Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - säte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säte
599
sittin
säte, /. Jfr samsäte.
Säter,/.? och nj [Id. sctr, n. Sv. àial. Säter,/.]
vistelseort, bostad; särsk. sommarvistelseort.
fäbodsställe. säter. i ortnamn, pro mnnsione stenæsætyr SD 1:
665 (12S5). ccclesie nysæter ib 2: 7 (12S6). in villa
rota-setri in ørbohiilm ib 36 (1287). pro curia sua
biærg-sætrom ib 68 (1288). in birkesæter ib 4: 549 (1337).
pro deccin solidis terre in villa sætrum ib 390 (1334,
gammal afskr.). prediot.mi villam sætra . . .
assigna-mus ib. thäthan til byornasäter. swa thätliati rariit
til norra säter VA lf 24: 326 (1377). i sStrom DJ) 1:
277 (i490). — sätra lajia, /. L.
säter, n.f [/nor. sotar, sæter. Mnt. setcr. Jfr Mht.
schetor] ett slags fint linne el. bomullstyg. Jfr
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 701; Schiller it. Låbbm,
Mittelniederd. Wörterb, 4: 195; Lexer, Mittelhochd.
Ilandtoörlerb. 2: 714; Grimm-Ileyne, Wörterb. 8: 2603.
jnfrascripte expense facto fuerunt, raciono exequiarum
post . . . dominion byrgerum petersson quondam
legi-ferum vplandie faetarnm . . . sæter. pro xx oris . . .
item permutando, eum eodern sæter in sericum. decem
et octo oro SI) 4: 57 (1328).
siitor! (sätther. setther), /.? [Lat.
satureja-Jfr Mnt. satiireio. Mitt. saterje] satureja hortensio
Lin.? satiirca sätther LB G: 284. satnricia j.
setther ib.
siiler, n. Jfr sol-, sola-säter.
säterdngher, m. [Mnt. saterdach| Tysk benämning
]tå lördagen, hedlino män . . . lialladho försto daghin
som Ur lögherdagher diom satiirni, oc thytzske män
kalla äu i dagh sätlier dagh MB 1: 68. Jfr nw
ha-wer saturnus sin iniista krapt först tha lögherdagher
byrias oc thy hetir lian saturnus daghor a thydhisko
oc dies saturni a latino ib 70.
Sätervärk (sätter-), n. [Jfr Fnor. setverk]
broderi? mill Inn förnämpda två pelare gik ith snöre
högt uppe it griiidcmio tätteliga belagt mcdh sanctæ
kathnrinæ beläte, huilkcn satt voro mcdh sätterverk
ok all bemålat TK 269; jfr not. säthorwärks konsth
J’M XL.
sätlllis, n. [Fiior. sethus] boningshus, cct säthws i
sölnoa S/1 5: 558 (1346. gammal afskr.).
säti, m. Jfr bo|l-, gräs-, ha-säti.
sätia (sättia Bu 511. pres. säter. refl. sätz
MB 1: 38; LB 1: 98. Säz VplL Ä 17: pr.; SJ) 6:
374 (1314, nyare afskr.). sez Ber 241. SäS VML 1 Kfs
4:1. sätte, sette. satte. part. pret. sätter, setter.
sätter, n. sät. sätth BtFU l: 132 (l.ios). seeth
BSll 5: 8 (1501). sat. satt SJ) 5: 562 (1346), AS 1: 470
(1405). pl. nom., ack. n. Sätt SI’ 1: 668 (1285, gammal
afskr.). saat ib AS 1: 457 (1405)), v. [Jsl. sctja] L.
1) tata (ngn) sitta (ngnstädes), sätta (ngn ngnstädes),
anvisa (ngn) jilats (ngnstädes). barlaam kom jn for
jonkarin siolftian, väl takin ok när haniim sältir Bil
611. (>e leddo han tel guz mönstar ok satto han högt
a niästara stol Bu 197. swa som t hu siälflf alf dödh
op stodh swa rees t.hu hona op aff dödlia. oc sät
hona (Jungfru Maria) a thina höghro hand Lg 42.
skal iak . . , sätia tliik vppa min arm Bir 1: 10.
