Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sän ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säii
593
säll (lo Ini (II i
(1448). 4) öfverensstämma, nar gerningin sämbir
(concordat) mz ordhomin Bir 1: 27.1. tlicra akt oc
vili samdo ey (discordabant) mz gerningom ib 2: 147.
suaradhc . . . tliz ey sanna (för sämiaj mz
script-innc at gudi| gik bort fran renliues människiom ib
3: 206. — opersonl. med dat. ban swaradhe thera
sidhuni ok sinom sidhum ey simia Bil 695. — sälllia
Sik, 1) sämjas, förlikas, komma öfver ens.
infödde män skulu ey sämia sik mz vtlänningom Bir
3: 333. thu äst mykit othologhir thy kant thu thik ey
sämia at (sannolikt för ok) byggia mz os (conrordare
et cohabitare nohiscum) ih 1: 222. wij wille oss ey mz
honum sämya HK 3: (sista forts.) 5552. — sämjas,
förlikas, låta förena sig. huru skulde ... hymerikis
älskoghe sämia sik (sociabitur) mz iordzlikom Su 389.
2) enas, blifva ense. komma öfver ens. at ban matte
späkia thera (Israeliternas) delo, än the willo ey
sämia sik ower stadh in (d. v. s. stället för
tempelbyggnad) MB 1: 485. sik at siimiä baþe vm värio oc fällo
SI) 5: 377 (1344, nyare afskr.). sämdo tho sik i thy
at the sculdo allo bidhia til gudh KL 30. 3)
sämjas, öfverensstämma, manzsins vili ok min sämia
sik ey Bir 2 : 308. skal thin siäl . . . swa länge
prüf-was ok rensas j likamanom. at siälin ok likamin
sämia sik wäl owir" eno (in nnurn concordant) ib 1:
102. swa at hwghiu sämi sik (concordet) mz
tliwng-onne Ber 139. — ref. sälllias, sämjas,förlikas, komma
öfverens, ey kunno tw genuerdhogli thing siimias
(conveniant) i eno kari F.ir 2: 196. — sälllia a,
1) sämjas, komma öfverens, förlikas, opersonl. med dat.
el. ack. riken säinber tliess bäther aa HK 1: 389.
formannomen sauipdo (för e) ey badliom aa ib 202-1.
2) åsämjas, komma öfverens, blifva ense. opersonl,
med dat. them sampdo (för -c) ey wäl a badliom
RK 1: 2884. swa sampdo thorn allom brödrom aa
ib 543. j westergötland staddis thz swa som
rikis-ins men sampde allum aa ib 779. — Jfr asäniia. —
sämia upa, 1) sämjas, komma öfverens, förlikas,
opersonl. med dat, them sampde ey wel vpa HK 1:
361. 2) åsämjas, komma öfverens, blifva ense.
opersonl. med dat. vm ban ville ther vnder gaa som
them liaffdo (för -c) allom sampt vpa RK 1: 2841. —
Jfr upa sämia. — Jfr for-, inis-, o-, iim-sämia
samt atsiimias.
säll, adv. [lsl. senil} på en gång, på samma gång,
samtidigt, komma j gen alla sän RK 1: (sfgn) s. 182.
Jfr i säll under i samt sänder, äfvensom SiillZ.
sända (-ir, -de, -der. imperat. sänd KL 151.
sänt Ml’ 1: 230; lv 2032; Ber 41. sent Bil 56fi; RK
2 : 3603. senth MD 44. impf. senne RK 2: 8775 (i
rims/.)), t>. [lsl. sondaj L. 1) sända, låta (en
person) gå (till en person el. ett ställe), låta (ngn) i ett
ärende begifva sig (ngustädes); låta (ensak) föras el.
bringas (till en person el. ett ställe), eg. och bildl.
senth os thine ängle Ml) 44. sändher iak thik min
discipuluni Bil 232. sändhe ban 011 scrifuare til war
herra ib. constantinus sände . . . sina godha män gen
siluestro ib 566. sändit lekärä fra sik äptir lünum til
annars SI) 5: 479 (1345, nyare afskr.). at sändä til
þessa staþa |iiir näfnäs et buþ med varo offro ib 566
(1346). han saghpo ... sik vara diäwl ... ok þit
sändan a luciferi vägna Bu 8. ban sändo sina
disci-Ordbok II.
