- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
586

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - systkinspiäl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

systkinspiiil

586

syting

syzkane HELL G 24 i gammal hds enl. Rydqvist
2: 116. syskane: -en V HL II .4 19: pr i var.
syskane BtFII 1: 2211 (1.109). siscane 1 ’HL II Ä
C: 4 i rar. syzkone HELL A 10 i gammal hds enl.
Rydqvist 2: 116. gen. sing. sydskinis VplL X 11:
pr. i var. siskinis ib. syskones ib. gen. pl.
syzk-inä VGL 111 1.14. syskinä ib l Br 5. syzkine
SML J 5 (rubr.). syskine ÖGL Ä 10: 4 i var.
sizskini VGL II Add. 11: ii. suzskina ÖGL Ä
10: 4. syzkena GO 299. syzkenä SI* ä: 47« (1:145,
nyare afskr.). syskena ÖGL Ä 10: 4 i var.
sötzsch-ena SD XS 2: 5:1 (uon). systeana VML II Ä G: 4.
siscana ib i var. syskona SD KS 1: 580 (lioe).
sisköne GO 873. dat. pl. syskinuin ÖGL A 1:

I. sizskinuin VGL 11 Add. 11: 14. syzkenoin
SmalL 2: pr.; 11S11 3G: 4 (1429). sytzkenom MB 1:
2u8. syskenom KS 78 (192, 85). sutzsehenom
SD KS 1: 233 (1403). sötzsehenum ib 2: 53 (1408).
syzkanom ib 224 (1409). syskanom HSIl 5: 228
(1507, nyare afskr.). syskonom SD KS 1: 219 (1403,
gammal afskr.). syzkiom (for sy zkinom?) FH 5:
45 (1467). syskiom (för syskinom?) SD KS 1:
219 (l 403, gammal afskr.). Saml!, de anf. gen.- och
dat.-formerna (liksom äfven nom., ack. sing. och pl. i
best. form) kunna föras till systkill), n. [Isl. [-syst-kini]-] {+syst-
kini]+} = systkill. for sins oc siiinii syzkonä godz friilsc
SD 5 : 476 (1345, nyare afskr.). at lian ey hänoin
inis-tyruo . . . Älla lians barnom älla syskenom KS 78
(192, 85). maria oc aaron nioysi sitzkone MB 1: 395.
taladho war herra sidhan til thorn all thry (Cod. B
til tliora trighia 56lJ sytzkeua ib. miiu kära husfru
ok lian äru badliin syzskönö tw Iv 2897. tha skildes
hon wid sin sytzskcne It K 1: 1235. Bil 289. MB 1:
208. FI 740. GO 299, 453, 873. SI) KS 1: 219 (1403,
gammal afskr.; pti trå st.), 233 (1403), 580 (1406), 2:
53 (1408, på två st.), 224 (1109). SJ 7S (ll36). Lg 3:
20, 703. BSII 5: 101 (1506), 228 (1507, nyare afskr.).
IISIl 19: 164 (1506). Jfr II.’lif-, iälll-, Saill-SJStk-

ine (-syzkine, -syskine). — systkiun ålder
(siskina-. sizkinä aldär VplL J 3: 1), m. I..
— systkina bnrn (sysköno-), n. [Fnor.
systk-ina|jörn, n. pl.} syskonbarn, kusin, miliö elsköliko
. , . sysköno liariie thorborg kärli||g|| SD KS 1: 626
(iio7). — systkill» lagh (syzskene-), n. pl.
sy-skotiförhållande. jak wil thetta göra foro syzskene
lagh (därför att vi äro syskon) RK 1: 4388. —

systkina skipt (syskäne skifft), f. — systkina
skipte. dömdes en rot syskäne skifft imillan olcff
audorssson saris och karin ibidem at skilfto broder
broderdel och syster systerdel med sämie ocb sworne
oeilo BtFH i: 251 (läoü). — systkina skipte
(syzkena-. syskäne skiffte BtFll 1: 229 (1509), 230), ».
och fi skifte mellan syskon, som . . . syzkena skipte
bör fulbordbas HSIl 36: 4 (1129). dömdes 011 ret syskiiuc
skiffte niillan änders pasia i tartila wppo cristin wägne
och knwt liilisson mz theris skifftis bröder at skillto
broder broderdel och syster systcrdel gongandis wppo
nionedagen nest c ff tor s[anc]ti johannis dag BtFII 1:
229 (i509). ib 230. — systkina spiiil (syskana-),

