- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
582

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - synnan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.syiin.an

582

syrghin

lik, siinlik] 1) synlig, ban omgik synlikin mz
mannom her j werdlene ISil 536. llir t: 92. änglano
iiro . . . oy synliko aff sik siiilwom MB 1: 190.
miiillian diiifllano iiru ledho oc rygheliko . . . hwi synas
tho oy synlike mannom Bir 2: 285. jak gör nakat
aff äugo oc synlikit aff osynlico ok jak teer nakat
synlikit j tekno ib 121. ib 1: 44. formatto ey at
vnd-irsta älla begripa osynlik thing vtan vm synlik
thing oc liknilse ib 2: 38. Bo 256. fyra diälla i
synliko qwiiino liknilse KL 261. 2) uppenbar,
tydlig. mit tokn är vppinharlikit ok synlikarc
(eriden-tius) än thit tckn Bir 1: 358. (synlika för oaynlika:
gudz wcrdoga likamo är ey j the måtto j tässo
saera-mcnto swasom nakot likamlikit tingli j sino rwnio,
hwilkit j sinne mätningh widhcrlikas rwnieno, wtan j
clio synlika oc besynnerlika måtto (quodam speciali
modo) Su 271.) — Jfr osyulikor.
syniiaii, se siiuiiaii.
syniiodaglier, se sunitodaghcr.
synriit (-ret. swnrctj, adv. L. rakt, i rät linie.
gangani . . . iueriint ... a nieridio ah aiinio eslo
in-cipientes nbi prima teldra posita est. & sic do teldra
in toldram. do griina in grimam. sniiret uel opiet SL)
1: 247 (i225). contra hane rupein synret uel opret
tormini i ro habent ib.
synrfilta,/. L.

sypta (-te), v. [lsl. sypta, svipta] rycka, drogho
tho han oc sarligc syptho ther the honom a korsith
lyptbe Ml) 15. — sypta ||p, rycka upp, draga upp.
mz th unge wiito som soolgisla gita oy at sypta op
mz sik hüglit aff iordhiunc swa sköt som tho rinna
siiilwa op MB 1: 122.

syra (syyra), /. [Jfr lsl. syra] syra, det som
har sur smak, 1) surdeg, jäst, thz brüdh soui
aldro kom dräg widh eller syra MB 1: 308. ib 473, 481.
stampas krasse mz syro (fermento) LB 3: 137. 2)
syra, rtimex Lin. acodula syra LB G: 284. ib 3: 141,
5: 81. syra, som vexer pa akor eller ängli ib 7: 1S7.
tag syyra soin vexer pa ängin ib 241. ib 260, 300, 302,
303. stiith syror ib 2: 56. — Jfr skogli-,
skoglia-syra. — syroblaiidadher, p. adj. blandad el. tillsatt
med surdeg, syrad. mz syroblandadho brudlie MB 1: 340.
ib 308. — syro frö (syra- LB 8:4i), n. frö af rumex.
tak syrofrö LB 2: 59. ib 8: 41. — syro vatll (syra-),
n. dekokt pä rumex. dricka syra vatn LB 7 : 300.

syra (pres. -ir. part. pret. -dher, se osyrdlier),
v. syra, genomsyra, göra sur. litiii swrdegber syre
allan degbin Ber 130. ätikkia til blandat sijto vino,
syro thz alt saman MP 2: 61. Jfr osyrdlier.

syrgliolika (sörghelika. sörglielica.
sörge-lika. sörglica. sörgeligha. syrgelige MO 115.
sörgeligä. sörliga), adv. [hl. syrgiliga] sorgligt,
med el. under sorg. ban (djäfvulen) siindo stundom
gladlia drüma j biärtat at thu skuli fanyttelica
gliidh-ias stundom sörghelica at thw skuli syrghclica
(do-letulo) forlata nakra godha gerninga som thw hafdhe
maat at göra Bir 2: 78. hwat sörglielica the sta
Bo 178. woude ban sörgeligä igen Va 14. ib 17.
wid-eko oc heim skildis sörliga fra thera kompana Di
181. stokliolins miin faa thz sörgeligha weetta RK
3: 3564. ib 174. sua sörgelica liiölt ban sik ib 2:
3877. — pä ett säll som gifver anledning titi sorg

