Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - svenbarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenbarn
567
svete
swen ock dy|l tz mz hanom bötlie i embetet ena
halffua lödigha mark sölffuer ok svennin böte sex öra
ock bliffue eyg swen tcss bäthre ib 147. schal . . .
engen swen i samma ämbete göra nagliat stycke verck
ib. ib 148, 149, 150, 152, 153 o. s. r. 5)
handelsbiträde, agent, herman enbeke, syrenbergx swen i
ly-bekä su XS i: 589 (1406). — Jfr borgliara-,
brudlin-, bur-, by-, (lura-, fataburs-, fäste-,
gilde-, gildis-, gnlsniids-, liof-, livardags-,
bärra-, bästa-, kaniara-, källarn-, känne-,
köp-, köre-, ledlie-, leglio-, läre-,
inynta-niästara-, liiyntnra-, niästar-, prästa-, radli-,
re|io-, skip-, skoninkara-, sinn-, sniidba-,
stal-, stal/-, stekara-, stnvn-, siitu-, ]iiiiuisto-,
vistliiis-sven, äfvensom doiide 2. — svenn duker
(swenne dwker), m. duk som nyttjas af tjenare
el. i tjenares rum. ii swenne dwke i borgerstwgen
xv alue long hwar there, och ii granne dwke
vt-kastede IISIl 19: 1(;7 (1506). — svena lön, n. pl.f
lön eller betalning åt handlrerkssvenuer. SO 23. —
svenainur (awene-), m. fästningsmur hvarest
sven-nerna äro placerade, vnder swenemwren HSll 5: 401
(1510).
svenbarn (swän bara MB 2: 35i), 11. [/»7. [-svein-barn]-] {+svein-
barn]+} L. svenbarn, gossebarn, gosse, teþes hanne . . .
en vän mö iui altareno ok eet kronat suenbarn ii
hänna knä Bu 63. skipadhe konungin twå konor, at
the skullo widherwara ther som israels sona qwinde
föddo barn, oc büdh konungen thenna twem konomen
. . . at the skullo niyrdha all swenbarnen . . . oc all
möbarnen lata liwa MB 1: 276. ib 386, 419. Bil 268.
Lg 35. hwilkiu kona swenbaru faar Al 4741. MB
2: 351.
svensker, se sviinsker.
svepa, /., se svipa.
svepa (sweepa. swäpa. -ir, -te, -ter), v.
[lsl. sveipa] 1) kasta (kläde el. dyl. om ngn el.
ngt); srepa (ngt om ngn el. ngt), soiiill swepte klädlie
vm sina händir KL 267. swepto varafru systir vm hona
klädhin Bo 215. 2) srepa, hölja, hon . . . grep barnet
v hänna (d. v. s. Mariabildens) knä. ok bar hem te’
sin. ok lät sic haua gripit goþan (fanga): ok suepte ii
huito kläfie Bu 25. Jo sagho . . . smasuena r[i]pa som
ridara gulle kläda ok suepta ii selke ib 152. suepe
han hona (0: fidhlo) j sindale Bir 2: 188. hafdho seet
hänna än lite sweep (för sweept) oc hult mz
fa-tökom slättoni KL 303. hon spordhe. hwi ban swepte
sina händir ib 267. — särsk. om lik. hon ■ . .
nidher-togli hans tiäl aff stodhcna oc swepte ther vty hans
dödha krop MB 2: 168. tok iosep ban nidhir af
kors-eno ok swepte han i hwit rent sindal KL 394. MB 2:
388, 389. Lg 3: 167. suepte ban j reno sindale Bir 3:
274. swepa lic&mman i thy linna klädheno Bo 211. at
i lätin mik swepa fütrena ib. thörkar bon them
(fötterna) . . . swepir oc redhir tliöni . . . tbz bäzsta
hon kan ib 212. sidhan the haua swa swept licamman
ib. ib 213. een wng pigha . . . war lagd oppa gol|fvet
til at swäpas som liik piägha Lg 3: 356. Bil 2S7.
