- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
592

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sälugher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

siiliiglier

sämia

pulos mz alla patriarchanna wälsignilse, oc alla thina
wtwalda wena ... at the allo wm sido niagho
til-föghias thy hälgasta sälskappeno (numero) Su 379.
■— samfund, korporation, skrå. j selskapsins
närwar-wii SO 7. medh allom brödhrom oc söstrom j alla
emhctez kompani oc sellscapp ib 77. mwramostara
kopp-ani ok selscapp ib. — samfund, samhälle, tha donde
milli oc skäliko funno thz at iwdha hafdho
gudli-lika sidlier, tlia gingo the i thera lagh oc salskap
MB 1: 453. at j cdhcr ey fran skilen gudhi oc värö
siilskapi ib 2: 59. ephrateus. thz iir aff effraynis
siil-skapi ib 110. han drogh tiidhan oc [tilj eth annat
siilskap som kallados lilii ammon ib 232. — parti.
the wildo antwardha stadhen denietrij siilskap
(partibus) MB 2 : 264. — Jfr siillaskap.
siiluglier, se salogher.
siima, se särna.

Säl»ber, adv. sämre, värre, lian blef ther död thot
war tess sämber MD 495.

siiiubla, se senibla.

siiiubre, adj. komp. L., och siilliaster, superi.
[Jfr Ags. komp. sæmra, superi, sæmost] A) komp.
sämre, pliix at giuas herromen huete brödh oc
al-niogbaiioni thz brödh som nakat är viirra oc hundonien
gifs thridhia brödhit som än iir siinibra Bir 2: 61.
B) superi, at fore thik laghdhis thz värsta oc thz
som sämast vare Ber 272.
siimd, f. Jfr liiftgh-, viii-siimd.
siillli, m.l samdrägt, anslutning, välvilja, tå haua
tho saunan siimia (för sanna sämio?) kärlek ok bulla
tienist af sino folko KS 30 (77, 32).

siiiiii, /. Jfr fräud-, inagli-, iiiis-siinii.
siimia (sämmia), /. [Fdan. sæinio] L. 1)
samdrägt, endrägt, enighet, sämja, i himerikc är aldra
biitzst siimia MB 1: 491. dröfwnndo them , . . mz
hulkom the skulu boo i huseno mz sämio Bo 137.
vnigangiu mz sämio ib 146. Bir 1: 80. at koma thcssiu
tw j ena sämio (concordare in unum) ib 344. j dygdiia
sämio (concordia virtutum) ib 228. fridzsins oc
sämm-ionuina (för siimmionna el. sämionna) ökilsc ib 4:
46. kunne the snarth sämya spilla liK 3 : 2092. 2)
öfverenskommelse, at jak . . . haucr gyort ena sämio
ok laghaskipte . . . meth aruidho kram . . . vm then
arven ther mik bordhe at iirwa äpter laurenz
lia-quonson SD A’S 1: 288 (1403). IISH 36: 1 (1429).
iak . . . kännis mik hafwa gangith en ganzskan ända
ok ena sämio, som obrutliken skal wara, meth . . .
bänkt niclisson SD AS 1: 443 (1405). ib 2: 87 (1409). iak
hawer meth them for:da liiscopo ok capitulo tliässa
dagh[t]ingan, siimniyo ok wiulica samdräkt nw
yter-nieer gyort ok andat (för ändat) ib 1: 675 (1407).
opbryta äller sundorslita tliässa for:da daghthingan
ok sämmio ib. kungör jak . . . oss alla hafua gyort
en fastan stadga ok säniyo met . . . audirse kayris
FH 4: 42 (1455). en tiidli war en sämia giord millan
akäranden . . . oc brödher niclis vppa clostersens
wägna VA 11 24: 322 (1442). the hafdho een sämio
giort mellan lasse biornsson ok henric jwalta om een
äilgli FH 3: 116 (1448). honom . . . swa got godz
. . . widherl&ggia . . . meth sämio älla swornom edli
SD XS 1: 336 (1404). ib 2: 155 (1409). meth siiinno (för
sämioj älla swornom edh SD 3: 323 (öfvers, i ny-

