Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - svartleter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svartleter
565
sven
mörker, syntes smaa swarta stena wt falla aff hans
mwnne, aff hwilka cristi tiänerska wndherstodh, at
wanhopsens ilhiirdzska . . . oc dröffuilsenna swarthet
owergaffwo tha mwnken Lg 3: 418.
svartleter (swart letther), adj. [hl. [-svart-leitr]-] {+svart-
leitr]+} svarllet/, mörklett. ter aff omskiptis
menniski-onnes hy oc ]eet, sa at te bliiffwo swa gola eller
swart lett.he i ausyctit eller om kroppen LB 7: 248.
svartlikhet (suartelikhet), f. egenskap att
vara svart, svart färg. tilbör ey at lofwa ognen for
sina suartolikhet Bir 3: 256.
svartiniinker, m. [/»/. svartmunkr] =
svart-brodhir. at änders gere . . . gaff brodher laurenz
gcra leetori aat swartmunka ena bodh SJ 229 (1453).
ena siäla bodh . . . beläghiu i mellan hans smidz
siälabodh och swart munkana (d. v. s.
svartbrödraklostret) ib 231 (1454). uidlian swartmunka ib 225 (1453).
Jfr svarta miinker. — svartmuiika kloster
(-elöster), n. [lsl. svartmunkaklaustr] =
svart-brödhra kloster, leeth k (d. v. s. konung Karl)
mykla haffuar i swartmunka c|oster göina Ii K 3 : 507.
vthi swartmuncka elöster jagh begraffwen war ib 1:
(Till. t. LRK) s. 237.
svartna (-ar, -adhe), v. [lsl. sortna. X. svartna]
svartna, blifva svart, skinnet . . . swartnadhe som
eeth koll Lg 3: 377. — blifva svart el. mörk i synen
(af sorg), ban swartnade j änne soin en mul Mli(S)
299. — svartna, blifva svart (för ögonen; vid
svim-ning), opers. emott swimilse oc hwffwd verk, nar man
tycker at huffwdit löper oin kring oc tz swartnar for
ögon LB 7: 199. — svartna (i munnen; vid törst),
opers. then som . . . torster mykit sa at swartnar j
munnen LB 2: 92.
svarva (-ar, -adher), v. [Fdan. svarve. X.
svarva. Jfr hl. svarfa och sverfa] 1) svarfva. thz
trä som swarwas mz huasso jarne Bir 3: 139. ib
136. eet swaruat kaar af gul Gr 298. thän bänkkir
är väl swarwadhir som satthir iir mz godhom quinnom
GO 81. — bildl. svarfva i liop, hopsmida, diiiffwllcn
är snar at swarffwa lyguena Lg 3 : 299. 2) bildl.
slå under sig, svikligt tillegna sig. skatten lat ban
allan til sik swarffua i 11) 337.
svnrvare, m. [Ar. svarvar] svarfvare. BtFH 1: 315
(1413, Joh. Bures utdrag).
svarvostol, m. [A7", svarvestol] svarfstol, ’thz trä
som swarwas j swarwo stolo Bir 3: 136.
sva SUill, se under sva.
svat, se sva at, under sva.
svavel (swagel. swäwil), n.f [Ar. svavel,
svaa-vel. Mnt. swavel, swevel] svafvel, them brister ey
tiära ok ey swawil Al 1752. han ledher man ij eld
ok swawil ib 6270. lot han kastä honom j en
siwd-ande ketil fullan mz bik, swawil och wax Va 38.
thot salpother och swäwil bon haffwer BSH 5: 183
(1507). sende hiid noghot saltpeyther ok swagel ok
en puluermakere FM 440 (1509). i [i] tunne swawel
ib 77 (1483).
svear (sweiar. sweyar: -a BSH 1: 142 (1373).
suäiar. swiar), m. pl. [hl. sviar] L. Svear, sweä
kononger ok gütä SL 1: 66S (1285, gammal afskr.).
