 2: 141. tala ey
thz . . . som annars hörsl styggia (för -ir) Lf K
195. 2) skrämma, sampnat sil styggir ok stora
fiska GO 127. wille ban förfära henne oc styggia
fran matben Lg 3: 401. — reß. styggias, 1)
känna fasa, uppfyllas med fasa, rysa. blödhe män
ok qtiinlike styggias at to sea manna blodh KS 83
(205, 91). skulu madhka oc orma opuaxa ... aff
hulk-ra hörsl thin hörssl skal styggias oc rädlias Bir 2:
37. — känna fasa el. afsky (för), med prep. guz son
vare lango för födar än ban stygdcs eigli vi[i ena
fula synd som mäniskio natura var smittaþ imiþ Bu
61. iak stygdcs viþ þolikt odümo ib 136. en spitolskan
man j paris som allo styghdus widli bläzsade han Bil
632. stygs vidh värlinna falango KL 266. the rädhas ok
styggias vidh mik swa som vidh ctir orm Bir 1: 182.
MB 1: 221. Bir 1: 153, 170, 3: 40. Ber borgharcne
begynnado styggias mote thz mandrapoth MB 2: 99.
gudz son stygdis fore at warda människia Lg 69. —
med inf. tho styggias (horrent) at göra tholik thing
Bir 1: 75. ib 3: 230, 287. — känna misshag öfver.
simia hälglio kirkio ni[iar fald oc for därfilso han
mykyt stykis Bir 4: (Avt) 17S. 2) misshaga, at idher
Ordbok II.
thz ey stygges ällar mistekkes, at min talan oc dikt
är ey swa prydh oc höffuisklika tilsaat Su 3. 3)
rädas, bäfva, förskräckas (vid el. Jör), thaghir
diäf-wllin inferus oc dödhin oc thera omildo ämbite thätta
sagho . . . stygdos the KL 411. MB 2 : 404. hui
þorf Jiu vi[> diäiiul stygias Bu 13. þar viþar stygdes
anstyggar skuge ib 130. faderin stygdhis widh the
thidande Bil 609. RK 1: 3209. Va 16. MB 2 : 395. —
styggias vidher, förskräckas, barnit . . . stygdhis
widh Bil 270. — opersonl. med ack. männena stygdis
widher ok stodho annars huglia Bil 317. — Jfr
vidh-erstyggia.
styggia, /. Jfr andstyggia.
styggilse (-ilsä USH 19: 71 (1505). -ylse.
-elsä), n. pl. och f.t 1) afsky, vedervilja,
motvilja. fik drotningin ther aff mykyn styggylse (motsv.
ställe Bil dighran stygh 726) widh mannin Lg 1033.
togh almwgen en ny styggelsit och miströstb nogeth
ytermero vill i/i befiistbä äller bespisä calmarna slotli
BSII 19: 80 (l5 ’5). ib 71 (1505). 2) styggelse, det
som är afskyvärdt, nakar styggilse göra Bir 3: 264.
hwat fylsko oc styggilse fölgho oquämelicom kötsins
lusta í6 4: 131. — Jfr vidhprstyggilse.
stygnadlipr, m. fasa, bäfvan, ängslan, for allan
then räddoglia oc stygnadh som thu tholde Bir 4:
205.
Styk, n. [Mnt. stuk] 1) stycke, bit, del.
hwilkin som sömar sko swa ath j [i] styk synis barth
SO 20. bar styk nidhan wrista liggia j sama
bruth-uin som j [i] bart styk j solna söme ok all
wt-hrusthin styk hafwa sama rath som iij [3] barstyk
ib. 2) sak, omständighet? rymdho ey för anneii
stykts (för styks?) skyldli en the ey villia byggia
eller [boo] oppa skatte godz BSH 5: 536 (l5i3). —
Jfr stykke.
stykka? v. [Mnt. stukken] stycka, fördela? ath tho
(testamentsexekutörerna) thot skula fly procurera
pyn-tlia stykka (för skikka el. skykka?) förswara Fil 3:
67 (1445).
stykka, se stikka.
stykke (styke Bu 501, 504. styckie SO 163; DD
1: 152 (1493, afskr.). stökke VKR 58. Stikke LB 3:
49; Lg 3: 346. stieke MD 437; USH 20: 87 (1507).
Stukke Bit• 2: 104. pl. lika mecl sing. Stykken
Fil 5: 12 (1461); Lf K 24. stycken SO 146; FM 263
(1506); Fil 5: 237 (1524). Stykker ib 169 (1195); Lg
3: 144. stycker SO 146, 159; BSII 5: 96 (1506);
BtFH 1: 218 (1507); Fil 6: 59 (1407, nyare afskr.).
styker Lg 3: 145. sticker MD 438. dat.
stykk-iom. stykkyom SD 5 : 563 (1346). stykkyum ib
280 (1344). stökkium Bil 317. stökkyom SD 5:
563 (1316), 564. stikkiom 7/.V 139 gen. stykkia
BSH 1: 182 (1381). styckia B VII 1: 249 (1446).
stykke BSH 1: 166 (1376). stökke SD 5: 566
(1346)), n. [lsl. stykki. Mnt. stucke] L. 1) stycke,
bit, del. vondo hon änlitit fra barneno ok scar
stökkium sunder stoker et stykke ok gönie flere Bil 317.
tha ignacij hiiirta war swnder scurit. tha syntis
ihesu christi nampn scriuat a hwariu stykke ib 371.
Lg 3: 141, 145. brast afguþa bilätte alt ii sma
stykke Bu 155. ]>a þe stoþo for guþum. castaþo þa
Jierra linda vm þerra bals. ok castaþo viþ iorþ ok
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
