Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - säta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säta
598
säto
ingen vndentageiides then frälse vill haffwe, niwthe
och brwkä, ehwars godh herres och mans thiänare
och sätheswenä the wara kunna ib 5: 76 (1506).
säta, /. Jfr solsäta.
säta, f. Jfr lini|jsiita.
säta, f. sämja, enighet, the . . . skipthe i tu häggis
byanna ägho . . . medh alstinx godliom villia ok säto
SI) KS 1: 257 (1403, nyare af skr.).
säta (sätta, setta RK 2: 3269. settha ib
4231. pres. -ir. imjf. Sätte. part. pret. n. Sätt RK
I: (AIbr) s. 211), v. [Isl. sæta] L. eg. sitta på ett
ställe el. i en ställning der man har att passa på
ngt. 1) nkta på. bry sig om, rätta sig efter, följa,
lyda. med dat. el. ack. vilia sätta hwazsko radhe
Ulla budhi Bo 137. ib 256. han sätter wtlcnzska manna
radhom RK 1: 3I01. ib 3924, (>fgn) s. 178, 2: 3269,
4231. wilin ij thässo budhi ey säta Al 1681. ath tw mith
bwth ey sättho Ml) 170. vi thorfuoni lians ordhorn iinkte
sätta lv 1602. om i willin lydha och sätha mynom
ordhom Lg 3: 135. ib 140. j sättin ey onda manna
lygn RK 1: 756. han skal ftkke säta sinom eghnom
sinnom älla fara äptir sinom eghnom vilia Ho 28. säta
skälonien ib 135. — rätta sig efter, lyda, göra till viljes,
med dat. el. ack. siiter han tliem systrom MB 1: 344.
sätte han thöm oc giordhe som the ban badho Bil 595.
vin han lydhir ok sättir thässom Bir 3: 311. Ii K 1:
3402, (Albr) s. 211. the radde marsken alla thetta at
han skulde konungen setta ib 2 : 6279. wille konungli
cristiern mik sätto tolkin ordh sculde han rätte ib
3: 2115. honum wille thaa ingen sätta ib 2845. om
han mik sätter tha faam wy honom wara syslo i
bender ib 1: 2013. — rätta sig efter, följa, vara
i öfverensstämmelse med. med dat. watnilh wnrdbor
wädhreiio säta Al 5827. — lyda, vara lydig. åhs.
äkko vilia sätta är swa som afgudha dyrkan Bo 137.
ban . . . ville swa offuer somma rcttha at andre scu]lo
tess heller sättlia RK 2: 4125. — bry sig om, höra på.
med dat. el. ack. iak vil th i k änkte vätta säta lv 1123.
— bry sig om, taga hänsyn till, fästa afseende vid. med
dat. el. ack. ij thörfwin ey herra keygho at säta lv 145.
jak wil lititli säta cnne kono Al 1616. konungin wille
thz litet sättä IIK 2 : 790. syndoghe män . . . som
äkke sätta gudz vilia ok sinne helso Bo 122. sät ängi
vrsäkt, vtau tu fullclika försUndo sannind, ok af
huat wilia liuatna giort är KS 26 (66, 28). 2)
taga vara på? passa upp? skall ban haffiia swen som
honom säther Ml) (SJ 242 . 3) vara att al:ta på el.
rätta sig efter; tjena till, gagna titi. med dat. tala thz
sum liöuist ok tarflikt är, ok nokro säte KS 24 (59, 26).
— hafva att betyda, betyda, innebära, med. ack. mykin
walmngha lititli got siiter Al 1482. kunugen . . .
giorjie cors for sino änno gen diäwls namne
cristo-forus vndra|io huat [>olikt sätto. ok spurpe kunugen
huat corsset sätte (admirabatur, cur hoc rex ageret
et quidnam hujusmodi signum r el let) Bn 497. hwath
mon tholik dröm sätta (quid sibi vult) MB 1: 230.
theodora spurde swenana. lnvat slict sätte (quidnam
hoc esset) Bil 358. ib 53, 251, 272. ban viste ey huath
thz mondo säta lv 2480. han viste ey huath slikt
hafdlie säta ib 4130. ib 2S6, 1361. thänkte mz sik
hwath tholko dröma hawa at sätta MB 1: 230. thin
ordh liafua änkte at sätta lv 586, thz hafwcr i morgh-
in änkte sätta ib 545. swa stort hafuer ban (stenen)
at säta (d. v. s. sä stor kraft har han) Fr 902. sigli
thiuum brodher hemelika thetta hwath thenno tlrykken
hafwer sätta Al 9968. the fengilse haffdo thz at sätta
(d. v. s. orsaken till konungens fängslande var den)
at the willo thera harm swa hämpna IIK 1: 2609.
