Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - syrghian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syrghian
583
sysla
minzst syrghin the aff andra manna syndom liir 3: 27.
altidh sokka oc süria för sina oc alla wärldeiina
syndher LfK 19. gudz man sörgdho thor mykyt vin
Bil 848. mykit sörghia vm han KL 299. syrgdhe
sanctus iohannes ewangelista mykith äptir henne Lg 43.
thiirna säthir hnnd vndhir kyn ok sürghir äpte
gra-skin (il. v. s. öfver saknaden af gråskinn, ifver att
icke ha fint pelsverk) GO 332. — med sats inledd af
at. knnugon . . . sürghpo. at han gat eigh frälsat
sina dottor fra dö[» Bu 491. — sörja, sörja ifver,
med ark. dyoclccianus . . . syrghþe sin sca[w Hu 524.
nero syrghdo dyghirt hans dödli Bil 124. sürgh thz
at mins sons vini äru faa Bir 1: 2R0. 2) känna
smärta af, lida af. om öghoneii ällar füthronn wardha
förlanie Invat ey wngeller thz oc sörghe aldlicr
kroppen LfK 99. 3) väcka sorg. hwat äru ni thesse
||ling|| vtan swa som rägn framgangande af skymen
smittande hughin j thaukans åstundan ... ok
sürgh-iande (perturbans) j samansankada’ thinga mistilsom
Bir 1: 278. — väcka sorg el. smärta hos, smärta.
meer drüuir mik nu ok sörghir (augit) at jak hawir
syndat mot gudhi än mins kötz värkir Bir 3: 445.
4) sörja (för), draga försorg (om), hafva vård om.
try konga riiko hade iag fore sörgia II K 1: (Yngre
red. af LBK) s. 257 . 5) besörja, ställa om,
anskaffa. tha skal swcnsons fadher gipta salugha mö oc
sörghia henna klädhnndh (providebit puellæ uuptias et
vestimenta) MB 1: 335. — besörja, förskaffa, anskaffa
(ngt) åt (ngn), sörghia konungoni kost MB 1: 266. —
Jfr bo-, sam-, uiu-syrghia (-sörghia) samt
o-syrgliiaiide.
syrghian (sörghian), fi Jfr besörghiaii.
syrghlltilia, fi. f Fdan. surguuiiie] chelidonium majus
Lin., svalört, celidonia thz iir syrgunna ällir hrenne
yrtli a swensko LB 3: 120.
syskin, syskino, se systkin, systkiiiP.
sysla (impfi. syste: -to Bil go2; li K l: 325G,
4258. part. pret. n. syst L.; Bil 725; Bo 4; MB 1:
206, 476; ST 92, 304, 509; Iv 1346, 3189. syslat Lg
725. syslath MB 1: 44o), v. [Isl. sysla] L. 1)
uträtta, förrätta, at siälin fonnatto ey sysla sina
natwrlika gerninga mz tholkom likarna Mli 1: 79.
ib 43. — uträtta, verkställa, bestyra, at iak skulle
thz ärinde trolika sysla MB 1: SOS. ib 476. Bo 4.
ST 509. han sagdho ysaac hwath han hafdhe syst
MB 1: 206. lian hafuer syst thz ij badhiii Iv 1346.
the systo ther ok annat slikt som rikcno war
torffto-likt HK 1: 4258. berätto honom . . . hwat the hafdho
syst oc ändat ST 304. en ... sagdo sik nit thz
liafua syst j thrätiglii daghuni Bil 725. annar sagdho
. . . sik thz liafua syst j xx daglium ib. sagdho
lian liafua mera . . . syslat iin alla tho andre Lg
725. — uträtta, åstadkomma, bringa till stånd,
uppnå. nriaui . . . systo cnkte mz thrigia dagha fasto
Bil 602. HK 1: 3256. diäfwllin . . . saghdhe sik enkto
hafwa syst ST 92. — syssla, beställa, göra. the
haffdo yffrit at sysla tha HK 1: 4264. hwat hafwom
wi sysla ij india Al 4167. hwat hafuon j mz os sysla
Bil 238. han swaradlio . . . sik liafua warit en
for-bannadan röfuara ok änkto liafua sysla mz martiribus
ib 631. — ställa, rangera? then reso lik tha illä syst
(illa Stäldt för sig!) Ir 3189. 2) förskaffa, oy gita
tho (o: lagh) . . . syslath hnghenom fulkoniin fridh
MB 1: 440.
sysla (syssla, sytzla L.), fi. [M. sýsla] L.