— svepa, linda (ett spädt barn), þu födes först a
gatum ute sueptar ok vaf]iar ii fatökom klute Bu
76. Lg 33. Bir 1: 137. födde hon sin son oc swepte
han j tanoni MP 2: 36. j skulin ther finna baam
swept j klädhom älla tanom ib. hwat aluorlica oc
viislica hon swepte (fascia componerat) hans spädho
linii Bo 5. — svepa, omhölja, omgifva, rotinä suep
väl mz blaa llästläked. i AS 137. — inhölja,
in-vefra, vältra, fan hans krop hufivdhlösan sweptan j
sino eyglino blodlie ST 344. vtkördhis manuin aff
pa-ladiis . . . miste meulösonna fiighrind oc sweptis j
orenlikbet (involutus est in immundis) Bir 2: 312. —
Svepa saman, svepa samman, lägga samman,
hopveckla, sammanvika, pau|lis . . . döpto howth dukin
j blodheno ok swepte saman Bil 128. Jfr
saman-svepa. — Jfr be-, in-, lim-svepa, äfvensom
0-svepter.
svepesak, f. [Jfr Isl. svipr, m. och X. svipa,
sveipa, äfvensom Sv. dial. svepa, svepa likt] 1)
anklagelse som framkastas för syns skull; orättvis
beskyllning; förföljelse, bidhin for them idlier swepo
sak gifliwa (persequentihus et calumniantibus vos) Ber
16. hwat ey iir thz liämda gäldli för the omildha
swepesak oc grymma hantcringh som ban giordhe
the hälge iomffrwuno, huilkeii sannelika menlös war
Lg 3: 315. 2) orsak som anföres för syns skull;
svepskäl, förevändning, vtgiutha menlöst blodh for
falsa swepesak Ml’ 1: 268 (kanske snarare att föra
till 1).
svepil (pl. swepplar), «». linda, modhorin loot
thz (barnet) full wäl wi|lda i faglira sweppla ful wäl
binda Al 9850.
svepliker, adj. [Sr. dial. sveplik. X. sviplik,
sveiplik] snarlik. 111ig sweplik . . . war han HK 3:
(sista forts.) 5480.
svet, f. L.
sveta (Iv 927. swetta. swätta: -as LB 4: 352.
-ir, -te, -ter. impf. ref. swittis l.g 3: 77. supin.
refl. swettatz LB 9: 106), v. [Isl. sveitaz] svettas.
herra iwan nionde aff angist sweta Iv 927. alexander
stodh oc aff angist sweter Al 8262. — refl. svetns,
svettas. LB 4: 352. när tw haffwer . . . itogh swettatz
ib 9: 106. jak swetis ey ällir ärwodhir j hafsins
flodli-oni swa som köpman Bir 3: 366. han . . . swettes swa
for koinaskolande pinonna styg ok ängxla at hans
swettor var swa som blodzdropa MP 2: 10. äru hans
bon wän at swettas gen thy nokor paue scal döö Bil
767. — med dat. ära vari thik min herra ihesus
christus tlier af dözsins rädde i thinne bön swetis
blodhe (pro sudove sanguinem emisisti) Bir 4: 134.
swettandis blodhe Su 397. — med ack. (el. en form
som kan vara ack.), thu . . . swettis blodhughan
sweth ST 170. var han allir vätor af blodbino ther
han swettis Bo 188. Lg 3: 77. sacramentit swettis
retta thara HK 2: 7862. — part. pret. SVetter,
svettig. tha brödhirine komo fastande ok swette aff
är-wodheno KL 102.
svetbora (-bura), /. svetthål, por. alla
suetbor-ona (pori) stodho sua som löpande adliro mz
brännande eld Bir 2: 15. at swet burunar ypnas LB 2: 12.
ib 3: 46, 68, 177. Jfr sveta bora.
svete (swette), m. [Isl. sveiti] framsipprande
välska, svett, hans malniar skriin gifuir olei swetta
(sacrum resudat oleum) Bil 578. — sveta bad II,
(suetto-), n. svettbad. bildl. om häftig strid, the
. . . leeddo sik til eth suetto badli Ml) 344. — SVetft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