BSH l: 142 (1373). at öfra marti som suäiar (Bil
swear 979J calla o[ien Bu 199. sueia (Bil swenr 980)
worþo opta cristno ib. ban tyrfdo swear j häl Bil
738. aff sät adnms söne, oc iaphet 1100 söne, äru göta
oc swia (Cod. B sweiar 527^ wt kompno MB 1: 4. hon
wart sidhan drotning göta oc swia RK 1: 455. — i
ortnamn, swia skiir RK 1: 478. — Jfr upsvear.
sved 11, se sviþ.
sveþa, v. L.
sveina (-ar), v. [hl. sveima] röra sig hit och
dit, sväfva, saa iak ther om bonum swema orma ok
ydhlo aldra väghna Iv 279. then samma ember som
gar wr herra abota baisse swomar om änne lians alt
och hoffwdh AS 60.
sveiliare, m. gifuer iak . . . vpsala domkirkio . . .
en swemara af (bör utgå eller ock måste något anses
vara utfallet efter detta ord) xxitli famna langhan,
ena lödhugha mark til en kalk oc min blakka
söm-ara, item boudnkirkionne ther samastadz en
swemara, siw fampna langhan, oc grahrödhra klostro i
vp-salom samwledhis Sli XS 1: 514 (1405). testamentum
jøsso jowanson vbi legat ecclesio vpsalensi I vexillum
vol swemaro de 24 cubitis vel famna ib 515
(anteckning meil något yngre hand å Jrånsidan af anförda
diplom). Jfr ii [2] smaa fänokor jtcm j [l] swemar
G. l-.s Registr. 1: 176 (1523). Fanor, Kyrkioswemare,
Kyrkepell, Fastedwkar L. Petri, Om Kyrkio Stadgar
35 (1566, tr. 1587).
sven (sween. swän. dat. svene Bu 30; SD
XS 1: 514 (1105). pl. -ar. nom., ack. swäna RK 3:
415, 418 o. s. r. swäne BSII 4: 305 (isoi-2). swenna
<b 5: 549 (isis), swenna ib 484 (1511). swenne ib
549 (1515); FM 127 (1501). swänner GS 50 (1448).
med art. sing. nom. suennen Bu 22, 27. svennin
SO 147. swennen ib 6, 21. swännen MB 2: 167.
ack. suenen Bu 22. swenin Lg 35. dat.
swenen-om KL 88. pl. nom. suenane Bu 505. swenane
SO 3. swenäna ib 5. swenena ib. ack. swenana
RK 1: 3884. dat. swenomen MB 1: 189.
swenn-omän SO 6. swenomnom ib 3. swenommon ib.
gen. swenanne ib. swenena ib o), m. [/s/. sveinn]
L. 1) sven, gosse, suennen öptö ok grät Bu 22.
ban gat eigh vänt suenen frau cristo ib. sagho
suenen ii bränanda båle ib. tagh swenin oc hans
modlier Lg 35. — yngling, ung man. tu bion gipto
sina dottor vngom sveno Bu 30. tuo unge suena läto
väruldena ib 152. ib 27. KL 88. 2) sven, tjenare.
bö|i sinom suenoin binda storan sten viþ hänna bals
Bu 505. suenane giorþo sins härra buþ ib. lop han
(Abraham) mot them oc Iwtadhe them oc sagdho
härra än iak är thin win, tha far ey bort ower
thin swen MB 1: 188. ban . . . taghcr ther en
mörastau kalif ... oc fik swenomen at siwdba ban
ib 189. rike män oc wäldogho foro siälwe mz sino
fä, eller tliere främsto swena ib 221. (konungen) tuli
sinom suenom änga ilgärninga KS 49 (125, 53). herra
fräderik reedh ij skogli at iagha han hafdhe mz
sik swena twå Fr 2771. husbondin gik tha hänne
ij gecn ban kalladho rasklika a sin sween ok badli
han taka hänna häst Iv 3952. jak (Alexander) är
een swen til hans (Guds) budz Al 5820. thu
tiän-ar ey bonum (Gud) som lydhoghir swen MP 1: 245.
ib 67. KL 372. Bil 353. Bo 68. Bir 3: 177. MB 2:
167. — ined särsk. afs. på Svenska förhållanden: sven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