1) syssla, göromål, bestyr, ä huar han var älla i
huat syslo han var Bu 7. ey förlät han . . .
clost-irs syslo (officii monasterii) Bil 627. jcronimiis fik
thy (lejonet) syslo at giinia clostirs asna ib.
joro-ninuis . . . hödli leone alla nsnaus syslor ib. atte hon
förinta alla vmsorgh oc yttra syslonar Bo ISO. Ber
26. tå huatiia gör sina syslo (guaudo vnum
orga-num ordinator ad unurn opus) KS 54 Í138, 59). är
. . . tungan skapat til tuiiggia syslo (in duo opera
natura) ib 55 (138, 59). huar som takr til at göra
tuå syslor i sändr, |inn fulkomna htiargha tera wäl
ib (139. 59). — (?) giiirna vare iak nu friils a£ lyjmo
[liisso syslo Bu 141. — ärende, prädicarcn bö|i hanom
... sit napn ok sina syslo sighia Bu 8. —
befattning, befogenhet el. anledning att befatta sig (med).
at väuia os i thy ther vi hafwom äuga syslo mz
Bo 121. hwat syslo (quid agit) hafwer gift qwinna
mz gudhelike ioinfru . . . Invat hitfwär the qwinna
som man älska syslo mz the som gudh älska Ber 158.
— befattning, kall, yrke. hwath är tliiin sysla (livat
manna ertu) lv 330. — befattning, tjenst, ämbete, syssla.
faam wy honom wara syslo (uppdraget att rara vår
drots) i bender HK 1: 2014. thot är ... kununx
hedhr ok ära haua vitra ok rönta syslomän i Imnrro
syslo KS 41 (lOG, 44). thes optaro iak syslomaiinom
skipte, ty mera skadha bauer iak ther af, ok så
huariu sysla ib (|07, 44). tå ban förstår at ban skilias
(för skal skilias.) widh nokra svslo ib. alt . . . thot
syslonno åfåt är ib (107, 45). ib 64 (158, 70). —
uppdrag, funktion, ban . . . sag[ie sik lata nöghin at [lulu
sysloni ok skiplsom. ban förra haf[io Bu 28. — Jfr
boskaps sysla. 2) distrikt inom hvilket ngn
utöfvar sin befattning, i ortnamn, i nessysslo i
verma-land Styffe, Skand. wid. unionstiden, 2 uppl., s. 150
(urk. fr. 13G7). i wester syslo i wermeland BSII 3: 59
(1453, samt. afskr.). — syslo mail (sislo-. sijslo-,
sysla-. sisla- SD KS 1,- 370 (1109). syslä-.
sytzlä-Fll 0: 59 (1469). sysle-), m. [Isl. syslumaitr] L.
1) syssloman, ombudsman, förvaltare, ilen som har
i uppdrag att sköta en annans ekonomiska
angelägenheter. skal han . . . läggia aff sino hiärta alla
giri ok haui tliässo värlzlico thingin sik liiut sua
som godhir syslo man (homo dispensator bonus)
görande rekinskap sinom herra Bir 3: 45. — särsk. den
som förvaltar en enskild persons egendom, förvaltare,
inspektor, þct scall min sisloman wtfa b wart aar vm
jnlii timä SD 5: lGO (1343, utfärdadt af
Vplandslag-mannen Israel Birgersson). herra knutz boosson
riddarn syslomau ib KS 1: 30 (1401). lians swärn, husfru
raglini]la, syslomän ib 36 (1401). bidher jak . . .
sig-waldli mill syslaman i ekby ib 370 (1404, utfärdadt
aj Laurens Petersson i Handasta). than rilco herrau
kraffdhe räkiuskap aff sinom syslomän 110 JP 2. —
den som har i uppdrag att besörja de ekonomiska
angelägenheterna för kyrka, kloster el. annan stiftelse;
syssloman. Styffe, Skand. wid. unionstiden, 2 uppl., s.
299 (urk.fr. l.’tss). härå pädhare henrikxsson ntf
iniinkn-tliorp, caiioko ok syslomnnno domkirkione i västraaros
SI) KS l: 29 (1401). ib 95 (1402), 210 (1403), 211 (1103),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
