Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stykke gärning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stykke gärning’
531
styra
snoller oc klar MD 438. kan hon nw wol siu stycke,
hade book oc annat, soin henne bohoff g-iirs FM 633
(1515). 8) stycke, ting, företag, handling, jwdhane
wttlHyande all sin stykke, foro hem mz glädhi MB
2: 320. ban . . , skickade sin sticko som tha war
sed b MD 437. at the ey rotwyse vare i sino stycker
SO 150. til skälich rantzakan linad ther hans stycker
(för hwad ther um hans stycker?) sant iir ib. 9)
skälmstycke, bnfstreck. ban farado för engen stykke
RK 2: 2666. ett stycke giordo han i thz sinne ib 3:
(sista forts.) 5226. — Jfr lirödll-, lirülis-,
flogll-els-, gul-, gyllen-, Iie|iin-, liovudh-, iordlia-,
kiöt-, kliidlie-, kopar-, lind-, malm-, papir-,
purpura-, qviksilfs-, roniara-, silf-, silke-,
silkis-, iiiigla-stykke.
stykke gärning? f. arbete som utföres styckevis;
föremal som arbetas särskildt för sig. om arbete som
utföres ss prof jiä duglighet i ett yrke. ban skal
smidhia tliry stykke gerning|| SO 61. kan ban thossin
tliry stykke gerningh smidhia ib. förbinda wij alla
borgmestara ok raad j vpland at the städia nager
gulsmid sätia sig i vpstoderno for een witrkman for
fin han haffuer wared i stokholm för warkmcsterna
(för wärk-J oc giort sina fyra stykko gerningh ib
160. ib 161. I’å alla de anf. ställena rättar sig
räkneordet efter första sammansättningsdelen. Möjl. har
man här att se icke ett sammansatt subst, utan subst.
stykko i pl. åtföljdt af en epexegetisk bestämning
gärning.
stykkevärk (styckie verck), n. [Mnt.
stucke-werkj arbete som utföres styckeris; föremal som
arbetas särskildt för sig. om arbete som utföres ss prof
pti duglighet i ett yrke. schal oldcrinannen .hanom
vnd-oruisc sin styckie verck at the reda ära tha
manadun vto är SO 145. — arbete som utföres och
betalas styckevis, styckarbete, om arbete som af en
yrkesarbetare utföres för en annans räkning än mästarens.
schal . . , engcn swcn i samma iimbete (d. v. s. i
guldsmedsämbetet) göra naghat stycke verck cllor thet
fforthyngha SO 147. ib 141.
stykkia, f. Jfr silkis stykkia.
stykkia, n. = stykke 3. vi styckia bly Fil 5:
237 (1524).
styld (stild L. stöldh Mr 1: 72; LfK 226;
-om Fr (Cod. C, D) 2520. stöld: -en lf K 225;
-om Fr (Cod. F) 2520. stuld: -om ib (Cod. K)),
f. [Isl. stiihlr, »(.] L. 1) stöld, tjufreri. alle , . .
vaktadho sik . . . badho fran styld oc fuloin gorningom
Fa 7. thu skal ey göra styld MB 1: 460. forfars thz
mz styld ib 338. ib 463, 467. Ml’ 1: 72. thouiia pynan
riitteliga hörer tik til ok thynoui jeinlikom som gören
styhlh antigbi lizsla eller stora än tha the ey lika
pynas fore stora styldh eller lizsla vtan at the lizsla
stoldon värö sacrilegium Lf K 225. tu kunde ey longre
thina stöldh döliä ib 226. MB 1: 247. — stöld,
un-dansmygande. pl. sigh mik hwar miin iomfru är ther
thu vnfördhe mz styldom (rar. stöldhom, stuldom,
stoldomj här (motsv. danska text bar: ther thw mz
slyld vndfördä her) Fr 2520 . 2) stulet gods,
tjuf-gods. bittes sidlian styldcn mz honum MB 1: 338.
bittes the styld i annars mantz hwse ib. Ml’ 1: 146.