el. ömkan, ömkligen. ban . . . dara . . . them
sörghelika Bir 1: 70. sundir stiiuktos the syrghelika af
grymmom diurom ib 204. ib 72, 337, 2: 67, 3: 353. MD
13. Su 219. syrgolika döa af sylt KS 84 (206, 92).
vi skulum gudlica bidhia j then stadh huar ihosu
fötir stodho sörglica j hans pina thima Ml’ 1: 47.
the som ey elska gud . . . fördömas sörglica ib. —
svart, svårligen, mycket, högeligen, häftigt, sörghelika
bcdröfwas ST 288. Ber 154. the fara sörghelika willo
ST 34. Lg 3: 334, 639. gisla flängior liardha oc
sörglielica värkiande Bo 193. stingande sörghelica Bir 3:
29. syrgheliea pinande jdliir ib 295. VKR XII. —
häftigt, högeligen, bitterligen. mathidiana succadho
syrghelika Bil 351. Su 97. hon stodh oc sörghelika griiät
KL 358. ST 464. Su 159. Ml) 115. ban . . . sörgelika
klaghade sik för gudhi Su 16. ib 298.
syrgheliker (-likin. sörgheliker. sörghe-

likill Al 1796; (ack. m.) Bo 195; (pl. ack. re.) Sn
247; -likit ST 464; Su 298. sörgelikin MB 2: 221.
sörghelighin: -lighit RK 3: 161. sörgeligllin:
-lighit ib 163. sorgelig), adj. [lsl. syrgiligr] 1)
sorglig, som uttrycker el. gifver anledning till sorg,
bedröflig, lönlikt breff ok sörghclikt Bil 485. han
(djäfvulen) sände stundom gladlia dröma j biärtat
. . . stundom sörglielica Bir 2: 78. ib 79. Iiiollo thz
sua syrghelikit ib 200. swa stor skam oc sörgelikin
wanhcdhor MB 2: 221. thz som alzstingis sörghelikit
oc grötelikit (flebile el afflictivum) iir Su 298. j bland
thenna mina sörghelika talan ib 247. sörg||elikin ordli
ib. thenno sörgclige tidhonde FM 409 (1509, samt.
afskr). RK 3: 161, 163. — sorglig, ömklig, dö aff et
sörghclikt fall Al 498. — svär, smärtsam, tholdo var
herra iliesus af thorn . . . pinor ok sörgbolikiu värk
Bu 195. ij thässe tliiiino sörghelico (do/orosa) stridh
ib 212. hwat iir syrghelikaro (dolorosius) mz
wiirldz-likom mannom än vmbära sin orät Bir 1: 276. —
svär, förskräcklig, omättelikit diup ok syrghelikit
(dolorosum) Bir 1: 337. hwi wilt thu swa
sörghelikit bedlias ST 464. — svär, häftig, bitter, lät mik
grata mina sörgelika dröffuilse (defleam dolorem meum)
Su 159. syrghelikit! gratir KL 101. Bir 3: 154. Al 1796.
2) sörjande, sorgsen, bedröfvad, mill sörghcliko
grüto-liko bughor Su 415. sörghelikit hiärta ib 298. mz
enno sörgeliko warkunna ib 182.

syrghia (syrgha: -ande Bu 20. syria ST
458; -ande ib 403; Ber 205. sörgliia. söria Lf K
19; -ande Su 159; -audlie Lf K 78; Lg 218. sörya
PM 19. pres. syrgher Iv 3791. sörghir GO 332.
sörgher At 944. sörghe KL 67, 299; Lf K 99. impf.
syrghþe. syrghde. syrgdhe.sörghþe.sörgdhe.
part. pret. 11. syrkt Bu 74), v. [lsl. syrgja] L. 1)
sörja, bedrifvas, sanctus goorgius sa þiit ok sörgh|ie Bu
493. ib 495. vif inojior döþ gat iak fast gråtet: sukat ok
syrkt ok illa lätet ib 74. hanom syntes sik (ganga)
syrghande fran domenoni ib 20. Bo 27. ST 458. Su 159.
l.g 218. Ber 205. Lf K 78. wardli hon mykyt syriande
ST 403. hulkin som syrgdho ok grät ä thäs meer at
riddarin badh hona wara gladlia KL 67. han spordho
hwi hon swa sörgdbo ib. ey är thz vndir at iak
sörghe ib. ban . . . sörgdbo sarlica ib 299. saara
syrgher the iomfrugha Iv 3791. .4/ 944. PM 19. — med prep.
mykyt sörgdbo hon af thinom düdh Bo 225. aldra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0586.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free