4) vara orsaken till, vålla, med dat. el. ack. f)C
vndrafio dighart huat |ioliko sätte Bu 26. the crisno
wordo tha swa trötto j maghin wäl prowa huat thz
sätte RK l: 1755.
säta, se sätta.
säte (pl. lika med sing. -en MB 2: 364; Lf K
245), n. [Isl. sæti] L. 1) säte, sits. en jomfru
stodh vidh stolsins säte (sedem throni) Bir 3: 299.
— säte, sittplats, plats, i höxsta säteno oc mit foro
hordhcno sato the hälgho thre konunga Bil 916. ey
ville ban . . . sitia i thy första säteno i gästabud
h-omen Bo 60. the wiiggin som iir baak wm säthin j
brödhranna chor Bir 4: 83. — säte, stol, tron. om
Guds el. Kristi tron el. om andra troner i den
himmelska härligheten, snngo swa som nyan sang fram
for lambsins säte (ante sedem l>ei et Agni) Bo 251.
aff vij andhom som äru j hans sätis (throni) asyn
MB 2: 333. hwilken som winner honom ]ather iak
sitliia mz mik j myno säte (throno) swa som iak oc
wän oc sat mz mynom fadhre j hans säthe ib 339.
säthet var satli j hymorike oc offwir sätit sithiande
(sedes posita erat in cælo, et super sedem sedens) ib.
rägnbugin war alt omkringh sätit ib. kringh om
sätitli walo xxiiij androm säthom (för andron el.
annor säthe; in circuitu sedis sedilia viginti
quat-tuor), oc paa säthcn xxiiij seniores sitiande ib. aff
sätheno vtgaa lywngeldha ib. ib 340, 341, 343 , 344, 345,
351, 354, 358, 363, 364, 366, 368. otallica människior
sitiande j sätom Bir 3 : 299. thiänto honum som sat j
sätit ill. KL 264. Lf K 245. — säte, stol el. tron för
regent el. biskop (påfve); regering, regent- el.
biskops-(påfve-)värdighet, nar dauid hafdho thetta hört
vp-rtttto ban sik ok sagdhe jak swär vm gudh at
Salomon skal sitia j mino säte äptir mik ok styra, ok
bödli sinom thiänarom vp hiighia salomoncm j sins
rikis säte Bir 1: 233. kouiingxscns son o]iphögdhes i
konungxsens säte äpthor sin fadlier Lg 219.
transa-goras gik aff sit säto Al 1641. margreuo albrikt satto
han (Bonifacius) aff säto: oc sergium a paua stol
Bil 759. tok sanctus briccius sith säte j gän Lg 638.
käre iak nw owir tliik o minna kirkio howodb som
sitir j mino säte hulkit thcr iak andwardadhe petro
ok hans äptir komarom at sitia j thy Bir 1: 123.
thin ämbizsinau hulkiii som sitir j tliino säto ib 2:
89. 2) säte, residens, o liärra jiin vikarius pär
sittar i fiinuin staj>, hafar fört sätit (sedem suam) til
sin gamb]a sta{> rom Bir 4: (Avi) 177. sätins (för
sätis-ins) ko ma (för k om aj til rom gu]ii käkis (för päkisj
ib 178. i1’ 2: 89. — boning, at the skulu äuerdhelica
pinas j häluitis sätom (sedibus infernalibus) Bir 3:
256. — Jfr a-, biskops-, bru|i,’i-, dom-,
dorn-ara-, drot-, a filsbens-, for-, hcdhers-,
liiini-rikis-, liög-li-, kesara-, kosars-, konung’-,
kon-unga-, konungs-, mat-, midlial-, sömda-säto,
äfvensom luissiltis folk, Iiussätis inajier. — sätis
eper, m. L. Jfr Tamm, Vjtpsalastudier s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
