Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stämpel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämpel
541
stänk in
periti qui secuntur hoc idem consenserunt videlicot
gødhstaws tunnson . . . thj rg-illiis hulti cum nliis
discretis viris dictis stcmningamen petro matliusson
.. . oinro Inka et giithormo kryl SD 3: 199 (1315;
urkund utfärdad af Östergötlands lagman).
stämpel, m.f [ V. stenipel. Mnt. stenipel] stämpel.
II nageltorne i stiimpell HSH 19: 168 (l506; nämnes
bl. smedsverktyg).
stämpel (stempill), n.f stämpling, ränksmideri.
hwath stempill ther jnne är med »Imogen tlSIl 20:
117 (1507).
stämpl.1 (-ar, -adhe, -adher), v. [Ar. sternpla.
Mnt. stempelen] 1) med stämpel ii,trycka el.
påtrycka, genom slag el. stöt jid stamp el. stämpel
åstadkomma (märke), intilrykke han (djäfvulen) oc stämpla
j människiona sina script oc tekn älla mot Bir 2: 57.
2) hopsmida, anstifta, i hemlighet åstadkomma el. söka
åstadkomma, stämpla, stcinpla . . . menighetz wcrsta
ok thera skada Mh (S) 291. aff the xij woro iij eller
fleer som stemplade stort forrädilse It K 2: 8186. ther
stämplas . . . full döldli tingh ib 3: 127. ib (sista
forts.) 4632. at the hade aldrik . . . stcmplcdh sa dant
BSIl 4: 111 (1486). ib 5: 178 (1507). liaffwc . . .
steiupl-odh argth oc ontli moth rikesens raadh ib 4: 111 (1486).
wii fructodo nog liogod skulde paa oss stämplas ib 5: 6
(1504). jach . . . acktar intlie hwath the pa mik steuipla
ib 138 (1507). peder honrikson sade mik om unger
lön-lig ärendhe, stcmpladis i herredaghon moth idher ib.
at han skule noget argt vile stemplo mot edert
lierre-düme ib 469 (1511). en aff then beste, ther mäkler
ok stcinpler mik ok riighet skaile ok förderf oppa
ib 458 (l51l). hwat heunas niodher haffde hostält oc
stämplat mz wener oc frändher Lg 3 : 449. — Jfr
be-, in-stiimpla.
stäm pi|il|, /, stämpling, ränksmideri, anstiftan, är
st«r wilia kornen bland alniogan aff sadan stämplan
BSIl 5: 139 (1507). then skade är sked alt effter kwng
liansz stämplan FM 125 (1501). USII 24: S9 (1516).
stämplare, m. Slämplare, ränksmidare, anstiftare
(af ondt), ber äre ganst onda stemplara inne boss
oss BSIl 5: 114 (1506). ther hade warit nager
stämplar», som almogen liado giort oweliogh ib 139 (1507).
ib 138 (1507), 458 (l51l). I1S1I 19: 154 (1506).
stämpling:, / [Ä. Ban. stempling] stämpling,
ränksmideri. verdens ath scriffwa tliöm til . . . thot the
sätie aff theresa stempliiigh BSIl 5: 138 (1507). I1S1I
24: 53 (1516). Jfr bestiiuiplillg.
ständer (pl. ständrar), m. [h. dial. stændcr.
Mnt. stondor] pelare, stolpe, thz liusith stodh a
ständr-oni fast Al 8167. swa waro the ständra mästerlik
wt hugne aff gullo oc stona riik ib 8177.
ständika! (pl. stenneker lisa 19: 167 (1506).
stenniekar ib 20: 88 (1507)), /. [.1/11/. stendeke,
diminutivum af stande; jfr standa] ett slugs kärl
(vanl. af tenn), n stenneker HSH 19: 167 (1506).
stenniekar och kannor synderhugnä ib 20: 88 (1507). Jfr
Hildebrand, Sveriges Medeltid 2: 434.
ställgemilllder, m. en som tillstänger munnen.
spordhe itrinethin hwat therra nampn war . . . then
andhre sagde jak hctir stengemwnder JP 132.
stängia ( -ir, -de, -der. purt. pret. n. stänkt),
v. [Isl. stengja] 1) stänga, tillsluta (dörr o. d.).
