Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - stöta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöta
543
subtil
hona wäl oc stöta LB 7: 3. hona (dill) skal man
stöta och göra puluir aff ib. skal man taka pila lööff
och stötha tz smath ib 4. tag honagh baka tlier aff
en loeff och brän ban wäl och stöth sman som pulwir
ib. en örth är som hethcr humlatwnga hona skal man
stöta mz wiiu ib. ib 3: 63. 5) genom stöt el. starkt
tryck triinga samman, /acka. een kista ful alf gullo
stötli MD (S) 230. 6) stöta på; klappa pä. swa
som wägfarande nian stötande (pulsans) mangra manna
dör at ban skuli in takas Bir 1: 221. — klappa (på),
med prep. a. gik basilius mz klerkom ok allom
crist-liom til cristna kirkio oc stötto a (a beror på rättelse
af samma hand som skrifvit manuskriptet) kirkio dör
mz biscops stafui Bil 602. thorn som stö te a porten
. . . honum skal oplätas Bir 3 : 267. — abs. Ber 70.
7) stöta, genom stark blåsning i blåsinstrument
frambringa toner, ber tordh . . . loth i een sin basun
stöta B K 3: 52. stötandis j thera baswnor oc ]wdliom
MB 2: 172. ib 234, 237, 244 , 277. mz alla hända lekara
aubtidh orgliom ludhom baswnom liarpom fidhlom
skal-nieyiom oc krokharpom stötto swnglio oc discanterado
ib 230. 8} stöta (på), häftigt drifvas (mot), stöta på
grund, stranda, eg. och bildl. VM XIV. skipit gik for
vädhrcno ok stötte vp a strandcna mz främbre
stamn-enom KL 174. RK 3: 3718. somlike män äru stiasom
thz skip som hauir mist styrit oc säghilträit ok wragx
hiit oc thiit j bolghiomen til thäs thz stötir a
dözsins skär Bir 2: 171. skäriu ... a hulkom siälin
stöte opta ib 84. hans skip stötte oc sänk j grund
vtan for idü pa en sten RK 2 : 7249. boo som stöther
aa herra landh ib 3: 261. — stöta fran sik, genom
grundstötning mista, thet (skeppet) hade stöth rodret
fra sigh BSII 5 : 94 (1506). 9) göra plötsligt och
häftigt anfall, häftigt angripa, at nordmen the med
litle makt willo ower a swerige stötha at göra skadha
RK 1: 3116. at te af huseno nntghen owarandes
stötande vp å tom koma KS 87 ( 212, 95). 10) stöta
(till), komma i beröring (med), för honum brunno
skiipp annar try och stötte än tw ther tiil (d. v. s.
två andra kommo till, med hvilka det gick på samma
sätt) RK 3: 3523. — ref. stötas, 1) vidröra,
nå. thz (berget) syntis oppa skyyn stötas Al 8093.
2) utsättas för el. lida stötar (genom att drifvas
på skär), huat äru skäriu vtan ond astundilse . . .
j tholkom stötis siälin opta vadhelica (periclitatur
anima) Bir 2: 85. 3) utsättas för el. få stötar,
besväras, lida olägenhet, wari . . . kirkio golffwit aff
slättom stenom oc renom, at the som ingaa ey
stött-ens aff graffuoin ällir steuanna oiänipiiadh Bir 4:
105. 4) stötas, taga anstöt, j ... allom idhrom
rörilsom oc aathätfuom wärde enkte, tlier liakors asyn
stötis aff Bir 5: 6. — stöta liter, stöta bakåt.
di&fwllin stötte sit hofwdli atir til ryggia widli
wägg-eua ST is6. Jfr aterstöta. — stöta nidlier, stöta
ned, drifva ned. tidrik . . . stötte vdden nider i
iordena Di 158. — stöta ned, kasta om kull. tha
drox ban sua grymelica oc stöttis nidhir til
jordh-iuna Bir 2: 131. — bildl. nidzskap stöther nidber
hans krop han kan honom sielff ey retta op MD
(S) 250. — Jfr nidlier stöta. — stöta saman,
stöta samman, genom stötning blanda samman, för
skörbiug i benoni tagi krassa och gethamiölk och
salth oc lampatran stöth tz alt saman och bintb
ther wider LB 7: 3. thetta gräsit ok kålen skal
stötas saman ib 2: 71. Jfr saman stöta. — stöta
up, 1) rikta stöt uppåt, en . . . riddare ther liät
longiuus . . . stötte op mz spiiiteno af alle makt oc
stäk ginoui vars herra ihesu höglira sidlio Bo 207.
