Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stäþia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiiþia
537
Stiiglll
kärasta bidliia städhia Su 103. huilka thu ey städher
at huilas ib 117. —pass. hon (a: luänniskian) stätz ekke
(mm permittitur) at buthala ont för onth Spec. Virg. s.
302 (enl. uppgift af J r. R. Geete). — med personens dat.
och sats inledd af at. vi 1 iikko iosep stiidhia mannomen
at the längir fölgliin honom Jio 20. vilde nnsgarius ey
städhia thorn, som gripit hafdho oc fangnfh Ihe christna
mäiinena, at the måtto sik räria .1 usg 251. stiider
iak edher at j lathon slaa id hert eghit mynt MB
’2: 274. Bir 1: 29. — med salens ack. at lian
(konungen) skal ... ey iiiledha lilla städhia nya
sidh-uitnio Bir 3: 306. gudh all tiugli tiil oen tiidh
städher RK 3: 1614. Bo 66, 122, 134. Bir 1: 71, 364. UK
2: 5747. — med inf. ban . . . stadde mer oriith güra
RK 2: 329. — med sals inledd af at. han stadde at
tliiin ledlie granlin . . . ban haiinadhe Bo 48. Bir 2:
118. IÅ 213,214. —fördraga, med personens ack. han
tliolde oc stadde onda män j tliera ilzsko Bir 3: 46.
ib 1: 98, 2: 277. — låta vara, tillåta att rara. wm
ban städ Ii il- ok lialdir ban när sik Bir 1: 311. ball
. . . manga syöröffuare när siilc staddo UK 3 : 320. —
låta komma, tillåta att komma, släppa, han (hästen)
staddo ängin a sin hak vtan nlexandruni all en Al
9508. the wille hanom icky städhia ther jn UK 2: s.
333. 10) gå in på, antaga, the städhia theiina riit
alle FI 171S. 11) antaga i tjenst, genom aftal
betinga sig tjenst af (ngn), städja, oss haffwir jngheii
lcgh[t] ällir stath til ärwodis JP H8. then som
tho-leken man eller konu lekt hafwer eller staat Tf K
137. städlii gaardzmestaren alt ärfuodhis folk VKR
35. hwilkin som städher swena thrydhia dagh pascha
ok annan dagh niikilsmässo han iir wthan skuldh,
huilkin swa som städher lialvvm aruin tha är swennen
skyllogher husbondha fulth ärnodhe SO 21.
mester-suena skulu stiidliias om walborgamesso ib 48. ib 13,
113, 203. jngén oinbetz broder steyde (för stedye)
öller vntlocka synom oinb[e]tz broders (för synom
embetz broder el. syns embetz broders.) tienista folk
drengh eller pyga för än han siger hosbondan til ib
118. vm helghoiianiesso oc walburgha messo tha scal
gaarzmestariu faa abbatissonne oppa ena script mång
bion oc leghodrengia j clostirsins brödli äru oc lengc
oc huru hwart thera stadt är VKR 38. — med
dat. engin mesterman ma nokrom siieno . . . städhia
mindre än halfft aar SO 65. 12) gå in på, åtaga
sig. ingen mwramestara tynge öller stcdio mera
gerning til sigli en ban vol triistor bestaa for
vinter-daga SO 82. 13) genom aftal betinga sig
nyttjande-rätten till (jord), arrendera, städja, jak hafwer legt
ok stad ... af . . . herra ragwaldo anuiidi . . . ena
tompt SD KS 2: 99 (1409). — stiillhin sik, 1)
ställa sig. tha thu städher tik för hang asyn MB 2:
163. ib 167, 171. — slå sig ned, lägra sig. gingo the
owir oc staddo sigli pa stora slättona som liggher
moot hetsan MB 2 : 236 . 2) bortstädja sig, göra aftal
med (ngn) om tjenst, antaga tjenst hos (ngn), med dat.
hwar en rätwis, ban ey städher ällar stadhgar sik
gudhi til thiiinist, til daglia taal ällar ara, som
legho-dränglien städher sik sinom hosbondha LfK 131. —
med prep. niädli. at ban bauer sik ey stat mz androm
SO 21. — ref. stiidliias, 1) ställa sig. huilken
när staddis (ante me stetit) Su 75. 2) stanna.