samson . . . satte henne vpa sin häst Bi 3. maximinus
. . . sattis j skip ... af gudz owinum wtan
ledli-saghara oc styre Bil 266. tha siittä konungen falantin
till bordz Va 46. skundar nw iacob, at skipa sina
konor oc siin barn, oc säter främmärst thiänista
qwinnonar, oc thora sünir mz them i en skara oc
i annan skaran säter han liam oc henna söner oc
dötter epterst sliter ban rachel oc iosep i sina bätzsta
wärn MB 1: 227. — sätta, uppsätta, upphöja (på en
plats), margreue albrikt satto . . . scrgium a paua
stol Bil 759. the sätte bonum (Sten Sture) i högsäthc
11K 3: 1921. — sälta, fastsälta (pà stegel el. hjul).
lät dacianus georgium siitia a hiul Bu 494. Bil 538.
Bir 1: 16. — sätta, insätta (i stock el. fängelse).
satto swenana alla i en stook It K 1: 3884. Bir 1:
15, 2: 179. the satte thüm j torn och stocka It K
2: 392. carlstus . . . satte tomam i mörkö hus Bu
187. han hiifdhe hona ... sät j iäm ok myrkahws
Bil 743. i kisto sätiäs SV 5: 639 (1347), sätiäs i vars
foghatii häcto ib. — sälta, insätta, förlägga, the crisnc
bygdo tlier otli fcsto ok satto ther i vine ok liesto
ItK 1: 150. — sätta, ställa, uppställa, förlägga, hwilka
the skikkado äller satto j försathen MB 2: 137. at
the skullo bemanna alla bärghanna vpgnnga ällir
stigha . . . oc ther säthia syna wäktara oc väpnara ä
luvar wiighana walo trangast mällan bärghen ib 149.
— sätta, lata bosätta sig. ängin frälsisman inaa taka
wtgiärdis bUndir oc sätia wp a sit godz, vthan thöm
som minna sädh hafwa än här äptir sigx GS 23
(1360). — sätta, sända, gifva (ngn) anvisning att
begifva sig (till ngn el. ngnstädes). ban satte (sendir)
sin frände till ermentrik konung, som osid het. ms xij
riddare Di 169. hon war tit sat till gisl ib. sattir for
gisla Bit 300. satte hans fader ban til skola Au sy 177.
1— sätta, gifva (ngn) anvisning att egna sig at (ngt).
sätia barnit til bok Bil 775. 2) föra (ngn från ett
ställe el. en plats); kasta, stola, the satto tliein . . .
fra sadlana UK 1: 1740. — aflägsna el. skilja (ngn
från en plats, ett ämbete el. uppdrag), afsätta,
margreue albrikt satte ban aff säte: oc scrgium a paua
stol Bil 759; jfr 1. lian sätto gregorium paua aff stolo
ib 764. hiscopin . . . satto han aff sino ämbite KL 82.
Bir 2: 333. thänne prcstir var foghato oc sattis aff
sino fügliti ib 3: 15, kcysarin . . . satto han aff sino
konungx rike ST 372. Su 66. romara satto
dyoclocia-num ok maximiauum fran valdom bajm Bu 533. Bil
736. 3) sätta, bringa (i ett ställning el. i ett
förhållande), ware thät swa at wi joppa j nokra
skuld sätten BSll 1: 195 (1387). — sätia til rätta,
bringa till det som är rätt el. till rätt
förhållande. at {10 sätin almoghäu til rättä SD 5: 638 (1347).
han satir til rätta (inrättar el. ordnar, styrer) hws
ok land äpter sin wilia ok sinne hand Al 665. sätia
landen till retta (datma lög; skipa rätt i landen, styra
landen) Di 174. en iak kan . . . säthia tik noghwt
bäther til rettha (något bättre få bugt med dig) Lg
3: 122. 4) sätta, låta sitta, förordna, vm nokrä
sak, som näfnd vm sattes SI) 5: 605 (l34s). foro
thässe fonne säger sättes i dag her poo tinghet en
häritznämpd BSll 4: 159 (1493). — sätta, insätta,
tillsätta, förordna, utse. xij fribornemän konungen i
nenipd-cn satte täre ItK 2: 9193. liawm wi sat ok skipat j
hwarri laghsaghu tolf män. som heter konungs näfud
SD 5: 605 (1346). at i magben oc sculin sätiä oc haua
fyoghärtaau ra|miän ib 638 (1347). kan . . . swa tyma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