— Jfr ankosta-, nota-styld. — stylda giäld, «.
pl. betalning el. erläggande af böter för tjufnad. ban
... ma ey nödhga han til stylda giiilda MB 1: 338. —
penningar som skola betalas ss böter för tjufnad.
liawer ey tbiwffwer stylda giäld Ml1 1: 337. — stylda
lliir, m. förstulen här, här som utrustas och
framrycker i smyg. gaymas . . . sampnadhe stylda här wm
liath at gripa stadhin Bil 658. the foro . . . optast
ä mz stylda liär RK 1: 479.
stylta (stilta), /. L.
styltinger, m. — styltiugs rast,/ L.
stympare (stimpare: -ane Lg 3: 86; -anna
ib 95. stymper RK 2: 577, 3409), m. [Mnt. stil ill [–pere]-] {+-
pere]+} usling, thu armbir stympare ST 305. o arme
stympare Lg 3: 8. RK 2 : 3409. then stymper war ey
god ib 577. tha nalkadbis judas förradharc, then arma
stymparen Lg 3: 77. ib 86. the vsla stimparanna,
hel-witis ||unda ib 95.
styilipla (-adhe), v. [Mm. stumpelen] stympa.
sidan ban sa önkelige . . . vtlion alle retwisa
stympl-ädhe . . . the fatige borgare i kalmarno BSll 5: 205
(1507). IISU 20: 71 (1506).
styng, n. L. - stinger, ter af fanger ten siwka
mång styng oc vred inwertis i liiffwit LB 7: 257.
Jfr stiung, st i unger,
stynger, se stinger, stiunger.
stynia (stönia. imjf. stunde), v. [Isl. stynja]
stöna, stånka, ban stäk thän annan thaghar nidlier
swa at ban la ok stundo vidher lv 4502. hördhe ban
. . . ena kranka miinniskio stanka oc hardhelika stynia
ST 167. allo the som pliigadho stönia vnder warom
plaghom the gabba nw os MB 2 : 405.
stynta (stytta, se forstytta. stötta, se
for-Stytta. -te), v. [Isl. stytta] förkorta, i sht med afs.
pä tid. thin enfallelikhct stynto thik langan skärslo
oldz vägh Bir 2: 118. ey stynto hon . . . skipadha
wakutima ib 4: (Dikt) 248. hans liiff skal styntas ib
2: 59. ib 1: 219, 2: 192, 251. tha skulu hans dagha
styntas i’i 3: 313. Jfr forstytta samt stliuta.
stypbarn, stypdottir o. s. v., se stiupbarn,
stiupdottir o. s. v.
styra (styyra. -ir, -þe, -þer), v. [Isl. styra]
L. 1) styra, leda, i viss riktning föra (ett fartyg
el. annat, föremal som är i rörelse), en man . . . fan
en siggil sten ... ok ledho skipit ok styrdhe vm ban
ok mz honom til trygga hampn Bir 1: 400. än thot
ardhrit draghis af yxnomon tho styris thz äptir
är-iarans vilia ib 298. — abs. blykistan flöt ok sigholdo
som guþ styrþe Bu 210. styr til the hampn thu veet
näst viira FI 610. han styrdho thiit swa raskolik Fr
2507. — styra, rikta, föra (kosa el. väg), gil]l . . .
hwilkin . . . värn vägh styr]io til egypto land KL
181. — styra, leda (gång el. steg), sagdo sampson til
siu pilt äller sin thiäiiara hwilken hans fotli spor
styrdhe (regenti gressus snos) MB 2: 123. — styra,
leda, ledsaga (en sjöfarande), guz iingil styrdho them
til hamn Bil 166. Bir 1: 323. 3: 177. 2) i andlig
mening: styra, rikta, leda, föra. med dat. el. (oftast)
tok. styra siu hugh til gudz Bil 885. at wi all war
wndorstindiiso alla wara thanka alt wart lifhwerno
styre .in til gudh Ber 14. är audin styrando
(diri-gendus) thiit hwart ban skal ga ib 235. at kötit skuli
]ydlia andanom ok andin skuli styra kötit til alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