Ordbok II.
[io ... stados ängon staf) för än ii drotningenna sal
Bu 168. i allom theui stadliomen som nakat
märke-lica var giort inoto honom staddos the nakra stund
Bo 223. ib 216. MB 1: 191. oskiälik diwr drogli fram
vaghnin til snncti petri graff ok staddos tliär Bil
767. ib 53. flotane staddos fleste vp aa een stoor
fora UK 1: 1532. — (?) tiit qwernen städis synis
hans vegor oc ferd LB 7: 13. 3) komma till
stadga.’ hirn wiintir at wärldzlike män städhias ok
främias andelika for lians forskuldan (terrenos . . .
homines per merita sua genuinare spiritualitet•
suspi-catur) Bir 1: 349. — part. pret. Stadder, 1)
stadd, befi .nande sig (på ett ställe el. i ett tillstånd
el. förhållande), ban var ensamen vte . . . staddar a
öþe mark Bu 169. the (näml. stridande) haua
dighr-an föimon, å mera hüghd äru stadda KS 84 (206. 92).
bonum siälffwom staddom niir Al 7929. lät thik thikkia
som tliu äst tlicr niir stad Bo 24. lupu the saman
ää hwar the värö stadde ib 182. thou ene siwke är
staddehr nor wt, thou andre sudor wt i soknenä
FH 1: 109 (1492, gammal afskr.). nil äru tho badho
stadde til foot FI 1861. jak iir nw stadh som faar
for wluum ok fiskir a näti Bil 541. mz tliwem störstom
drakom som . . . dräpa folkit mz siukom rök. swa at
ängin lifuar alf them fore wardher stadder (råkar ut
derför) ib 226. ST 122. nils diäkn stadder är j
lagmans stadh FJI 4: 4 (l43l). ma ängin fa godhan dödh,
vtan ban se stadder i godhom lifnath MB 1: 414.
tha han var staddir j swa myklom wadha Bil 861.
hon som stad var i swa myklo hawandzlüso Bo 16. ib
126. äru thera siäla vadhcliea stadda (i farlig
ställning) Bir 2: HO. vpfor ban valdelica at enge hielp
staddir (d. v. s. utan ngn hjälp; om Kristi
himmelsfärd) Ml’ 1: 156. 2) bestämd, afgjord, vtan
staddan wilia (utan uppsåt) at driipa sin nästa Mil 1: 425.
at ban giordho the gerning vtan berndh oc staddau
wilia ib. — stiidhia til, tillstädja, tillåta. MD (S) 267.
städe them til ath spänne sith arbrOsthe FM 554 (1512).
ati ocke wele städio t.iil at wij skolo pa war
ålderdom ffara illa IISIl 24: 58 (1516). Jfr tilstädllia.
— stiidhia lit, låta el. tillåta gå ut, släppa ut.
wille ekko brenis stiidie jakthen wtli BSH 5: 303
(1508). om the komme her for staden, schulle jach
[sondh]e dhöm op till stocholm och ecke städe wt till
syns igen ib 532 (1513). at gripeklow eller lians partij
schulle ingelunde ställes wt till syös igen ib. Jfr
utstiidhia. — Jfr be-, in-, undan-städhia samt
fore-, lieina-, legliii-, när-, nöþ-, van-, vijjcr-,
viil-st.adder.
stiidllis, adv. [Mnt. stödes] städse, alltjämt, ther
bodde han siw aar städis inne Lg 3: 34. mync swenne,
iach haffuer ther vtliä städis beliggendis FM 127
(1501).
stiilllise, adv. = stiidllis. bede wij oder . . . jw
stedse om tinde, bure eder herredðme forslyte edre
ärende BSII 5: 57 (1505).
slädhugher, se sta]ingher.
stiif, n. Jfr ordhstäf.
stiifua, se stiiiiiiia.
stäglil (stagkil. stägil. stägill stägel.
Stäghäl L. Stagel), n. [Isl. staglj L. stegel, hjul
(nyttjadt vid dödsdömdas afrättning). Jfr Schlyter,
68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