2) stöta upp, genmn stöt öppna, slå upp. tho daranc
. . . stötto vp dörrena ST 393. FM 554 (1512). —
Stöta sik lip, stöta sig upp, höja sig, stiga, om
modren stötir sig mykit op LB 7: 30. — Jfr
up-stöta. — stöta lit, stöta ut, med stötar drifva ut.
ban . . . stöttis wt j lughnn mz iärn(stangom) Bil 472.
— .lfr bort-, for-, genom-, smider-, til-stöta.
stötelika (-lik), adv. häftigt, tha vädher komber
stötelik FI 1072.
stöter, m. [Mnt. stöt. Jfr lsl. steytr] 1) stöt.
eld in flögli ... aff thera hielnia aff niangin stöt RK
1: 1102. at hon (arken) sculdo eygh syndirlösas aff
nol,rom bölghio stötom (procellarum . . . impu/sibus)
Bir 4: (1 ikt) 218. 2) stöt, anfall, dust. skipa ider
en godan häst ther tola skall en stöt Di 19. wy
swänsko sculoin i dagh staa een stöth RK 3: 53. —
Jfr instöter.
Stötning ("ig), /■ [Jfr Mnt. stotiuge] anstöt.
LfK 155.
stövare, m. [Fdan. stevere. Mnt. stöver] stöfvare,
spårhund, voltcr, stöuare GU 7. — bildl. iac rader
tigli hiiro at thu thine stöffuare hem kalle the lokke
mik fra mine sweua alle RK 2 : 2806. ib 2811.
stöveke, m.f n.f [Mnt. stovoken] ett slags mått för
våta varor, vti ena kanno vm twå stöfueke mz gamalt
öl heller viin LB 2: 71.
stövel (/>/. stöüar), m. [Mnt. stevel. Ital. stivale.
Mlat. æstivale] stöfvel, the hadiie smala stöffia RK
3: 1003. eth par högha stöfflä SO 16. GS 51 (1450).
mina stolle oc spora Sll ArS 1: 514 (1405). scal
gaardz-mcstarin faa allom budhum som riidha sculu häst,
sadhul, stöfln, spora, bezl VKR 35. RK 3: (sista
forts.) 5228. nar han wil färdes, thaa kwnne ey mina
stöfflar heller wara osmorda, medlian allo welia färdas,
och inglien wil blilfwa BSII 5: 178 (1507). — Jfr
knii-, lappa-, ränne-stövel.
subdiiikn (-dyäkn. -diakn L. -ar), m. [Isl.
subdjàkn. Lat. subdiaconus] L. subdiakun, underdiakon.
sa hon präst klädan ok diäku ok subdiäkn Bu 11.
hänne syntes som christna var sialuar prästreu ok
laurenciiis ok vincentios diaknane: ok tva äugla
sub-diäkna ib (kan föras till Subdiiiklie). ens biscops
subdiäkn sangh epistolam Bil 775. thänne mannin
. . . war höghsläktadhir ok kanukir ok subdiäkn Bir
1: 88. preste oc mässo dyiikna oc subdyäkna ib 2: 68
(kan föras till Subdiiikuej.
subdiiikne, m. = subdiiikn. pauin degraderade
subdiäknan Bil 775.
snbpriare, m. — subprior. en godher subpriare
i eno clostre LfK 35.
subprior, m. [Lat. subprior] subprior, underpvior.
subprioren i siälennas closter LfK 35.
subtil (-iil), adj. [Mnt. subtil. Lat. subtilis] 1)
fin, tunn, len. thz (o: watn) thagir bort smitto aff
äulite ok gör skinnit twnt ok subtiilt LB 3: 61.
2) fin, genomträngande, wiinet är hetli alf uatwr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