are afskr.). dömpde jak foraie sämie ok forlikolso
stadugh ok fast Fil 3: 116 (1448). j liuilka sämio oc
forliikan jac togli oc anamadhe j gen . . . torpet
kaytaranta ib 5 : 33 (1465). til huilkens fulbordan
thennä sämiä tha liiästh vart skutin ib. fulhordadhe
ban the sämio ib. at han forncmpdii sämio som tho
dande men a hans vegnii giort haffde fulleliga
til-stodli ib. thosse säuiio oc gifft til större stadfostilse
ib 34. ib 41 (1466). SD XS 2: 153 (1409), 155 (1409),
173 (1409), 201 (1409). BtFII 1: 4 (1467, nyare afskr ),
22 (l467, nyare afskr.) o. s. v* — öfverenskommelse
rörande beloppet af den årliga skatten, thou tidh
al-moghin ther (d. v. s. på Öland) fore idlire nadh war
oc wi alle vppa ena siimio vin war arlikin scliat medh
idlire nadh ginghom BSII 2: 236 (1425-29, samt.
afskr.). ware thot saka ath idhre nadh thektis ey the
fornämpda siimia ath halda tha skulde hon os otli half aar
tliil fürna vpsägias ib. Jfr ib xcr. — uppgörelse,
förlikning. giordom wi baadlie mz bartillc eiia siimyo FM
LXi. intil förnempda daktingan och tessa wänlek sämia
SD 5: 213 (öfvers, fr. si. af 1400-talet). — förlikning,
fred, stillestånd, dagtingan, at honom illa uöghiadc at
the sämia ban bundit haffde (graviter . . . seferre de
amicitiie conventione) MB 2: 323. at ban skulle bryta
sämiona (si ea, quæ convencraut, irrita faceret) ib.
j gören medh them en sämia godh HK 2: 4342. niclis
. . . begynte at degtiuga at ban ena sämia finge ib 5851.

3) samtycke, meth thera siimio oc vilia stadhfäste
jac thätta fonda jordhaskipto SD XS 1: 100 (1402).

4) öfverenskommo godtgörelse el. ersättning! at
lau-ris jacobson vpbar aff bcnctc pedorson xi alna kumcst
klädo til soona ok sämia ... for the ii stengcr jord
FH 6: 60 (1469). — Jfr friiud-, inagli-, lllls-, o-,
viti-siiiiiia samt siiiiii, wi. — säiiiiii bref (sämio
breff), n. [ Fnor. scllijubrof] skriftligt dokument
rörande öfverenskommelse. DD 1: 40 (1379, nyare
cft-skr.). — siillliu lliail, m. bonde som erlägger skatt
enligt genom öfverenskommelse gjord jämkning ? bonde
som bor på hemman som är upptaget å allmänning
el. inom samma rågång med annat hemman och ef
hvilket en viss genom öfverenskommelse bestämd årlig
ränta utgår! 48 bönder ... 28 landbor ... 11
säinie-män BtFH 1: 303 (1413, Joh. Bures uldr.). >4 316. Jfr
Bergfalk, Om svenska jordens beskattning s. 18 f.

siimia (pres. sämber. impf. samde. sampde.
sämde. sämpde. sempdä llelsL Ä 2: pr. part.
pret. samder: samd MELL Hg hu 35 i var. n.
sampt), v. j Isl. semja] L. 1) sammanhålla, hålla
i styr. siälin hawer enkte wald at sämia them (de
fyra elementens krafter), vtan äro henne olydlioghe
MB 1: 131. 2) sämjas, vara ense, komma öfver
ens. opersonl. med dat. thorn samde wel HK 1: 1229.
wil han myno radho höra oss skulle fulwol sämya
badhom ib 3400. tivom älskogbom sämber äkko enstadh
vara (duo nmores ttrreni se in unum non
compatiun-tur) Su 389. 3) eiKis, blifva ense; öfverenskommo.
vm ärwjiis man nä lön hawni vi mäji i[iiir swa sampt
SD 5: 637 (1347). MP 1: 77. samde niz thöm af dagh
päning ib 2: 47. — opersonl. med dat. swa som ider
sämber swa maghen i göra HK 1: 381. dömpde jak
for:nc sämio ok forlikelse stadugh ok fast äpter thy
them ber 0111 sämpde pa badhe sydhor Fil 3: 116

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free