- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
572

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - svälla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

svälla

572

SYiir]i

been LB 1: 97. ib 2: 9. thz . . . förkommer spolorm i
magan och annar swllon bith ib 8: 45. tho (o: min
saar) äre sara swolnc Di 193. han wart omsidlicr
swllon widh sin bcnicligb ting Lg 3: 377. soln . . . swlna
äro i halsen LB 7: 135. thor som swllit är ib 23. —
Svälla U|), uppsvälla, om ndhrau swcllir wp LB 3:
33. — Jfr O-, ut-sullill.

svälla, v. [Jfr Mnt. swellon] — svälla ut,
komma (ngt) att svälla ut. ydropissis iir smältingenna
willefarilso swellandho wth maghan oc all lidhamotin
LB 3: 173.

svälta (pres. -er. impf. svalt. part. pret.
sult-in. swultin: swultno 57*400. swoltin: swoltna
LfK 63), v. [/»/. svelta] 1) svälta i hjäl, ilö af
hunger. ki)pcn os waara tharfwor, för än wi swältom
(consumumnr inopia) MB 1: 240. — meil tillägg af
bestämningen i häl el. til dödh. at swelta til dödh Lg
87; jfr följ. artikel, the hade fult när sultid i häl RK
2: 8104. 2) svälta, qväljas af hunger, bätra är
dyrtli köpa än swiilta (fainis ense premi) G O 318.
ii . . . swältir (famescit) sitiandc kraka ib 718. hwar
skal thik födha. miidhan iak swälthcr BH 316
(kanske snarare att föra till l). benedictus swalt aff
hunger (fame cruciatur) ib 694. — part. pret. sultin,
1) ihjälhungrad. inaxeiiciiis kom atir gielda fuldir,
at hon war ey sultin Bil 538. 2) utsvulten,
uthungrad. petrus saat sultin nästan tha döilhcr Bil
117. wngo män ok starke gingu a gatuni som gasta
siiltnc til the fiol 1 ii nidher dödhe for waninären ib
316. äptir them fcomo syn andre yxkn badhe swltne
oc niaghre, oc the swultno oc magliro vp atö . . .
tho foto oc faghra ST 400. FH G: 114 (1489). the
hästa tho riddara varo buiidno op a varo illa sultne
the måtto ey ga lv 3054. — uthungrad, hungrig.
han är girugli som sulton arn Al 3063. sultno luinda
ib 2786. sultne wllfwa ib 6856 swltnasto wlfwa Su 460.
swlton léon ib 436. Lf K 63. rände hwar mot annan
sa suart som ön swltan falka slaar effter bråd. nar
ban swlten är Bi 69. nar han (björnen) är sultin
(inedia afficitur) Bir 2: 210. KS 29 (72, 31).

svälta (-te, -ter), v. [lsl. svelta] 1) svälta
i hjäl, genom hunger beröfva lifvet, med tillägg af
bestämningen i häl el. til dödh (dödhin, dödha). lielena
lät kasta iudliam j diupastan thürran brun ok (af
senare hand ändradt till at, genom hvilken ändring
swelta kommer att höra till föreg, artikel) swelta til
dödh Bil 87. ban wart fanghen oc swältir til dödhin
MB 2 : 320. ekke swclto the han til dödha 11K 1: 4333.
tessalund swälte ban tlicm i häll ib 4068. ib 1299, 4251.
han swelte sina bröder . . . j hool PK 237. som j licol
swaltis (för swältis) ib. 2) svälla, låta (ngn)
hungra, qvälja (ngn) med hunger, uthungra, sanctus
crisogonus . . . sattis först j myrkehws at swcltas
Bil 488. han . . . swälto mik j häptum ib. ib 117. —
plåga (med törst), thän soiii länge hafdho varit swältcr
af tliörst Su 404. — Jfr ut Svälta.