II. Jfr systkinspiiil.

systkinspiiil (syskin-), «. L. Jfr systkina
spiiil.

systliinga (systlungö (ack.) VGL 11 Ox
sydzl-unga Fil 2 : 62 (1126). syslonga. sydzlynga: -o

FH 2: 62 (1426; på två st.), syslinga),/. [Jfr Isl.
systrunga] L. mosters dotter, qvinligt syskonbarn på
mödernet, friinka. thät war eu riddare som het troi|lus ok
war the quinnoiiiia frände som diäfwlou taladhe j . ., vm
morghonin foor han til the sama simia syslongo som
diäfwlen war j KL 6. gesta cristin min syslinga FH
2: 14 (1392). ib 62 (1426). vi kateriii af trästeiie ok
jngridh anbiorna dotter, badha syslongor SD KS 1:
360 (um). Jfr systrunga.

systlllllge (HELL Ä 2: pr.; -a ib i var.; -ar
VML IG 11: t; -ä HELL .4" 2: pr. sytzlunge
HB 1: 4U.1. syzlunge Bil 374 ; -är VplL Ä 11: 2,
J 3: pr., 1. syzllunge: -är ib Ä 1: pr.
syzl-unghe: -a Bil 682. sydzlunge: -a lielsL Ä 14:
pr. i var. syslunge Bil 471; -ar SML Ä 1: pr.;
-a HELL Ä 2: pr. i var.; Bu 194. syslungi llelsL
M .is i rar. sizlunghe: -a Bil s»i. sislunge: -a
HELL i’ 2: pr. i var. syslonge ib. syzlynge: -a
ib. systlingi llelsL M 38. syzlinge: -a HELL
Ä 2: pr. i var. sydzlinge Lg 3: 382. syslillge:
-ä llelsL A 14: pr.), m. L. syskonbarn el. kusin
på mödernet; äfv. i allmh. kusin el. aflägsnare frände.
syiiiciu cleophe syzlunge sancti jacobi Bil 374. ib 471.
Bu 194. Lg 3: 382. ban gafs j kloster . . , for simia
sizlunglia räzl Bil 591. erleka ok wälhorna ionifrur
saniiiadus uiangha til lieniia, biscopa ok herra . . .
ciriactis war tha pauo . . . ban war fiighin thera
konio thy at nianghe aff them waro hans syzlungha
(coHsanyuineas) ib 682. chore sytzlunge nioysi fiärdha
niantz i fräntzämio patriarcho MB 1: 403. De
ställen, hvarest ordet förekommer i pl., kunna föras till
systliiiiger. Jfr niirsystlunge samt systriinge.

systlllllger? (syslingher), m. [Jfr Fnor. [-syst-lingr]-] {+syst-
lingr]+} = systluilge. niiiiom kärlichom win oc
sysl-ingho biörn pätherson SD KS 1: .137 (1404). Jfr
systrunger.

systorliker (syster-, ack. m. systirlichin VKR
23. systerliclljn ib 54), adj. systerlig. älskins af
systerlicom kärlek Bo 146. VKR 2.1, 54.

systorskaper (systher-), m. t [Jfr Mnt. [-suster-schap]-] {+suster-
schap]+} systerskap, rätt och pligt ss medlem af ett
samfund af klostersystrar, then thidli hon systherskap ok
klosterlifuaz klädhe i foresagdhoni stliadh anamadhe
SD KS 2: 213 (1409).

systrunga, f. L. Jfr systlungn.
systrunge, m. L. Jfr systluilge.
systrunger, m. L. jfr systlunger,
sytil, v. [Isl. syta] sörja för, försörja, vårda, at
ban scal hänuo syta ole fore stånda til simia födho
til död 11 ra diigho SJ 162 (1447).

syting (sitingh), f. [/«/. syting. Sv. dial. [-syt-illg]-] {+syt-
illg]+} försörjning, underhåll; särsk. lifstids försörjning
som man af ngn erhåller mot öfverlåtaude af sin
egendom. Jfr Charpentier, Om sytuing s. 5 f. effter
thet at henric mwnk hafdo gifuith the forrördo jordh
. . . vnder . . . liadhendnls c|oster for sytingh och
vphicllo sigli til födho och klädhe til äwiglia tiidh
FH 5: 1.13 (1489). kom maretc nndersdottor aff huittula
här pa sotto tiugo och gafl’ sin son änders olcffsson
ibidem iij 111. 0111 hwart aar for sitingh och wpliold

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0590.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free