dörrin var stängd vm tliöm Bo 217. ST 464. iach wil
nijna porta stängho Mh 168. stengh vel fenslrena LB
7: 46. scen aat wm portano oc dörenar j clostrona
äru wäl atirlykta mz laasom oc iärn stänglom
starklika stengda Bir 5: 86. — stänga, genom stängande
el. tillslutning spärra el. förhindra inträdet i. ban
(qvarndammen) sknl rara open Jireo vikur vm varenit
. . . ok swa lenge vm hösten ... ok thes mellen
skal ban stengies met eno stemborfie Fil 3: 4 (1352).
hyminerik är stänkt MD 171. — abs. hans liwstrw
badhe stänkt MU 169. wärld tw stänger ib 170. 2)
afstänga (ngn från ngt), om the hollender stängis aff
östrcsiön FM 596 (1513). — Stiillgia ater, tillstänga,
tillsluta, stängis atlier dören Bir 5: 47. stängia . . .
liusit liardarin athcr vm sik JP 132. Jfr aterstiillgi.1.
— stängia i gen, tillstänga, tillsluta, ban . . .
stängde dörrena j geen äptir känne ST 273. Iii 54.
stengia sin vindögon igen LB 7:306. — stängia illlie,
innestänga, innesluta, ban . . . stcngdc alla marskens
swäna inne HK 3: (sista forts.) 4248. Jfr
iniie-Ställgia. — stängia lit, utestänga, at tho köpmen
them swa trengde oc wt fra rikens stadh stcngde
HK 2: 2033. — Stängia ute, utestänga, hwar wte
är stängdhir han är inne glönidhir GO 280. Jfr
utestäiigia. — jfr in-, til-, utan-stängia.
stiingil (pl. dat. stänglom), m. [A’. stengel]
stång el. trärslå hvarmed dorr el. port stänges,
skott-bom. the . . . atirstängde dörrena mz starkom
stänglom Gr (Cod. U) 379. aff thenna dyäffuolsins stänglom
ok lasom JP 132. Jfr hiärta-, iiiril-ställgil.
stiiui/a, /. L.
stiinkia (-ir, -te, -ter), v. [7a/. stökkva] L. 1)
låta hoppa el. fara omkring; sprida, utbreda, swa
som grena ok sötasta blomster hulkra lukt vidherla
stänkis (spargitur) Bir 1:179. —förströ, klärkdomen
ok alniogin hulke som äru gudz mwra sundir rifwas
ok stänkias (disperguntur) til at göra kötsins vilia
Bir 1: 385. thz (hjärtat) . .. stiinkis (dispergitur) wm
mång tliing hiit och tliiit Ber 224. 2) stänka.
stenkia vikt vatn j thz hus LB 2: 61. stenkia vikt
vatn 0111 kring alth liusit ib. hwar han (0: gallen aff
enoin swartom hwnd) stänkcs wm hwsith PM xxxvm.
wm hwndsens blod stänkes pa wiiggiana ib. ban
skip-adho wighia watn mz salt ok stänkia Bil 379. mz
stänkto wigilho watne MB 1: 508. 3) beströ,
bestänka. sttinktir mz aska KL 189. flädal hulkin som
hawir hredha vinga stänkta mz hwitom lit ok rödliom
lit ok blam Bir 1: 347. stiinkia sik mz wigdho watne
MB 1: 502. stänke hona medh wighdho watno oc
rök-ilse VKR 49. ib 23. Bir 5: 86. tha biscopin haffwir
stänkt thorn alla ib 47. wakta tliik for them fugl
som stänktir är mz thiäru ib 1: 301. seo ... thän
vnga . . . iunkherran . . . stänktan mz blodli oc
bla-nadh. saman liänta sin klädhe Bo 196. KL 19. Bir 1:
31. hwi sktidhin j ey til min mwn ok öron ok skäg
huru the värö stänkt (för stänkt) oc färghadh mz
blodli ib 3 : 289. skudha the gatona som strödda äru
ok stänkta mz mina hälgha manna blodhe ib 2 : 245.
— bestänka, stänka på. tliw . . , äst liik korompo
hulkin som gangande j dyanoni stänke ok smitta alla
nalkandes sik swa opta som hon vepta vm kring mz
roniponc (similis es caudæ vaccie, quæ vadens in lu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
