- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
606

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - sömare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

söniaro 606 sör

anslå, passa, höfvas. med ack. el. dat. samt med inf.
el. sats inledd af at ss. subj. guz son sömde eigli
föfias vtan af ronno mö ok rena mö eigli füfia vtan
saunan gu]i Hu 62. fik söme som andra domara kannas
vif) filn skapara ib 138. oy sönio mik vndan ryma
Bil 127. kejsaren söme rattan fara af (wärdhletie)
ib 319. thz sämer ey mik snå ]itit giwa A".1? 35 (89,
37). tliet sömr ok wäl kunungo ok höfding» wara
ödhmiuko i ordom ok lUhäuom sinom ib (91, 38). sömr
. . . tliöm, at the haui dyghd ok snillo ok godhlek
fram för andre män ib 39 (102, 42). tliik soine (jur
sömej ok wäl at thu äst wtkomin aff frälso folke
Bil 511. — opersonl. med ack. el. dat. vm man liiggr
ofmykla dyrkan ok itruode å sin mat, mera än liånotn
söme KS 43 (ill, 46). sui sum wäl söme kiinungliko
walde ib 14 (34, 15). the wilia haffua thera
hertoga-dönie bade blöder som thorn wel söme RK 1: 2009.
marsken ... ey sina tok te glömde vtan giordo som
lianom sömpde ib 2: 7011. en damlc man them skulle
göma ok pläglia tlicm wäl som ban loot thorn söma
ib 1: 2635. — passa, rara tillbörligt, vara i sin
ordning. opersonl. thz ma wäl söma Al 6S02. han giordhe
sidhaii som wäl söme ib 1579. idhart land swa vakta
ok göma som thz wäl bör til söma lo 1135. ib 5426.
— lata sik söma, Jinna sig (i ngt), latin idher badlia
tlier om söma lv 5261. — /äta sig behaga, värdigas.
lat thik söma at böra mik j ininom trangom Cod. A.
37, f. 128 (anf. af Rietz. Ordb. s. 715).

sülllare, m. [,1 lut. somor. Ffranska sonmier,
som-mier. Ml at. sauniarins. Lat. sagmarius] 1)
packhäst. duo somsækkiæ. jteni ill paria søniæ. jtom tres
somsathlæ. jtem ni sømaræ SI) 4: 711 (1310?), gifuer
iak ... vpsala domkirkio . . . mill blakka sömara ib
NS 1: 514 (14 5). hwar 8ru the hüghtidhelico vagnane
oc the mango sömarene oc thz härrolica fölgbit Bo
36. marghe vaglina ok sömara llerä Fr 291’.’. 2)
den som fur en packhäst 1 ss tillnamn, johaiiues
søm-are SD 4: 589 (1338).
söma säte, se sömda säte.
söm ber (dat., ack. söm. sööm. pl. -ar), m.
[/s/. saumr] 1) söm, sömnad, en godh fatök quiiiua
tliiiiiite sik födho mz sööm KL 92. 2) söm, arbete
som är utfördt genom sömnad, hwariom Cl]010 skal
klädlio gifuas eptir sinne nüdhtliorfft mcdli alle
en-faalluglieot . . . vtan alt forwiti j tliera söm VKR il.
cen dwg met heden söm oc blatraadh FM 76 (1483,
daniseraudt). en dwg met cylke i heden söm ib. iij
bandklede met beden sööm ib. i [l] handkläde met
dragen sööm ib. 3) söm, med nål oclt träd gjord
sammanfogning, hawa widh nidhersta sööm simia
klädlia rödha klwta MB 1: 403. äller söniar skal
hal-dha medhaii sulur häla ära wndhi fothe SO 20. Jfr
siilna söuiber.

siimber (pl. Sömar), m. [M>U. söm, some.
Ffranska soino, soume. Mlat saunia, sonia. Lat. sagma] L.
packsadel, klöfsadel; en af de tvä korgar el.
packlådor som à ömse sidor nedhänga frän <n packsadel
duo sømsiekkiæ. jtem m paria soinæ. jtem tres
somsathlæ SI) 4: 711 (1340?). — börda som lägges på
en packhäst, paclca, packning, jak tror at the willo
ey glöina liertognnna fatabur ok thera söma RK 1:
3911.