Svälter, m.f svält, hunger, thöm goor altiingx
stoor swelth och höiigor paa FM 360 (1508). Jfr
svälter.

sväliska (swenska), /. L. Svenska, Svenskt språk.
här begynnas biblia pa swensko MB 1: 1. VKR vn.
hwart sinne thu gudelika läs theniia ordh wppa la-

tino ällir swenska Su 372. plantago iir wägebredo a
dansko ok grobladh pa swensko LB 3: 79. ib b: 293.
Al 5717. Bir 5: 85. ST 203. BSII b: 273 (1508). hona
(boken) loot til swensko wända aff latino ... en ärlik
drotzot Al 10572. tlienna . . . book . . . omwändhes aff
latino oc oppa swänzsko i uadhondals closter LfK
136. Lg 291, 807, 3: 321. at ban swa dana forfall
hado at ban ey suenscha tala eller vnderstode SO
194.

svänsker (swensker. n. swenskt BSH 2: 236

(1425-29, samt. afskr.). swänst SO 5: 637 (1317).
swenst Bir 3 : 227; SD NS 1: 300 (1403)), adj.
[lsl. svenskr, svænskr] L. Svensk, en swänskir herra
Bil 758. tha öpedes swenska manna wanda RK 2:
22. swänske män ib 3: 2593. swänst liiript SI) 5:
637 (1347). thre pänuingä swenskä ib 4: 465 (1335,
nyare afskr.). ib 5: 375 (1344, nyare afskr.), 564
(1346). at swensko wikt ib 478 (1345, nyare afskr.).
wi hafwm medh os hwaske swenskt tyst äller danzt
mynt oc lithit inedli allo aff thot gutnischa BSH 2:
236 (1425-29, samt. afskr.). siextighi mark penninga
swenst taal SD NS 1: 300 (1403). som bo ... i swensko
riittin SD G: 7 (1348, gammal afskr.). BtFH 1: 323 (1463),
330, 331, 337. dömdes thott sweiiske skiffto stadigt och
fast som kuutt pàsa hade giordt med sairiala boar ib 50
(1477, nyare afskr.). a swenska tungo MB 1: 319. Fr
3207. ey kunnande swenst maa! Bir 3: 227. ena swänska
mila MB 2: 315. — the sviinsko, Svenskarne, huru the
svensco i stocholme wordho forradhne OB 212. ib 213,
214, 215. the swensko söktho mz fwlle farth RK 3:
(sista forts.) 5555. — substantivt, scal äldre swensker
kiira a thydzskan OB 214. skulde ey thydzsker kära a
swenskan ib. xxx swensko oc xxx thydzskc alf
thöm bodzsto ib. allwar the mötto svvenskoni ib 212.
at thysko oc svvenske skuldo saman bliva ib 213. at
swenska hyllade ena danske qwiniia HK 2: 6. wy
swäusko sculom i dagh staa een stöth ib 3: 53. ib 2641.

Sviil" (swäär), m. L. svärfader, moyses war i
ödhomarkom mz sins swärs fä MB 1: 281. lät hau
sin swäär licem til siin fara ib 327. grewc gort
kon-ungsins swär RK 1: 1038. tha lians swagher äller
swär (soeer ejus) saa mannen gik ban glad her moto
honom . . . oc bleff maghen j swärons hws j tre dagha
MB 2: 129. ib 130. Al 10265. ST 330, 331. SI) NS 1:
463 (1405), 615 (1407, nyare afskr.), 2: 174 (1400). SJ 8
(1423). Jfr sväre.

Svära, f. [lsl. sværa] L. svärmoder. at sväran
monde haua maghen sua kärau for vdygh Bu 30. Bo
70. MB 2: 208, 209, 210, 211. SD NS 1: 36 (lioi), 2:
200 (1409). SJ 89 (1438).

sviil’]) (swär L.- Ber 268), ii. [/j/. sverS] L.
svärd, tw thing tilhöra swärdhcno först at thz haui
twå äggia annantidh at thz varo väl huast Bir 3:
382. ib 2: 64, 173, 1T4, 3: 368. at ängen af
almogh-änoin ma nokor vapu bära som man ma nokon skapa
med gyora. som är stekamiiz. buglii. köluä. spyut.
swärp. allr bredygs SD 5: 638 (1347). SR 26. huar
som rykker kniff ellir swärdh ath androm KG 63.
wapnade hau sik thz beszta ban kunne . . . oc bant
sit swcrd wid syna sido som nagellriiig het Di 68.
ib 5, 7, 8, 11, 14, 15, 48, 49, 50, 51. lian rykto tha
sit godlia swärdh ... ok hiog bonum ij hans änne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free