pulos vipa vm väruldena prädica ih 119. at fulkoma
alt thz jak är sändher til Bil 232. sende os ihesus
christiis at wisa thik tha keldo som thik skal thwa
renan ib 566. ban wi| oy annan foro sik sända Al
1865. tha konungen them fra sik senne alt halland
böd ban thorn brenne RK 2 : 8775. jacobus sende lianuin
sin swetta duk Bil 163. bref the som teridacius hafdho
honom sänt Gr 311. at sända swa dyrau kost j swa
fulo kari KL 87. tyberius . . . sände budb offuir
haff til pylatum Bil 301. niagnus . . . sändir allum
peeni Jiiissi bref seä ok hörä guzdrotens qwiidiu SD
1: 668 (1285, gammal afskr.), hon sändo hanom försto
prüuclse Bu 145. sände jak världinne mins mundz
ordh mz thik Bir 3: 187. ban wil sända mz them
ängla ledlio MB 1: 349 . 2) sämia, skicka, skicka
bud. domiciauus kunugar sände iui haf äpte hanom
Bu 149. sent epto siluestrum paua Bil 566. sänd . . .
til ioppem ok kalla potrum KL 151. sände balac
kon-unger til balaain affgudha propbetam mz thässo
budh-skap MB 1: 412. härskaps mästareno oc persara
doin-ara . . . sända til thik oc sighia Gr 261. 3) gifva
(från sig), låta utgå. thz hiwlit lop sua snart vm
kringh at thz sändo af sik sua stora eldz gnistor
. . . som annar nyston Pa 18. 4) låta komma, sätta.
sändande (mittens) band til adhrit Ber 70. 5) sända,
låta komma, låta drabba, haffuer iac aff honom tlietto
fortiont thine hemd offuer mik sent RK 2: 3603.
6) låta komma, bringa, sända til dödha, bringa om
lifvet, thu . . . haffuer mykit ilt giort tinom frendom.
fredrik oc renbald. sent tw (sendir þu) till döde Di
181. 7) bringa, gifva riktning el. stämning åt? han
(Gud) 111a väl hänna hiärta viinda ok hona mik til
godlio at sända lv 1049. — sända sik, kasta sig.
petrus . . . säude (misit) sik i liafwet MP 2: 27.
— sä||||ll ater, sända tillbaka, sanctus petrus siindo
sin staf atar mä[i benoni Bu 101. sänt hanne ater
sit fingergul lv 2032. — säuda bort, 1) sända
bort. annan thera sändo han bort i landzskap thz
som hetir sirida Gr 266. 2) låta fara. siint bort
(omitte) sorghena Ber 41. 3) utdrifva, fwlkonimen
kärleker sändo bort (foras mittit) räddoghan Ber 11.
ib 13. — Jfr bort siinda. — sända in, sända
in. gästrcn . . . siinde in ansiiar Bu 145. Jfr
insända. — siinila nt, Utsända, ij skullin ey siinda
annan man fore idher wt Al 1875. Jfr utsända.
— Jfr be-, for-, hein-, i gen-, nidher-,
up-sända.
sändebud h (sändabudh Ansg 255. sändebodh
BSH 3 : 9 (1449, samt. afskr.); LfK 31. Sändebod:
-boden Di 25. sändabodh Sn 170. sändhabodh:
-bodhet Lg 219. sändhabod: -bodet ib. sänd-
bod h BSH 5: 82 (1506)), n. och m. (Al 1251, 1261) [lsl.
sendiboi] sändebud, budbärare, person som sändes med
ett budskap el. uppdrag, gudz son . . . var ämuäl j
thik, för än hans sändebudh koin til thik Bir 2: 28.
siindebudhin foro af stadh oc fingo iosoppe brefuit
KL 400. bodli sändhes til konungen mz breff än
sändhabodet laa ena nat när en friboren man, aff
Ituilkom konungen haffde takit stora äghodela Lg 219.
giordhe ban sändhabodhet drwkkit ib. then sändebudh
bidlier mz snille Al 1251. then sändebudh swarar mz skiäl
ib 1261. tyberij sendebudli kom til jiidlia landh ok
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