SÖlild, f. [Isl. sæmd] L. heder, ära. o min dottir
liwi höghfärdhas tliw aff tliine släkt hivat ey är thik
liedhir ok sönid at mina juäliia thräkkir var thit
örnagad Bir 3: 137. — heder, hedersbevisning. the
sknlu afla thik mina vtualda manna siäla mz myklom
liedhir ok sömd Bir 3: 80. herra iwan hafuer badlie
äro ok sömd aff thz folk ij |audi th är lv 1569. —
söiiida bonadher (sömpda-), m. förnämlig el.
präktig utrustning el. utstyrsel, the tliing, som |iak ra
särdelis sömpda bonath hawa MB 1: 483. — süliula
säte3 «. [Fnnr. sæmdarsæli] hedersplats, ärqfullplats.
faa ater sith söma säthe (för sömda säthe ?J Lg
1037.

süuielikn (-leka. -leoa), adv. [Isl. sæmiliga]
1) med heder, tliok sömelika lians siäl ok fördhe til
hiniiia Bil 652. thes bondans siäl som han lät swa
sömelika til graf föra ib 732. 2) pä ett passande
el. lämpligt sätt. gudz son löste mankön af diätlonom
sömeleka (in mirabilem congruentiam) Bu 206. natalia
stiarar sömeleca sändebu[iiini ib 522.

söuieliker, adj. [Isl. sæmiligr] ansenlig, jordin
lypte sik vp vndi lianum ok giordo bniiuni sönielikan
biscops stol öfrit höghan Bil 589. — präktig,
värdefull! the sönielica thing soin pafwin lianom gaff Bil
753.

SÖlllgärnillg, f. arbete som utföres genom sömnad.
andra systra, som kunno göra söm gerning, a]]ir
sprangada gerning Bir 5: SI.
siiinn, se syiiin.

sömsadlml (-sadhyl sn 4: 3.12 11333)), m. [Jfr
Mill. soumsatel] packsadel. Sli 4: 332 (1333). duo
somsækkiæ. jtem in paria semæ. jtem tres somsathlæ ib
711 (1310?).

söniskin (-skylld), n. iij oc xx sömmet
bancke-dyncr met sömskynd wnder sticket Fi I 76 (1483,
da-n’serande).

söllisäkker, m. säck som fästes vid en packsadel;
siiclc i hvilken man inpackar resgods som föres ä
packhäst; kappsäck. Sl> 4 : 711 (1340?).

sönder, se smider,
sönia, se synia.

SÖpe (Söpö), n. [O. søbe] soppa, supanmat, mat i
flytande form. uythien euna banda spadh, kaal iillir
annat söpe (sorbile) Bir 4: 119. at altidli giffuis
hwario enne (a: syster) söpe j sinom disk ib 5: 31.
nakot got söpe ib 32. om fasta dagha haffuen twäniio
söpe ib. MB 2: 162. söpe aff haffra gryn LB 3: 109.
mz söta rnyölk som man plegar göre spädoin barnom
söpo ib 169. wakta sik for ofTwirmatto drik oc söpö
ib 167.

söl’ (söör), in. [Isl. saurr] smuts, kasta]ies vp
houufiet sancti pauli ii söre af dikeno Bu 129. han
. . . kastadhe . . . |länna ben j fulan söl’ Bil 330. iir
. . . wädhei- . . . swa reent oc vtan allan söör, at
solinna liws skiin genom thz MB 1: 39. Bil 116. Bir
1: 133, 370, 2: 131. — träck, at fugla lagdho sin sör
ifui mino liofdhe 1 il 537. — bi/dl. om det som i
sedligt afseende är smutsigt el. orent, orenhet, synd.
hwariom är sin sör söth ok sin angir ledh 00 623;
jfr Kock, Medeltidsordspr. 2: 279. gör iak piitta hus
. . . rent af diälla sör ok iiiuaru Bu 208. see oc höra
mykyt kan näplica vara vtan sör (impuritate) oc synd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0610.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free